HFD slår fast att vitesföreläggande skulle preciserats tydligare

Skolinspektionens vitesföreläggande om att åtgärda brister i en skolhuvudmans systematiska kvalitetsarbete var inte tillräckligt preciserat för att kunna ligga till grund för utdömande av vitet konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i en ny dom.
 

En huvudman måste bedriva systematiskt kvalitetsarbete

Inom skolväsendet måste en huvudman, det vill säga den som har ansvaret för verksamheten, systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla den utbildning som bedrivs (systematiskt kvalitetsarbete) samt dokumentera detta arbete. Om det vid uppföljning kommer fram att det finns brister i verksamheten är huvudmannen skyldig att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de nationella mål som finns för den aktuella utbildningen uppnås.

Skolinspektionen ansåg att vite skulle dömas ut

Skolinspektionen hade förelagt en huvudman vid vite att inom viss angiven tid åtgärda vissa brister i det systematiska  kvalitetsarbetet. Skolinspektionen ansökte senare hos förvaltningsrätten om att vitet skulle dömas ut eftersom myndigheten ansåg att huvudmannen inte hade åtgärdat samtliga påtalade brister. Förvaltningsrätten avslog ansökan med motiveringen att det i föreläggandet inte tillräckligt precist angavs vilka åtgärder som huvudmannen förväntades att vidta. Av samma skäl avslog kammarrätten Skolinspektionens överklagade dit.

HFD slår fast att vitesföreläggandet inte var tillräckligt preciserat 

Enligt HFD ställs långtgående krav på att det av ett föreläggande ska framgå vad som krävs för att det förelagda vitet inte ska dömas ut. I vilken utsträckning det är möjligt för en myndighet att formulera sådana konkreta åtgärder beror på hur den aktuella författningsregleringen är utformad. Är lagstiftningen allmänt hållen och närmare föreskrifter saknas, begränsas myndighetens möjligheter att använda vitesförelägganden för att komma till rätta med konstaterade brister.

Högsta förvaltningsdomstolen bedömde att Skolinspektionens föreläggande endast innebar att bolaget ålades att uppfylla de krav som ställs i skollagen avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Regleringen i skollagen är emellertid inte utformad på ett sådant sätt att ett föreläggande som i princip endast återger lagbestämmelserna kan anses tillgodose kravet på tydlighet. Det angavs därför inte tillräckligt preciserat vilka åtgärder som bolaget skulle vidta och därmed saknades förutsättningar för att döma ut det förelagda vitet.

Publicerad 2 jun 2020

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom skoljuridik:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Skolnet

    Juridisk informationstjänst för dig som arbetar med skolfrågor.
  • JP RättsfallsnetSekretess

    JP Rättsfallsnet–Sekretess ger dig tillgång till alla domar om sekretess som avgjorts med stöd av tryckfrihetsförordningen och OSL.
  • JP RättsfallsnetSkola

    JP Rättsfallsnet–Skola ger dig till tillgång till alla domar på skolans område.

Nyheter

Vår skoljurist Maria Bjurhom svarar på frågan. 

3 jun 2022

Vår skoljurist Maria Bjurholm förklarar hur det ligger till.

3 jun 2022

Vart femte barn har blivit kallad för elaka saker eller blivit retad upprepade gånger i skolan. Det visar Rädda Barnens nya undersökning Ung röst med nästan 8 000 svarande barn.

3 jun 2022