Logga in

Logga in formulär

Ange ditt användarnamn. Ange ditt lösenord. Glömt ditt lösenord?

Vem är avropsberättigad under ett ramavtal?

Tillämpningen av ramavtal ger upphov till flera intressanta frågeställningar. Vem är till exempel avropsberättigad under ett ramavtal? Vad gäller i fråga om kretsen avropsberättigade under löpande ramavtal vid händelse av organisatoriska förändringar på de upphandlande myndigheternas/enheternas sida? Vilken är egentligen inköpscentralernas roll? I denna analys utreder och diskuterar advokat Olof Larsberger och jur. kand. Anton Johansson, Hannes Snellman, hur dessa frågor ska besvaras utifrån bland annat direktivtext, LOU, förarbeten, praxis och doktrin.

Tillämpningen av ramavtal ger upphov till flera intressanta frågeställningar. En är frågan om vem som är avropsberättigad under ett ramavtal. Den centrala bestämmelsen i sammanhanget är 5 kap. 2 §, första stycket, lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) som föreskriver att kontrakt som grundar sig på ramavtal endast får ingås mellan en upphandlande myndighet och en leverantör som är part i ramavtalet. Bestämmelsen kan vid en första anblick indikera att en upphandlande myndighet måste vara part i ramavtalet för att vara avropsberättigad. Bestämmelsen måste dock relateras till reglerna om inköpscentraler, en aspekt som inte sällan glöms bort i sammanhanget. Av 2 kap. 9 a §, första punkten, LOU framgår att en inköpscentral kan ingå ramavtal avsedda för andra upphandlande myndigheter. I detta fall är det normalt bara inköpscentralen som blir civilrättslig part i ramavtalet. Det rimmar illa med ett krav på att en upphandlande myndighet ska vara ”part” i ett ramavtal för att kunna avropa under detsamma. Fråga är om bestämmelsen i 5 kap. 2 §, första stycket, LOU innebär något annat än ett krav på partsställning?

En annan näraliggande frågeställning är vem som kan anses vara avropsberättigad under ett löpande ramavtal vid händelse av omorganisationer eller organisatoriska förändringar på de upphandlande myndigheternas/enheternas sida, som till exempel leder till att nya offentliga bolag bildas.

Fortsätt läsa hela artikeln genom att ladda ner den. 

Publicerad 29 jun 2016

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom konkurrensrätt och upphandlingsrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Säkerhetsskyddad upphandling
Upphandlingsrättsdagen

Tjänster

Nyheter

Nya yrkanden kan inte prekluderas. Det slår kammarrätten fast i denna dom efter att ha konstaterat att domstolen inte är bunden av yrkanden från parterna när den ska avgöra vilken åtgärd den ska besluta om.

26 sep 2024

Den här analysen rör frågan om ett bolag behövde påtala att en upphandlande myndighet brutit mot reglerna om ramavtals löptid för att uppfylla skaderekvisitet.

26 sep 2024

Vad ligger i begreppet ”självständiga och oberoende” och hur agerar man rent praktiskt om man får två misstänkt lika koncernanbud? Detta kommer upphandlingsjuristen Fredrik Rogö berätta mer om under Upphandlingsrättsdagen den 7 november. Läs vår intervju med honom!

10 sep 2024