Nils-Bertil Morgell

F.d. verksjurist och rättslig expert vid Skatteverkets huvudkontor

Nils-Bertil Morgell f.d. verksjurist och rättslig expert vid Skatteverkets huvudkontor. Han har arbetat med obeståndsrätt på Kronofogdemyndigheten och Skatteverket samt är författare till ett flertal böcker och lagkommentarer inom detta rättsområde. Nils-Bertil Morgell skriver för JP Juridiskt bibliotek.

Vem är du? Berätta om din bakgrund!

Jag tog min juristexamen i Stockholm 1970. Efter tingstjänstgöring har jag arbetat med obeståndsrätt vid Kronofogdemyndigheten och Skatteverket, de sista åren som rättslig expert vid verkets huvudkontor. Jag har processat för statens räkning och fört statens talan i ungefär 70 mål som publicerats i NJA, RH och RÅ. Sedan slutet av 1970-talet undervisar jag i obeståndsrätt, numera främst vid Stockholms universitet. År 2014 lämnade jag min tjänst vid Skatteverket och ägnar mig huvudsakligen att skriva litteratur, lagkommentarer och artiklar inom mitt rättsområde.

Vilka kommer att vara de stora frågorna inom obeståndsrätten de närmaste åren?

Coronan slår hårt inte bara mot folkhälsan utan även mot ekonomin för både företag och privatpersoner. Vi har redan sett en ökning av antalet konkurser och företagsrekonstruktioner. Även antalet arbetslösa ökar. Staten skjuter till enorma belopp som bidrag. Men allt stöd som lämnas är inte bidrag utan någon form av kredit. Företag får anstånd med att betala skatter och avgifter. Privatpersoner får anstånd av banker med att betala räntor och amorteringar på bostadslån. Men en dag, när krisen bedöms ha gått över, ska dessa skulder betalas. Detta gäller både skulderna till staten/Skatteverket och till bankerna. Kommer alla företag att kunna betala flera månaders uppskjutna skattebetalningar? Vad händer annars? Kommer företagen att försättas i konkurs? Riskerar företagsledarna att i så fall personligen få betala företagets skulder? Det finns regler om sådant personligt ansvar i både 59 kap. skatteförfarandelagen och 25 kap. aktiebolagslagen. Kommer alla bolånetagare att kunna betala de uppskjutna räntorna och amorteringarna? Vad händer annars? Kommer deras bostäder att säljas på exekutiv auktion? Har de möjlighet att få skuldsanering? Frågorna är många.

Förutom den praktiska rättstillämpningen har lagstiftaren några frågor att ta tag i. Utsökningsbalken är snart 40 år gammal och behöver revideras. Sedan något år ligger ett utredningsförslag (SOU 2016:81) hos Regeringskansliet och väntar på ”sin plats i kön”. FN:s barnkonvention gäller som lag i Sverige. Men hur ska den tillämpas om någon av barnets föräldrar är på obestånd, det vill säga försatt i konkurs eller föremål för utmätning. En annan fråga som ställts är om Sverige lever upp till Europakonventionens regler om skydd för en gäldenärs privatbostad. 

Vad ser du som den idag största utmaningen i branscher som påverkas av obeståndrätt?

Frågan kan ses ur tre olika perspektiv:

För gäldenären gäller det att överleva, det vill säga att kunna betala. Det är troligen inte så lätt varken för ett företag som tappat en stor del av sin omsättning eller för en privatperson som kanske blivit arbetslös eller fått sin inkomst sänkt.

För borgenärerna är det både en ekonomisk och en policyfråga hur hårt man vill gå fram för att få betalt. Hur påverkas en banks ”varumärke” om man tvingar fram ett stort antal exekutiva försäljningar av bostäder? Hur ska Skatteverket agera i sin skatteindrivning? Inte minst gäller detta hur verket ska tillämpa skatteförfarandelagens bestämmelser om företrädaransvar.

För domstolar, Kronofogdemyndigheten och konkursförvaltare är det en utmaning att ha tillräckligt stor och kompetent personal som kan handlägga det stora antalet mål och ärenden som kan förväntas. Det är värst för domstolarna och Kronofogdemyndigheten som är beroende av anslag från statsmakterna. Advokatbyråerna kan däremot anställa i den takt de har behov av ny personal. För de tre nämnda gäller dessutom gemensamt att de kan få pröva nya invändningar med hänsyn till bland annat FN:s barnkonvention, Europakonventionen och EU-rätten.

Hur ser du på att skriva analyser för JP Infonet?

Det är en intressant och stimulerade uppgift. Man tvingas tänka till och läsa igenom det aktuella rättsfallet eller frågeställningen inte bara en gång. För egen del har jag stor nytta av detta eftersom jag daterar upp vissa böcker och lagkommentarer med jämna mellanrum. Även mitt undervisningsmaterial behöver regelbunden uppdatering. Jag hoppas förstås att analyserna är till nytta framförallt för den praktiskt verksamme juristen.