Utbyggnaden av Preemraff Lysekil – en komplicerad fråga

Miljo_preemraff_GIF.gif

I november 2018 gav mark- och miljödomstolen Preem tillstånd att utöka sin verksamhet i Lysekil, vilket har väckt starka reaktioner. Tillståndet innebär en möjlighet att genomföra det så kallade ROCC-projektet, som skulle leda till en markant ökning av raffinaderiets koldioxidutsläpp. Domen har överklagats av bland annat Naturskyddsföreningen. Diskussioner har i media förts om att projektet går emot Sveriges nya klimatlag och det långsiktiga klimatmålet vad gäller nollutsläpp.

Preem är Sveriges största drivmedelsbolag och innefattar två raffinaderier; Preemraff Lysekil och Preemraff Göteborg. Preemraff Lysekil är idag Skandinaviens största anläggning med kapacitet att raffinera 11,4 miljoner ton råolja per år. Den 9 november 2018 gav mark- och miljödomstolen (MMD) Preem tillstånd att utöka sin verksamhet i Lysekil, i mål nr M 4708-16. Tillståndet innebär en möjlighet att genomföra det så kallade Residue Oil Conversion Complex-projektet (ROCC-projektet). ROCC-projektet syftar till att omvandla tjockolja till bensin och diesel. Detta är ett bränsle som innebär mindre miljöpåverkan än den tjockolja som i dagsläget används i till exempel sjöfarten.

MMD:s dom överklagades till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) av bland annat Naturskyddsföreningen. Den 28 december 2018 beslutade MÖD om inhibition i mål nr M 11730-18, vilket innebär att vidare åtgärder för att verkställa MMD:s dom inte får vidtas till dess att något annat beslutas. Just nu handläggs överklagandena av MÖD som beräknar att meddela om målet får prövningstillstånd före sommaren.

Om ROCC-projektet genomförs skulle det leda till en ökning av Preemraff Lysekils koldioxidutsläpp från dagens 1,7 miljoner ton till 3,4 miljoner ton och göra anläggningen till den som släpper ut mest koldioxid i landet. Denna ökning av koldioxidutsläpp berörs dock inte närmare i MMD:s domskäl. Anledningen är att anläggningen är av en sådan typ som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS). Detta regleras i lagen (2004:1199) och förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter, vilka bygger på EU:s handelsdirektiv (2003/87/EC). Det finns nämligen i 16 kap. 2 c § miljöbalken (1998:808) ett uttryckligt förbud mot att besluta om villkor om utsläpp av koldioxid om verksamheten omfattas av lagen om handel med utsläppsrätter. Förbudet har sin bakgrund i att utsläppshandelssystemet avser att genomföra en kostnadseffektiv och gemensam minskning av klimatpåverkande utsläpp inom unionen och att villkor om koldioxid skulle kunna störa systemets funktion.

Sommaren 2017 beslutade riksdagen om att införa ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med nya klimatmål till år 2030, 2040 och 2045, ett klimatpolitiskt råd samt klimatlagen (2017:720). Klimatlagen lagfäster att regeringens klimatpolitik ska utgå från klimatmålen och hur arbetet ska bedrivas. Det långsiktiga klimatmålet innebär att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser betyder att utsläppen av växthusgaser från verksamheter i Sverige ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än utsläppen var år 1990. Klimatlagen riktar sig enbart till regeringen och påverkar därför inte domstolarnas och myndigheternas tillämpning av relevant lagstiftning.

Frågan om utbyggnaden av Preemraff Lysekil är komplicerad ur flera aspekter. ROCC-projektet syftar till att omvandla tjockolja till renare former av drivmedel, vilket skulle minska miljöpåverkan ur ett globalt perspektiv. Samtidigt skulle koldioxidutsläppen från raffinaderiet öka och göra anläggningen till den som släpper ut mest koldioxid i Sverige. Det skulle också leda till att Sveriges klimatmål vad gäller nollutsläpp antagligen inte skulle uppnås. Om målet får prövningstillstånd i MÖD kommer varken frågan om utsläpp av koldioxid eller klimatlagen att tas i beaktande, eftersom dessa ligger utanför domstolens bedömning. Naturskyddsföreningen har i sitt överklagande yrkat att MÖD i första hand ska upphäva MMD:s dom och i andra hand tidsbegränsa ROCC-projektet till år 2030. Hur MÖD ställer sig till detta återstår att se.

Karin_Forsman_120x150.jpg

Karin Forsman
Jurist, redaktör 
JP Miljönet

Publicerad 27 mar 2019

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom miljörätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Miljönet

    Informationstjänsten för dig som arbetar med miljöfrågor inom offentlig eller privat sektor.
  • JP Djurnet

    Tjänsten för dig som arbetar med djurfrågor på t.ex. en länsstyrelse eller i privat verksamhet.
  • JP RättsfallsnetMark och miljö

    Vår tjänst JP Rättsfallsnet—Mark och miljö innehåller alla domar från mark- och miljödomstolarna, från samtliga instanser.

Nyheter

En man åtalades för grovt artskyddsbrott efter att ha handlat med och salufört särskilt hotade, sällsynta och skyddsvärda reptiler. Enligt hovrätten har den åtalade mannen gjort sig skyldig till sex fall av grovt artskyddsbrott och 24 fall av artskyddsbrott som inte är grovt.

9 maj 2022

I samband med borrningsarbete för bergvärme på en fastighet uppstod tryck i ett gammalt borrhål på grannfastigheten. Jord och lera sprutade upp och smutsade ned fasaden på en byggnad samt förstörde en grill. Högsta domstolen konstaterar att strikt skadeståndsansvar gäller i en sådan situation.

5 maj 2022

Regeringen har beslutat om en proposition för en ökad differentiering av strandskyddet. Det ska bli enklare att bygga strandnära i gles- och landsbygd och i små tätorter, samtidigt som strandskyddet skärps i områden med högt bebyggelsetryck. Det lokala inflytandet ska också öka.

6 apr 2022