Logga in

Logga in formulär

Ange ditt användarnamn. Ange ditt lösenord. Glömt ditt lösenord?

Miljöbalken – lagstiftning som ska främja hållbar utveckling

Miljöbalken (1998:808), som förkortas MB, syftar till att främja en hållbar utveckling och skydda miljö och människor. Lagstiftningen ska skydda och se till så att värdefulla natur- och kulturmiljöer och den biologiska mångfalden bevaras.

miljöbalken_kunskapsbanken_800x450.jpg

Vad är miljöbalken?

Av 1 kap. 1 § miljöbalken framgår att miljöbalkens övergripande syfte är att främja en hållbar utveckling med en tillförsäkran av en hälsosam och god miljö. Miljöbalken berör åtgärder som du vidtar oavsett om du agerar som privatperson eller som verksamhetsutövare. Miljöbalken ska tillämpas så att

  1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,
  2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas,
  3. den biologiska mångfalden bevaras,
  4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och
  5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.

Miljöbalken är en ramlag vilket innebär att den innehåller grundläggande bestämmelser. Miljöbalken kompletteras därför med förordningar och myndighetsföreskrifter.

Miljöbalken är det mest centrala regelverket inom miljörättsområdet

Innan miljöbalken trädde ikraft den 1 januari 1999 reglerades motsvarande i 16 skilda lagar. Införandet av balken medförde en vidgad, skärpt och samordnad lagstiftning. Miljöbalken är med sina sju avdelningar det mest centrala regelverket inom miljörättsområdet.

  • Avd. I Övergripande bestämmelser (1–6 kapitlet)
  • Avd. II Skydd av naturen (7–8 kapitlet)
  • Avd. III Särskilda bestämmelser om vissa verksamheter (9–15 kapitlet)
  • Avd. IV Prövning av mål och ärenden (16–25 kapitlet)
  • Avd. V Tillsyn m.m. (26–28 kapitlet)
  • Avd. VI Påföljder (29–30 kapitlet)
  • Avd. VII Ersättning och skadestånd (31–32 kapitlet)

Miljöbalkens allmänna hänsynsregler

De allmänna hänsynsreglerna anger den hänsyn som ska tas till människors hälsa och miljö vid alla verksamheter eller enstaka åtgärder. De allmänna hänsynsreglerna återges i hela miljöbalkens andra kapitel. Hänsynsreglerna är följande:

  • Kunskapskravet: Ett krav på tillräcklig kunskap med hänsyn till en verksamhets eller åtgärds art och omfattning i relation till målet att skydda människors hälsa och miljö mot skada eller olägenhet. 
  • Försiktighetsprincipen: Enligt principen ska skyddsåtgärder och försiktighetsmått vidtas som kan behövas för att förebygga, hindra eller motverka att en verksamhet eller åtgärd medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. Principen inkluderar även att bästa möjliga teknik, som begränsar miljöverkan och är ekonomiskt samt tekniskt möjlig för branschen, ska användas.
  • Produktvalsprincipen: Enligt principen ska den lämpligaste och minst farliga produkten eller biotekniska organismen väljas framför en farligare produkt eller bioteknisk organism.
  • Hushållningsprincipen: Enligt principen ska all verksamhet bedrivas och alla åtgärder vidtas på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och att förbrukningen minimeras.
  • Kretsloppsprincipen: Enligt principen ska allt som utvinns ur naturen kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas.
  • Lokaliseringskravet: Ett krav på att den bästa platsen ur miljösynpunkt ska väljas när ett mark- eller vattenområde tas i anspråk. Den valda platsen ska medföra minst intrång och olägenhet.
  • Rimlighetsavgränsning: En avvägning ska göras mellan miljöhänsynen och andra hänsyn när kraven på en verksamhet eller åtgärd ska bedömas.
  • Avhjälpningsregeln: Enligt regeln ska den som har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har orsakat en skada eller olägenhet för miljön också ansvara för att avhjälpa denna.
  • Stoppregeln: Enligt regeln kan verksamheter och åtgärder förbjudas om dessa riskerar att föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljö.
  • Dispensregeln: Enligt regeln får regeringen en möjlighet att meddela dispens från stoppregeln för en verksamhet eller åtgärd som är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt.

Tjänster för dig som arbetar med miljöfrågor

I vår informationstjänst JP Miljönet har vi samlat all relevant information om miljörätt på ett och samma ställe. Tjänsten ger dig tillgång till allt underlag och kvalificerat stöd som du kan tänkas behöva i ditt arbete. I tjänsten hittar du bland annat rättskällor, vägledande dokument, rättspraxis och expertanalyser.

Behöver du kompetensutveckling i frågor som rör miljörätten och miljöbalken? Vi håller utbildningar på både ingångs-​ och fördjupningsnivå. Se våra kurser inom miljörätt här. 

Senast uppdaterad 29 december 2022. 

Publicerad 17 jan 2020

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom miljörätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

Nyheter

MÖD slår fast att Skogsstyrelsen ska göra en samlad bedömning av vilka försiktighetsåtgärder som en skogsägare ska göra vid avverkning av skog med angrepp från granbarkborre och med förekomst av knärot och bombmurkla.

5 nov 2024

Två fastighetsägare har fått skadestånd av MÖD vid en trafikomläggning eftersom fastigheten sjönk avsevärt i värde på grund av störningarna från den nya vägdragningen.

31 okt 2024

I den här analysen diskuterar vår expert Stefan Rubenson intressekonflikter vid anläggande av solcellsparker.

30 sep 2024