Kommunens beslut att omorganisera grundsärskolan strider inte mot barnkonventionen

kommunens-beslut-att-omorganisera-grundsarskolan-upphavs-pa-grund-av-slarv-i-barnkonsekvensanalysen.jpg

En kommun beslutade att omorganisera sin grundsärskola, vilket skulle leda till att flera elever tvingades byta skola. Flera föräldrar överklagade beslutet. Förvaltningsrätten gick på föräldrarnas linje och konstaterade att kommunen inte tagit ställning till om förändringarna är för barnens bästa eller inte. Beslutet stred därför mot barnkonventionen. Kammarrätten håller inte med och menar att beslutet uppfyller barnkonventionens krav. Kammarrätten upphäver därför förvaltningsrättens dom och fastställer kommunens beslut.

Bakgrund

I februari 2021 beslutade utbildningsnämnden i en kommun att samla grundsärskoleverksamheten till två skolenheter. Kommunen gjorde en barnkonsekvensanalys och redogjorde för vissa positiva och negativa konsekvenser. Organisationsförändringen skulle vara genomförd den 1 juli och skulle leda till att flera grundsärskoleelever tvingades byta skola inför kommande läsår.

Ett antal föräldrar överklagade beslutet och ville att det skulle upphävas enligt 13 kap. 8 § 4 kommunallagen (KL) för att beslutet strider mot lag eller annan författning. De hänvisade till artikel 7 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, barnkonventionen och 1 kap. 10 § skollagen. Föräldrarna menade att det fanns brister i underlaget eftersom barnen inte hade gjorts delaktiga i det och för att det inte fanns tillräckligt med underlag för att göra en korrekt bedömning av barnets bästa. Föräldrarna framförde att det inte hade förekommit några samtal, djupintervjuer eller enkäter med eleverna eller deras föräldrar och att föräldrarna fick endast två dagar på sig att lämna synpunkter.

Förvaltningsrätten gick på föräldrarnas linje och menade att kommunen hade gjort en barnkonsekvensanalys, dock utan något uttryckligt ställningstagande i frågan om förändringarna var för de berörda barnens bästa eller inte. Enligt förvaltningsrätten stred beslutet därför mot barnkonventionen och lag, och domstolen upphävde beslutet.

Kammarrättens bedömning

Förvaltningsrätten har upphävt kommunens beslut med motiveringen att kommunen inte har fastställt vad som är barnens bästa. Kammarrätten prövar därför om detta innebär att kommunens beslut strider mot lag.

Kammarrätten konstaterar inledningsvis att artikel 3.1 i barnkonventionen stadgar att barnets bästa ska beaktas, men att barnkonventionen inte anger på vilket sätt detta ska ske. Ett beslut kan innebära såväl negativa som positiva konsekvenser för ett barn. Rör ett beslut flera barn eller barn i allmänhet kan beslutet vara positivt för några barn men negativt för andra. Enligt kammarrätten innebär detta att det inte alltid är möjligt att fastställa vad som är barnets bästa. Barnkonventionen ställer heller inte krav på en formell process för att fastställa barnets bästa.

Kammarrättens slutsats är att kommunens beslut därmed inte är olagligt på denna grund.

Kammarrätten går sedan vidare och prövar om beslutet är olagligt på grund av att barnets bästa inte har beaktats inför beslutet. Det framgår att kommunen har genomfört flera utredningar rörande omorganisationen av särskoleverksamheten inför beslutet. Kommunen har även tagit in underlag från vårdnadshavare, lärare och elevassistenter. I underlaget framgår även vilka barn som påverkas av omorganisationen och hur förslaget förhåller sig till artiklar i barnkonventionen.

Kammarrätten bedömer därför att kommunen har haft tillgång till ett underlag som gett kommunen förutsättningar att beakta de berörda barnens bästa inför beslutet. Beslutsprocessen är därmed tillräcklig för att uppfylla kraven i artikel 3.1 i barnkonventionen.

Sammanfattningsvis bedömer kammarrätten att kommunens beslut inte strider mot lag. Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer kommunens beslut.

Kommentar

Att kammarrätten upphävde förvaltningsrättens dom får sägas vara väntat. I målet i förvaltningsrätten var förvaltningsrättsfiskalen (juristdomaren) skiljaktig och menade, precis som kammarrätten, att barnkonventionen inte medför ett krav på ett uttryckligt ställningstagande om vad som är barnets bästa innan beslut fattas. Juristdomaren blev dock överröstad av de två särskilda ledamöterna. Särskilda ledamöter ska ha god kännedom om kommunal verksamhet, dock ingen juridisk utbildning.

Kammarrätten meddelade även en så gott som identisk dom samma datum som rörde en kommuns beslut om förändring av två grundskolors stadieindelning. Även i det målet upphävde kammarrätten förvaltningsrättens dom med samma motivering.

Av Sonya Friberg, jurist och redaktör JP Förvaltningsnet och JP Skolnet. 

Publicerad 8 apr 2022

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom förvaltningsrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Förvaltningsnet

    Tjänsten för dig som arbetar med förvaltningsrättsliga frågor såväl inom privat som offentlig verksamhet.
  • JP RättsfallsnetKommunallagen

    Tjänsten ger dig tillgång till alla domar på området. För dig som arbetar med kommunalrättsliga frågor är tjänsten ett värdefullt stöd.
  • JP RättsfallsnetSekretess

    JP Rättsfallsnet–Sekretess ger dig tillgång till alla domar om sekretess som avgjorts med stöd av tryckfrihetsförordningen och OSL.

Nyheter

Kommunallagen ska ändras så att kommuner och regioner ska kunna delegera rätten att fatta beslut till en automatiserad beslutsfunktion.

10 jun 2022

Diskrimineringsombudsmannen (DO) inleder tillsyn av fem statliga myndigheters arbete med lönekartläggning. Tillsynen syftar till att säkerställa att de aktuella myndigheterna känner till och följer gällande lagstiftning.

27 maj 2022

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att överväga lagändringar som minskar offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier.

27 maj 2022