Vem är avropsberättigad under ett ramavtal?

Tillämpningen av ramavtal ger upphov till flera intressanta frågeställningar. Vem är till exempel avropsberättigad under ett ramavtal? Vad gäller i fråga om kretsen avropsberättigade under löpande ramavtal vid händelse av organisatoriska förändringar på de upphandlande myndigheternas/enheternas sida? Vilken är egentligen inköpscentralernas roll? I denna analys utreder och diskuterar advokat Olof Larsberger och jur. kand. Anton Johansson, Hannes Snellman, hur dessa frågor ska besvaras utifrån bland annat direktivtext, LOU, förarbeten, praxis och doktrin.

Tillämpningen av ramavtal ger upphov till flera intressanta frågeställningar. En är frågan om vem som är avropsberättigad under ett ramavtal. Den centrala bestämmelsen i sammanhanget är 5 kap. 2 §, första stycket, lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) som föreskriver att kontrakt som grundar sig på ramavtal endast får ingås mellan en upphandlande myndighet och en leverantör som är part i ramavtalet. Bestämmelsen kan vid en första anblick indikera att en upphandlande myndighet måste vara part i ramavtalet för att vara avropsberättigad. Bestämmelsen måste dock relateras till reglerna om inköpscentraler, en aspekt som inte sällan glöms bort i sammanhanget. Av 2 kap. 9 a §, första punkten, LOU framgår att en inköpscentral kan ingå ramavtal avsedda för andra upphandlande myndigheter. I detta fall är det normalt bara inköpscentralen som blir civilrättslig part i ramavtalet. Det rimmar illa med ett krav på att en upphandlande myndighet ska vara ”part” i ett ramavtal för att kunna avropa under detsamma. Fråga är om bestämmelsen i 5 kap. 2 §, första stycket, LOU innebär något annat än ett krav på partsställning?

En annan näraliggande frågeställning är vem som kan anses vara avropsberättigad under ett löpande ramavtal vid händelse av omorganisationer eller organisatoriska förändringar på de upphandlande myndigheternas/enheternas sida, som till exempel leder till att nya offentliga bolag bildas.

Fortsätt läsa hela artikeln genom att ladda ner den. 

Publicerad 29 jun 2016

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom konkurrensrätt och upphandlingsrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Upphandlingsnet

    Tjänsten med all relevant information gällande upphandling samlat på ett och samma ställe.
  • JP RättsfallsnetUpphandling

    Rättsfallstjänsten innehåller alla domar som har avgjorts med stöd av upphandlingslagstiftning från samtliga instanser.
  • Rådgivning inom upphandling

    Vi hjälper dig i upphandlingsprocessens samtliga moment. Upprättar rättsutredningar, granskar anbud och mycket mer. Kontakta våra jurister redan i dag!

Nyheter

Kommunen har genomfört en upphandling, tilldelat kontrakt och tecknat avtal med den vinnande leverantören. Vad gäller egentligen vid tolkning av avtalet? Vår jurist Anders Vedin svarar på frågan. 

7 jun 2022

Under maj månad har Högsta förvaltningsdomstolen meddelat två upphandlingsdomar, en som handlar om upphandlingsskadeavgift och en som handlar om leverantörsbyte.

2 jun 2022

Riksdagen har beslutat om viktiga ändringar i upphandlingslagarna. Riksdagen har nämligen sagt ja till regeringens förslag till nya regler för en effektivare överprövning av offentliga upphandlingar.

2 jun 2022