Dataskyddsförordningen – GDPR
Den 25 maj 2018 började EU:s dataskyddsförordning, även kallad GDPR, att tillämpas. Samma dag upphävdes personuppgiftslagen (1998:204), ofta förkortad PUL. Dataskyddsförordningen fastställer bestämmelser om skydd för fysiska personer vid behandling av personuppgifter och om det fria flödet av personuppgifter. Förordningen skyddar fysiska personers grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Till exempel ställer förordningen krav på hur personuppgifter ska behandlas och vilka åtgärder som ska vidtas om personuppgifter behandlas på fel sätt.
Om dataskyddsförordningen
Förordningens fullständiga namn är Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG, men i Sverige kallas den ”allmän dataskyddsförordning”. Den förkortas ofta "GDPR" efter sin engelska titel "General Data Protection Regulation".
Förordningen antogs i sin slutliga version i april 2016 av Europaparlamentet och EU:s ministerråd efter cirka fyra års förhandlingar. Europeiska kommissionen lade fram sitt förslag till förordning den 25 januari 2012. Eftersom det är en EU-förordning är den direkt tillämplig i alla medlemsstater. Förordningen trädde i kraft den 24 maj 2016 och började tillämpas den 25 maj 2018. Förordningen ersatte direktiv 95/46/EG, även kallad personuppgiftsdirektivet, som genomfördes i svensk rätt genom personuppgiftslagen. I samband med förordningen antogs även lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen). Dataskyddslagen kompletterar förordningen med nationella bestämmelser på de områden där förordningen lämnar utrymme för eller kräver sådana bestämmelser.
Dataskyddsförordningen fastställer bestämmelser om skydd för fysiska personer vid behandling av personuppgifter och om det fria flödet av personuppgifter. Förordningen skyddar fysiska personers grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Exempelvis ställer förordningen krav på hur personuppgifter ska behandlas och vilka åtgärder som ska vidtas om personuppgifter behandlas på fel sätt.
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) är Sveriges nationella tillsynsmyndighet för behandling av personuppgifter. Det är IMY:s uppdrag att granska att bestämmelserna i dataskyddsförordningen och annan reglering på dataskyddsområdet följs.
Dataskyddsförordningens innehåll
I dataskyddsförordningen finns det till exempel bestämmelser om:
- personuppgiftsansvar
- personuppgiftsbiträde och biträdesavtal
- dataskyddsombud
- de registrerades rättigheter
- registerutdrag
- informationskravet
- personuppgiftsincidenter
- konsekvensbedömning
- registerförteckning.
Tjänster som rör dataskyddsfrågor
Med informationstjänsten JP ITnet får du en komplett bevakning av all IT-relaterad juridik och har alltid tillgång till de senaste uppdateringarna. Domsreferat och djupgående analyser ger dig stöd i arbetet. Du har också tillgång till vår kostnadsfria frågeservice där du kan ställa kortare frågor direkt till våra jurister. Tjänsten innehåller samtliga rättskällor och vägledande dokument som behövs för att du ska få en heltäckande bild av rättsläget.
För dig som är i behov av en grundläggande genomgång eller en fördjupning i IT-rättens frågeställningar håller vi utbildningar på både ingångs- och fördjupningsnivå. Upptäck alla våra kurser inom IT-rätt för att få veta mer.
Behöver du ytterligare stöd finns våra rådgivare till hands. Oavsett om det gäller exempelvis inventering av personuppgiftsbehandlingar, framtagande av informationstexter och personuppgiftspolicys eller andra frågor som rör GDPR och dataskydd. Läs mer om vår rådgivning inom dataskydd för ytterligare information.
Senast uppdaterad 28 oktober 2026.
Publicerad 19 jan 2020
