Nya tröskelvärden från 1 januari 2026
Från och med den 1 januari 2026 gäller nya tröskelvärden för den offentliga upphandlingen. Som vanligt gäller tröskelvärdena, om inget oförutsett inträffar, i två år. Denna artikel syftar till att ge vägledning kring de praktiska konsekvenserna av detta, samt hur upphandlande aktörer kan resonera vid tröskelvärdesberäkningar. Artikeln är skriven av Erik Edström och Sara-Li Olovsson på Upp Advokatbyrå.
Vad är tröskelvärdena?
Upphandlingslagarnas tröskelvärden beslutas av Kommissionen vartannat år.
Tröskelvärdena skiljer sig åt mellan de olika upphandlingslagarna, mellan olika upphandlingsföremål och – inom LOU – även mellan statliga myndigheter och övriga upphandlande myndigheter.
De nya tröskelvärdena är följande (tidigare tröskelvärde inom parentes):
LOU
Upphandlande statliga myndigheter
Varor & tjänster = 1 589 140 kronor (1 546 202)
Byggentreprenader = 61 340 804 kronor (59 880 179)
Sociala tjänster och andra särskilda tjänster = 8 513 250 kronor (8 109 450)
Övriga upphandlande myndigheter
Varor & tjänster = 2 451 816 kronor (2 389 585)
Byggentreprenader = 61 340 804 kronor (59 880 179)
Sociala tjänster och andra särskilda tjänster = 8 513 250 kronor (8 109 450)
LUF
Upphandlande enheter
Varor & tjänster = 4 903 632 kronor (4 789 982)
Byggentreprenader = 61 340 804 kronor (59 880 179)
Sociala tjänster och andra särskilda tjänster = 11 351 000 kronor (10 812 600)
LUK
Upphandlande myndigheter och enheter
Tjänstekoncessioner, byggkoncessioner och koncessioner som avser sociala tjänster och andra särskilda tjänster = 61 340 804 kronor (59 880 179)
Tröskelvärdena för LUFS har inte förändrats jämfört med tidigare.
Varför är tröskelvärden relevanta?
Primärt är tröskelvärdena det verktyg som används för att avgöra vilka regler som är tillämpliga på en upphandling. Närmare bestämt avgör de när de direktivstyrda upphandlingsreglerna (dvs. regelverket som grundar sig på EU-direktivens upphandlingsbestämmelser) blir tillämpliga.
En upphandling vars värde överstiger tillämpligt tröskelvärde ska genomföras enligt de direktivstyrda reglerna. I LOU och LUF innebär det, i princip, att 1–18 kapitlen ska användas och i LUK respektive LUFS finns de aktuella reglerna i 1–14 kapitlen.
Om en upphandlings värde understiger tillämpligt tröskelvärde får den genomföras enligt de icke direktivstyrda reglerna, alltså de regler som Sverige på nationell nivå har beslutat ska gälla för denna typ av upphandlingar. I LOU och LUF finns de reglerna i 19 kapitlet, och i LUK och LUFS finns de i 15 kapitlet.
Det är viktigt att komma ihåg att detta framför allt spelar roll för vilka specifika regler som gäller, exempelvis hur annonsering ska ske eller vilka förfaranden som tillåts. De upphandlingsrättsliga principerna, med krav på till exempel likabehandling och transparens, gäller däremot precis likadant för upphandlingar som genomförs enligt reglerna för över som under tröskelvärdena. Det går att argumentera för att minskade formkrav under tröskelvärdena till och med innebär större krav på att den upphandlande aktörer aktivt säkerställer likabehandling i praktiken.
Värt att påpeka är att tröskelvärdet inte per automatik är samma sak som direktupphandlingsgräns. I vissa fall utgör dock tröskelvärdet även direktupphandlingsgräns. Detta gäller för sociala tjänster och andra särskilda tjänster enligt LOU och LUF.
För vilka upphandlingar och avtal gäller de nya tröskelvärdena?
Uppskattningen av en upphandlings värde ska göras utifrån värdet vid tidpunkten då anbudsinfordran skickas ut. Om anbudsinfordran inte krävs, gäller istället den tidpunkt då den upphandlande aktören påbörjar upphandlingsförfarandet (5 kap. 5 § LOU, 5 kap. 4 § LUF, 5 kap. 3 § LUK – bestämmelsen i 3 kap. 3 § LUFS har en något annorlunda utformning men motsvarar väsentliga regleringen i övriga upphandlingslagar).
