Tidiga förhör upprör, men vad innebär förslaget?

tidiga-forhor-uppror-men-vad-innebar-forslaget.jpg

Det finns i brottmål redan idag möjligheter att vid huvudförhandlingen åberopa uppgifter som lämnats vid förhör som skett under förundersökningen. Sådana uppgifter får dock endast användas om vittnets, målsägandens eller den tilltalades berättelse vid förhöret under rättegången avviker från vad hen tidigare har berättat eller om hen inte längre kan eller vill yttra sig. Dessa möjligheter vill regeringen nu utöka.

I en pinfärsk lagrådsremiss föreslår regeringen att berättelser från förhör inför polis och åklagare, som dokumenterats genom en ljud- och bildupptagning, ska få åberopas som bevis i rättegången om det är lämpligt. Vid lämplighetsbedömningen ska samtliga omständigheter beaktas men särskilt målets omfattning och brottets beskaffenhet.

Regeringen föreslår också att rätten ska få ta upp bevisning före huvudförhandling om det är lämpligt. Också här ska målets omfattning och brottets beskaffenhet särskilt beaktas vid lämplighetsbedömningen. Dessutom ska rätten ta hänsyn till om bevisupptagningen kan antas få betydelse för frågan om att häva ett häktningsbeslut eller restriktioner.

Slutligen vill regeringen göra det tillåtet att använda vittnesattester som bevisning, om parterna godtar det, och det inte är uppenbart olämpligt.

JP Infonets expert Bengt Ivarsson, försvarsadvokat, är kritisk till förslaget:

I lagrådsremissen anges att syftet med ändringarna är att göra handläggningen av framförallt stora brottmål mer modern, flexibel och effektiv. Det kan med fog ifrågasättas om dessa syften uppnås. Att göra handläggningen mer modern kan knappast vara ett syfte i sig. Den flexibilitet som påstås uppkomma kan redan med dagens lagstiftning uppnås. Slutligen beträffande effektiviteten finns det en uppenbar risk att såväl förhören under förundersökningen som vid huvudförhandlingarna kommer bli mer utdragna. Målsäganden och väsentliga vittnen som hörts under förundersökningen kommer behöva inställa sig på nytt i domstolen för att vittna.

 Bevisvärdet av uppgifter som lämnats under förundersökningen utan att ed avlagts kommer dock även fortsättningsvis vara lågt. Till detta ska läggas den försämrade rättssäkerheten för den misstänkte och oklarheterna huruvida förslagen överensstämmer med Europakonventionen. Jag avser att kommentera förslagen mer i detalj i en analys i JP Straffrättsnet i samband med att regeringen lämnar en proposition angående användandet av tidiga förhör.”

Redan när detta förslag var i sin linda var det omtvistat. En genomläsning av den ger svar på en del frågor men många frågetecken kvarstår. Tanken är att lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2022. I JP Straffrättsnet följer vi med intresse upp var förslaget till slut landar.

Av Angelica Wåhlin Björklund, jurist och redaktör för JP Straffrättsnet

Publicerad 9 apr 2021

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom straffrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Tjänster

  • JP Straffrättsnet

    Tjänsten för dig som arbetar som försvarsadvokat, målsägandebiträde, åklagare, domare eller forskar inom straffrätt.
  • JP RättsfallsnetBrottmål

    JP Rättsfallsnet–Brottmål ger dig tillgång till alla domar inom straffrättsområdet.
  • JP RättsfallsnetLRV

    Tjänsten ger dig tillgång till alla domar som har avgjorts med stöd av lagen om rättspsykiatrisk vård.

Nyheter

Högsta domstolen klargör att bestämmelserna i 34 kap. 2 § brottsbalken ska tillämpas när den brottslighet som prövas är nyupptäckt i förhållande till en dom meddelad i ett annat EU-land.

27 maj 2022

I en proposition lämnar regeringen förslag för att skärpa synen på sexualbrott. Det föreslås att straffskalorna för ett flertal sexualbrott ska skärpas.

27 maj 2022

I denna analys behandlar JP Infonets medierättsexpert Nils Funcke gällande reglering, domar och hur lagstiftningen hänger ihop.

28 apr 2022