Vem är avropsberättigad under ett ramavtal?

Tillämpningen av ramavtal ger upphov till flera intressanta frågeställningar. Vem är till exempel avropsberättigad under ett ramavtal? Vad gäller i fråga om kretsen avropsberättigade under löpande ramavtal vid händelse av organisatoriska förändringar på de upphandlande myndigheternas/enheternas sida? Vilken är egentligen inköpscentralernas roll? I denna analys utreder och diskuterar advokat Olof Larsberger och jur. kand. Anton Johansson, Hannes Snellman, hur dessa frågor ska besvaras utifrån bland annat direktivtext, LOU, förarbeten, praxis och doktrin.

Tillämpningen av ramavtal ger upphov till flera intressanta frågeställningar. En är frågan om vem som är avropsberättigad under ett ramavtal. Den centrala bestämmelsen i sammanhanget är 5 kap. 2 §, första stycket, lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) som föreskriver att kontrakt som grundar sig på ramavtal endast får ingås mellan en upphandlande myndighet och en leverantör som är part i ramavtalet. Bestämmelsen kan vid en första anblick indikera att en upphandlande myndighet måste vara part i ramavtalet för att vara avropsberättigad. Bestämmelsen måste dock relateras till reglerna om inköpscentraler, en aspekt som inte sällan glöms bort i sammanhanget. Av 2 kap. 9 a §, första punkten, LOU framgår att en inköpscentral kan ingå ramavtal avsedda för andra upphandlande myndigheter. I detta fall är det normalt bara inköpscentralen som blir civilrättslig part i ramavtalet. Det rimmar illa med ett krav på att en upphandlande myndighet ska vara ”part” i ett ramavtal för att kunna avropa under detsamma. Fråga är om bestämmelsen i 5 kap. 2 §, första stycket, LOU innebär något annat än ett krav på partsställning?

En annan näraliggande frågeställning är vem som kan anses vara avropsberättigad under ett löpande ramavtal vid händelse av omorganisationer eller organisatoriska förändringar på de upphandlande myndigheternas/enheternas sida, som till exempel leder till att nya offentliga bolag bildas.

Fortsätt läsa hela artikeln genom att ladda ner den. 

Publicerad 29 jun 2016

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom konkurrensrätt och upphandlingsrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Upphandlingsnet

    Tjänsten med all relevant information gällande upphandling samlat på ett och samma ställe.
  • JP RättsfallsnetUpphandling

    Rättsfallstjänsten innehåller alla domar som har avgjorts med stöd av upphandlingslagstiftning från samtliga instanser.
  • Rådgivning inom upphandling

    Vi hjälper dig i upphandlingsprocessens samtliga moment. Upprättar rättsutredningar, granskar anbud och mycket mer. Kontakta våra jurister redan idag!

Nyheter

Domstolsverket ingick ett samarbete med ett fastighetsbolag om att bygga en ny domstolsbyggnad som myndigheten sedan skulle hyra. Konkurrensverket anser att detta var en otillåten direktupphandling, samarbetet skulle ha annonserats enligt upphandlingsreglerna.

18 jan 2022

Vid upphandling av ramavtal måste den största kvantitet eller det högsta värde som ramavtalet ska omfatta anges. Leverantörerna har i de aktuella fallen dock inte visat att avsaknad av uppgift om detta har medfört att de har lidit eller riskerar att lida skada.

18 jan 2022

Konkurrensverket yrkar att kommunen, som ingick ett avtal om drift av ett serveringskök utan att först annonsera enligt upphandlingsreglerna, ska betala upphandlingsskadeavgift för en otillåten direktupphandling.

13 jan 2022