De exakta reglerna för hur värdet av en upphandling ska beräknas finns i 5 kapitlet i LOU, LUF och LUK respektive 3 kapitlet i LUFS. Metoden att beräkna värdet får inte väljas för att kringgå de direktivstyrda eller icke direktivstyrda upphandlingsreglerna. Upphandlingslagarna har mer eller mindre detaljerade bestämmelser om hur beräkningen ska göras i specifika fall. Exempelvis ska värdeberäkningen av vissa kontrakt som regelbundet återkommer i vissa situationer göras på ett särskilt sätt (5 kap. 11 § LOU, 5 kap.10 § LUF, 3 kap. 9 § LUFS). Det är därför viktigt att sätta sig in i dessa regleringar inför beräkningen av en upphandlings värde.
Det händer att upphandlande aktörer inte uppdaterar sina mallar och stöddokument vid samma tidpunkt som nya tröskelvärden träder i kraft. Det finns därför anledning att vara extra vaksam i tider när tröskelvärdena nyss har ändrats, och säkerställa att bedömningen av vilka regler som gäller är korrekt även utifrån nya tröskelvärden.
I många upphandlingar sker tröskelvärdesberäkningen, och bedömningen av vilket regelverk som är tillämpligt, tidigt i en förstudiefas. Detta beslut ligger sedan till grund för hela upphandlingens genomförande. Om en upphandling ska annonseras kan en ny beräkning behöva göras innan upphandlingen annonseras, om tröskelvärdena har höjts. Detta gäller när tröskelvärdesberäkningen görs för att beräkna om de direktivstyrda eller nationella reglerna ska tillämpas.
Om den upphandlande aktören har kommit fram till att värdet av upphandlingen medger ett icke-annonserat förfarande styrs värdet av när upphandlingen, i upphandlingsrättslig mening, påbörjas. Detta är, enligt etablerad praxis, när beslutet att inleda upphandlingsförfarandet har kommit till kännedom utåt genom att den upphandlande organisationen tagit någon form av extern kontakt i syfte att anskaffa det som beslutet avser. Om en tröskelvärdesberäkning varit ”på gränsen” kan det även i dessa fall finnas anledning att gå tillbaka och säkerställa att den håller även utifrån nya tröskelvärden, innan en extern kontakt tas.
En mindre uppenbar effekt av de ändrade tröskelvärdena är påverkan på befintliga avtal. Möjligheten att göra ändringar ”av mindre värde”, som finns enligt alla upphandlingslagar förutom LUFS (17 kap. 9 § LOU, 16 kap. 9 § LUF och 14 kap. 9 § LUK), begränsas bland annat av att ändringen inte får överstiga tillämpligt tröskelvärde. Det är alltså vid tidpunkten för ändringen som tillämpligt tröskelvärde tillämpas, inte tröskelvärdet som gällde när avtalet upphandlades.
Att tänka på
Att beräkna tröskelvärdet korrekt innebär att den upphandlande aktören väljer rätt spelplan för sin upphandling. Fallhöjden vid ett felaktigt beräknat värde för upphandlingen är högre än för de flesta andra upphandlingsfel. Även om avtalsspärren passerar utan överprövning kan en felaktig beräkning läggas till grund för rättsmedel i form av ogiltighetstalan, upphandlingsskadeavgift eller skadestånd, efter att avtal tecknats.
Hur noga är det då? Det går ju inte alltid innan en upphandling är genomförd att veta vilka priser som offereras, eller hur dyr den där entreprenaden till slut blir. Här skulle vi säga att det viktigaste är att den upphandlande aktören kan visa att den gjort en omsorgsfull bedömning och inte någon glädjekalkyl. I ett beslut från Konkurrensverket om upphandlingsskadeavgift den 28 maj 2025 hade den upphandlande myndigheten inför avtalets ingående uppskattat värdet till drygt 300 000 kr, men till slut fått betala drygt 1,24 miljoner kr. Konkurrensverket bedömde därför att den upphandlande myndigheten inte hade varit tillräckligt omsorgsfull i sin värdering. Trots att värderingen var osäker hade den upphandlande myndigheten ingått ett avtal utan varken bestämd löptid eller takbelopp.
Den upphandlande aktörens ansvar är alltså delvis ett krav på metod. Nyckeln till att undvika problem är alltså, som så ofta, att dokumentera sin bedömning och ta det säkra före det osäkra. Om beräkningen är osäker kan risken för en felaktig beräkning hanteras genom att sätta in begränsningar i avtalet, som helt enkelt förhindrar att kostnaden drar i väg.
Ursprungligen publicerad i JP Upphandlingsnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 3 mar 2026
Erik Edström
Advokat
Sara-Li Olovsson
Advokat
