Kan man begära ett registerutdrag för sitt barn?

Juristens svar

Rätten till tillgång, även kallad rätten till registerutdrag, är en rättighet som stadgas i artikel 15 GDPR. Den innebär att enskilda har rätt att kontakta myndigheter eller andra organisationer för att få veta om och hur deras personuppgifter behandlas. Det är vanligt att en person begär ett registerutdrag för sig själv, men det förekommer också att vårdnadshavare framställer en sådan begäran för sitt barn. En fråga som vi dataskyddsrådgivare ofta får är om det är tillåtet att lämna ut ett registerutdrag för ett barn när det är vårdnadshavaren som begärt det.

Det finns ingen angiven åldersgräns för när ett barn behöver framställa sin begäran själv. Rättsläget är därmed oklart och frågan får bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. För att ta ställning i frågan brukar vi hämta vägledning i riktlinjer från Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDBP), uttalanden från tillsynsmyndigheten, rättspraxis och svensk rätt. 

I EDPB:s riktlinjer för rätten till tillgång anges att barn betraktas som registrerade och att rätten till tillgång tillhör barnet. Barn kan dock behöva en tredje part som agerar på barnets vägnar beroende på barnets mognad och förmåga.

När det gäller barns egen rätt att begära ut registerutdrag ger 2 kap. 4 § dataskyddslagen (2018:218) viss vägledning. Där framgår att barn från 13 års ålder själva kan samtycka till personuppgiftsbehandling, åtminstone i samband med onlinetjänster. Även om bestämmelsen inte direkt omfattar rätten till registerutdrag, ligger åldersgränsen i linje med hur barns och vårdnadshavares intressen har balanserats i andra integritetsrelaterade frågor, till exempel sekretess.

I frågan om vårdnadshavares möjligheter att begära ut registerutdrag för sina barn, kan vi hämta ledning i praxis kring den svenska sekretesslagstiftningen, särskilt för 6 kap. 11 § föräldrabalken. Där anges att vårdnadshavare har ansvar för barnets personliga angelägenheter, men att allt större hänsyn ska tas till barnets synpunkter och önskemål i takt med barnets stigande ålder och utveckling. Detta återspeglas i 12 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), där det framgår att sekretessen mellan barn och vårdnadshavare kan brytas om det behövs för att vårdnadshavaren ska kunna utföra sina skyldigheter och tillvarata sina rättigheter enligt ovan nämnda bestämmelse i föräldrabalken.

I rättspraxis har det utifrån föräldrabalkens formulering utvecklats en så kallad ålderstrappa som kan ge vägledning för vårdnadshavares rätt att få ta del av uppgifter om sina barn. Ålderstrappan kan ge vägledning för att bedöma om ett utlämnande är möjligt.

• Fram till barnet nått 11–12 års ålder har vårdnadshavares rätt att få ta del av uppgifter om sina barn ansetts vara i stort sett oinskränkt, även om barnet skulle motsätta sig detta.
  
  
• För barn (ungdomar) i 16–17-årsåldern har man åt andra hållet, med stöd i bland annat barnkonventionen och regeln i 29 kap. 12 § skollagen (2010:800) där den som fyllt 16 år ges rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden som rör skollagen, bedömt att dessa ungdomar har en mycket långtgående rätt att råda i frågor som rör den egna integriteten – även när vårdnadshavarna har andra åsikter. Detta bryts egentligen bara vid riktigt allvarliga situationer, som misstankar om grovt missbruk, kriminalitet eller självskadebeteende.
  
  
• Det mest komplexa åldersspannet utgörs av barn i åldern 13–15 år. Om barnet samtycker är det problemfritt, men även om barnet motsäger sig ett utlämnande, kan en prövning landa i att registerutdraget ska lämnas ut. Enligt uttalanden från tillsynsmyndigheter ska man inför beslutet väga in barnets inställning till utlämnandet, barnets mognadsgrad, vilka slags uppgifter som berörs och hur nödvändiga dessa är för att vårdnadshavarna ska kunna utöva sitt föräldraskap. Stödet för att väga in barnets individuella mognad och inställning finns även i riktlinjer från EDPB. 

Sammanfattningsvis är detta en knepig fråga som kan behöva hanteras utifrån förutsättningarna i varje enskilt fall – i synnerhet när det gäller barn/ungdomar i högstadieåldern. Barnets ålder och individuella mognad är en viktig utgångspunkt, och beroende på dessa kan det vara nödvändigt att även väga in andra faktorer såsom vilka typer av personuppgifter som berörs.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 17 apr 2025

Ebba Holm

Rådgivare, jurist