Kommunens beslut att omorganisera grundsärskolan upphävs på grund av slarv i barnkonsekvensanalysen

Kommunens beslut att omorganisera grundsärskolan upphävs på grund av slarv i barnkonsekvensanalysen.jpg

En kommun beslutade att omorganisera sin grundsärskola, vilket skulle leda till att flera elever tvingades byta skola. Flera föräldrar överklagade beslutet. Förvaltningsrätten går på föräldrarnas linje och konstaterar att kommunen har gjort en barnkonsekvensanalys, men utan att ta ställning till om förändringarna är för barnens bästa eller inte. Förvaltningsrätten upphäver kommunens beslut att omorganisera.

BAKGRUND

I februari 2021 beslutade utbildningsnämnden i en kommun att samla grundsärskoleverksamheten till två skolenheter. Kommunen gjorde en barnkonsekvensanalys och redogjorde för vissa positiva och negativa konsekvenser. Organisationsförändringen skulle vara genomförd den 1 juli och skulle leda till att flera grundsärskoleelever tvingades byta skola inför kommande läsår.

Ett antal föräldrar överklagade beslutet och ville att det skulle upphävas enligt 13 kap. 8 § 4 kommunallagen (KL) för att beslutet strider mot lag eller annan författning. De hänvisade till artikel 7 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, barnkonventionen och 1 kap. 10 § skollagen. Föräldrarna menade att det fanns brister i underlaget eftersom barnen inte hade gjorts delaktiga i det och för att det inte fanns tillräckligt med underlag för att göra en korrekt bedömning av barnets bästa. Föräldrarna framförde att det inte hade förekommit några samtal, djupintervjuer eller enkäter med eleverna eller deras föräldrar och att föräldrarna fick endast två dagar på sig att lämna synpunkter.

FÖRVALTNINGSRÄTTEN

Inledningsvis konstaterar förvaltningsrätten att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inte är formellt tillämplig i Sverige. Därför saknas det anledning att pröva om kommunens beslut strider mot konventionen. Förvaltningsrätten anser också att det inte finns stöd för att upphäva beslutet med hänvisning till 1 kap. 10 § skollagen eftersom det inte framgår på vilket sätt det överklagade beslutet skulle vara fattat i strid med bestämmelsen.

Sedan konstaterar förvaltningsrätten att barnkonventionen sedan den 1 januari 2020 utgör svensk lag i form av lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Men varken i skollagen eller i barnkonventionen finns några krav på hur barn ska ges möjlighet att komma till tals. Därmed strider beslutet inte heller mot artikel 2, 6 och 12 i barnkonventionen.

Sedan tar förvaltningsrätten upp artikel 3.1 i barnkonventionen som handlar om barnets bästa. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Detta innebär enligt förvaltningsrättens mening att när beslut ska fattas som rör barn måste beslutsfattaren bedöma om beslutet är för barnets bästa eller inte. I ett ärende med flera barn inblandade, eller rentav många som i det aktuella målet, är det inte säkert att alla barns bästa sammanfaller. Då bör det före det att beslut fattas fastställas vilka olika sätt att fastställa barns bästa som föreligger. Här får man titta på artikel 12 som handlar om att ta hänsyn till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

När sedan barnets bästa har fastställts ska det vägas mot andra intressen, till exempel effektivitetshänsyn och hänsyn till bristande ekonomiska resurser. Det är inte sagt att barnets bästa alltid ska vara utslagsgivande men det ska alltid beaktas vid beslutsfattande
som rör barn (jfr prop. 2009/10:165 s. 638).

Slutligen konstaterar förvaltningsrätten att kommunen har gjort en barnkonsekvensanalys. Kommunen har däremot inte gjort något uttryckligt ställningstagande i frågan om förändringarna är för de berörda barnens bästa eller inte. Kommunen har därför missat att fastställavad som är barnens bästa innan beslut fattats. Beslutet strider därmed mot lag och överklagandet ska därmed bifallas på så sätt att beslutet upphävs med stöd av 13 kap. 8 § 4 KL.

KOMMENTAR

Denna dom är principiellt mycket intressant eftersom den utgör starten på en ny typ av praxisbildning där barnkonventionen får ett stort genomslag i utbildningsverksamheten. Bara en vecka senare, den 5 juli 2021 kom nämligen en liknande dom från förvaltningsrätten i Stockholm med mål nr 28889-20 där en annan kommuns beslut att lägga ner delar av två skolor stoppas av förvaltningsrätten med en liknande motivering utifrån att kommunen missade att fastställa barnens bästa innan politikerna fattade nedläggningsbeslutet. I referatet av den domen vidareutvecklar vi förvaltningsrättens intressanta resonemang där.

De två domarna är sannolikt de första där barnkonventionen diskuteras i beslut som rör många barn – elever på en skola – och inte enskilda individer. Den kommande praxisutvecklingen, särskilt från högre instans, blir mycket intressant att följa. Det är uppenbart att införandet av barnkonventionen som lag har understrukit vikten av att göra en helhetsbedömning utifrån barnets rättigheter enligt konventionen där principen om barnets bästa ges en stor betydelse inför beslut om organisationsförändringar.

Av Maria Bjurholm, jurist och redaktör JP Förvaltningsnet och JP Skolnet. 

Senast uppdaterad 3 sep 2021

Läs mer inom rättsområdet
Utbildningar

Om JP Infonet


JP Infonet erbjuder tjänster och vägledning för dig som berörs av juridik i din yrkesroll. Vår vision är att tillgängliggöra juridiken, så att du som kund ska få all information, beslutsstöd och kompetens du behöver – på det sätt som du föredrar.

Mer om oss

Webbtjänster inom området