EU-taxonomin
Taxonomiförordningen antogs i juni 2020, och är en av åtgärderna i EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Taxonomin är ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara verksamheter, som syftar till att hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar.

Vad är taxonomin?
Taxonomin är ett gemensamt klassificeringssystem som används för att identifiera och kvalitetssäkra miljömässigt hållbara investeringar. Systemet syftar till att hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar.
Hur regleras taxonomin?
EU:s gröna taxonomiförordning (2020/852/EU) är en ramreglering som används för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som ska anses vara miljömässigt hållbara i taxonomin. Tekniska granskningskriterier ska fastställas för att avgöra under vilka villkor en viss ekonomisk verksamhet är hållbar. Detta kommer att ske genom att kommissionen antar delegerade förordningar i vissa delar.
Från när ska taxonomin tillämpas?
Genomförandet av den gröna taxonomin sker gradvis i takt med att kommissionen antar de delegerade akterna. Förordningen började tillämpas i sina första delar den 1 januari 2022 och i övriga delar den 1 januari 2023. Kommissionen har hittills antagit flera delegerade förordningar, däribland förordningarna (EU) 2021/2139, (EU) 2021/2178, (EU) 2022/1214 samt det kompletterande miljöpaketet (EU) 2023/2485 och (EU) 2023/2486.
Vad krävs för att en verksamhet ska klassas som hållbar?
För att en ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar enligt taxonomin ska den bidra väsentligt till ett eller flera av dessa sex fastställda miljömål:
1. Begränsning av klimatförändringar
2. Anpassning till klimatförändringar
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
4. Övergång till en cirkulär ekonomi
5. Förebyggande och kontroll av föroreningar
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
Aktiviteten får heller inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen, samt måste uppfylla vissa minimikrav gällande bland annat mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Det krävs också att verksamheten överensstämmer med de tekniska granskningskrititerier som fastställs av kommissionen i de delegerade förordningarna.
Vilka aktörer påverkas av taxonomin?
Taxonomiförordningen ställer krav på innehållet i hållbarhetsrapporteringen för finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering (CSRD). Kravet innebär att företagen ska redovisa i hur hög grad deras verksamhet är taxonomiförenlig.
Förordningen ställer också krav på finansmarknadsaktörer som tillhandahåller finansiella produkter. Kravet består i att dessa aktörer ska informera om hur stor del av de underliggande investeringarna som gjorts i taxonomiförenlig verksamhet.
Till sist ställs det även krav på EU och medlemsstaterna när de fastställer regler för finansiella produkter eller obligationer som marknadsförs som miljömässigt hållbara. Offentligrättsliga föreskrifter på området ska vara anpassade till taxonomiförordningen.
Tjänster för dig som arbetar med taxonomin
Behöver du vägledning och expertis inom miljöfrågor? JP Miljönet erbjuder ett omfattande stöd inom miljörätt, med juridiska resurser som domsreferat, lagkommentarer och expertanalyser. Oavsett om du arbetar inom den offentliga eller privata sektorn, hjälper JP Miljönet dig att navigera genom de rättsliga aspekterna av miljöfrågor, inklusive de som rör EU-taxonomin.
Behöver du hålla dig uppdaterad om EU-lagstiftningen och dess relevans för EU-taxonomin? JP EUnet erbjuder daglig bevakning av den senaste EU-lagstiftningen, rättspraxisen och nyheterna. Få tillgång till en omfattande samling av EU-relaterade dokument och lagstiftning som är kopplade till taxonomin, och håll dig uppdaterad om relevanta EU-frågor som påverkar ditt arbete.
Senast uppdaterad 28 oktober 2026.
Publicerad 6 jan 2020