Regeringsbeslut gör skattekontroller lättare

Ett beslut från regeringen kan göra arbetet lättare för många upphandlande myndigheter och enheter framöver när de ska kontrollera frånvaron av uteslutningsgrunder hos leverantörerna.

upphandling_Regeringsbeslut_gor_skattekontroller_lattare_16x9.jpg

I mars 2019 kom Skatteverket fram till att alla uppgifter som behandlas i beskattningsdatabasen är sekretessbelagda enligt 27 kap. 1 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Det innebar bland annat att Skatteverket inte längre ansåg sig kunna lämna ut information till upphandlande myndigheter genom blankett SKV 4820 om leverantörers eventuella restförda skatter.

I ett beslut den 25 juni 2020 har regeringen däremot kommit fram till att generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL kunde tillämpas när Migrationsverket ville ha ut uppgifter från Skatteverket om eventuella restförda skatter på skattekontot för en leverantör i en upphandling. Skatteverket skulle därför lämna ut uppgifterna.

Regeringens beslut innebär att många upphandlande myndigheter och enheter kommer att kunna hänvisa till generalklausulen framöver för att – återigen – kunna få ut information om leverantörers eventuella skatteskulder direkt från Skatteverket i pågående upphandlingar.

VILKA KONSEKVENSER FÅR REGERINGENS BESLUT?

Upphandlande myndigheter och enheter som är statliga eller kommunala myndigheter

Generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL gäller vid en myndighets utlämnande av uppgift till en annan myndighet. Med ”myndighet” avses i OSL, precis som i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen, alla organ som ingår i den offentligrättsliga statliga och kommunala organisationen, inklusive regeringen och domstolarna. Andra organ – offentligrättsliga eller privaträttsliga juridiska personer eller fristående uppdragstagare – är däremot inte att betrakta som myndigheter. 

Upphandlande myndigheter eller enheter som inte är myndigheter – exempelvis statliga och kommunala bolag – kan därför inte använda sig av generalklausulen för att få ut uppgifter från Skatteverket.

För upphandlande myndigheter och enheter som är myndigheter i OSL:s mening öppnar regeringens beslut för att i ökad utsträckning återigen kunna få ut uppgifter om leverantörers skatteskulder direkt från Skatteverket, utan att behöva gå till Kronofogdemyndigheten.

Regeringen hänvisar i sitt beslut till Migrationsverkets skyldighet att utesluta leverantörer enligt 13 kap. 2 § LOU. Det skulle kunna tänkas att det inte är ”uppenbart”, i generalklausulens mening, att intresset att Skatteverket lämnar ut uppgiften väger över när uteslutningsgrunden bara är fakultativ – som exempelvis vid upphandlingar enligt 19 kap. LOU eller LUF. Det grundläggande intresset av att det allmänna inte ingår kontrakt med oseriösa leverantörer är dock lika starkt i båda fallen. Därför borde generalklausulen kunna vara tillämplig oavsett om uppgiften om eventuell skatteskuld behövs för kontroll av en obligatorisk eller en fakultativ uteslutningsgrund.

Ytterligare en fråga är om möjligheten att få ut uppgiften via generalklausulen innebär att utredningsansvaret återigen ”kastas om” enligt 15 kap. 5 § LOU. Har den upphandlande myndigheten eller enheten själv ”möjlighet att kostnadsfritt få tillgång till” uppgiften via elektroniska medel, i den paragrafens mening?

En tillämpning av generalklausulen förutsätter att Skatteverket gör en prövning av varje enskild begäran om uppgifter. Trots detta blir nog sannolikt 15 kap. 5 § LOU formellt tillämplig igen, i vart fall på sikt, om och när Skatteverkets tillämpning av generalklausulen i dessa ärenden blir mer eller mindre rutinmässig.

Som Migrationsverket anger i sitt överklagande till regeringen behöver upphandlande myndigheter hämta in uppgifter från Skatteverket inte bara i upphandlingar, utan också vid löpande skattekontroller av befintliga leverantörer. Regeringen behandlar inte den situationen i sitt beslut. Det är alltså ännu oklart om generalklausulen kan åberopas för ett utlämnande också i ett sådant fall.

Den upphandlande myndighet eller enhet som vill använda sig av generalklausulen för att få ut uppgifter om leverantörers eventuella skatteskulder från Skatteverket kan använda sig av blanketten SKV 4820 på samma sätt som tidigare, och ange att utlämnande begärs med stöd av 10 kap. 27 § OSL.

Upphandlande myndigheter och enheter som inte är statliga eller kommunala myndigheter (exempelvis bolag)

För sådana upphandlande myndigheter och enheter som inte är ”myndigheter” i OSL:s mening – till exempel statliga och kommunala bolag – innebär regeringens beslut ingen skillnad. De kan inte åberopa generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL, som bara gäller för just myndigheter.

För dem gäller i stället vad HFD kom fram till i avgörandet HFD 2020 ref. 36 – att uppgifterna omfattas av så kallad databassekretess enligt 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL hos Skatteverket. Dessa upphandlande myndigheter och enheter är alltså fortfarande förhindrade att få ut uppgifterna från Skatteverket, och hänvisade till att vända sig till Kronofogdemyndigheten.  

Detta är ett utdrag ur JP Upphandlingsnets analys som är skriven av Jonatan Wahlberg.

Publicerad 21 sep 2020

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom konkurrensrätt och upphandlingsrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Upphandlingsnet

    Tjänsten med all relevant information gällande upphandling samlat på ett och samma ställe.
  • JP RättsfallsnetUpphandling

    Rättsfallstjänsten innehåller alla domar som har avgjorts med stöd av upphandlingslagstiftning från samtliga instanser.
  • Rådgivning inom upphandling

    Vi hjälper dig i upphandlingsprocessens samtliga moment. Upprättar rättsutredningar, granskar anbud och mycket mer. Kontakta våra jurister redan idag!

Nyheter

Domstolsverket ingick ett samarbete med ett fastighetsbolag om att bygga en ny domstolsbyggnad som myndigheten sedan skulle hyra. Konkurrensverket anser att detta var en otillåten direktupphandling, samarbetet skulle ha annonserats enligt upphandlingsreglerna.

18 jan 2022

Vid upphandling av ramavtal måste den största kvantitet eller det högsta värde som ramavtalet ska omfatta anges. Leverantörerna har i de aktuella fallen dock inte visat att avsaknad av uppgift om detta har medfört att de har lidit eller riskerar att lida skada.

18 jan 2022

Konkurrensverket yrkar att kommunen, som ingick ett avtal om drift av ett serveringskök utan att först annonsera enligt upphandlingsreglerna, ska betala upphandlingsskadeavgift för en otillåten direktupphandling.

13 jan 2022