Särskilda skäl för en avtalstid på sju år förelåg ej

upphandling_sarskilda_skal_for_en_avtalstid_pa_sju_ar_forelag_ej.jpg

En myndighet upphandlade ramavtal för byggentreprenader och angav att avtalstiden var max sju år. Ramavtalet avsåg byggtjänster i lokaler hyrda av Regeringskansliet, varför upphandlingen var en säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal nivå 2. Kammarrätten anser att myndigheten, som endast hänvisat till att liknande byggentreprenader enligt LUFS får löpa under sju år, inte har visat att det finns särskilda skäl för en längre avtalstid än fyra år. Upphandlingen ska därför göras om.

Bakgrund 

En myndighet upphandlade ramavtal för byggentreprenader genom ett öppet förfarande enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Ramavtalet avsåg byggtjänster i lokaler hyrda av Regeringskansliet. Upphandlingen var därför en säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal nivå 2. 

Ett bolag som deltog i upphandlingen, men vars anbud inte kvalificerades till utvärdering, ansökte om överprövning och anförde att upphandlingen skulle göras om, eftersom det som upphandlades var ett ramavtal med en avtalstid om sju år trots att det inte fanns särskilda skäl för det. 

Förvaltningsrätten, som ansåg att det förelåg särskilda skäl för att tillämpa en avtalstid på sju år, avslog överklagandet.

Kammarrättens bedömning

Enligt 7 kap. 2 § LOU får ett ramavtal löpa under längre tid än fyra år endast om det finns särskilda skäl. Den aktuella ramavtalstiden är två år, med möjlighet till förlängning ett år i taget fem gånger till maximalt sju års löptid. 

Myndigheten har som särskilda skäl för ramavtalets löptid framhållit att objekten som arbetena kommer att utföras på är klassade som skyddsobjekt, att säkerhetsskyddsavtal (nivå 2) ingås med entreprenörerna samt att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter kommer att lämnas till entreprenörerna. Därtill att upphandlingsföremålet är att likna med upphandlingar av känslig karaktär, som har ett säkerhetssyfte och som innehåller säkerhetsklassificerade uppgifter enligt lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS), vilka som huvudregel har en löptid om sju år. Samt att det tar tid att bygga upp ett bra samarbete mellan Regeringskansliet, byggentreprenörerna som ansvarar för det fysiska skalskyddet och leverantörerna av tekniska säkerhetssystem.

Kammarrätten anser att de säkerhetsaspekter som myndigheten har hänvisat till är hänförliga till föremålet för upphandlingen och utgör sådana omständigheter som kan beaktas vid bedömningen av en längre löptid än fyra år. Enligt kammarrättens mening är det dock inte tillräckligt att endast hänvisa till att liknande byggentreprenader enligt LUFS får löpa under sju år för att rättfärdiga en längre löptid. Även om byggentreprenaderna som omfattar det fysiska skalskyddet har en direkt koppling till det tekniska säkerhetssystemet som tillhandahålls av andra leverantörer, anser kammarrätten att myndigheten inte vederbörligen har motiverat på vilket sätt detta samarbete och samarbetet med Regeringskansliet kräver en längre avtalstid än fyra år. Myndigheten har därmed inte visat att det finns särskilda skäl för att låta ramavtalet löpa under längre tid än fyra år. Eftersom bristen är hänförlig till upphandlingens konkurrensuppsökande skede måste upphandlingen göras om.

Ursprungligen publicerad i JP Upphandlingsnet.

Publicerad 6 dec 2021

Mihiri Ratnayake

Redaktör, jurist

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom konkurrensrätt och upphandlingsrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Upphandlingsnet

    Tjänsten med all relevant information gällande upphandling samlat på ett och samma ställe.
  • JP RättsfallsnetUpphandling

    Rättsfallstjänsten innehåller alla domar som har avgjorts med stöd av upphandlingslagstiftning från samtliga instanser.
  • Rådgivning inom upphandling

    Vi hjälper dig i upphandlingsprocessens samtliga moment. Upprättar rättsutredningar, granskar anbud och mycket mer. Kontakta våra jurister redan i dag!

Nyheter

Kommunen har genomfört en upphandling, tilldelat kontrakt och tecknat avtal med den vinnande leverantören. Vad gäller egentligen vid tolkning av avtalet? Vår jurist Anders Vedin svarar på frågan. 

7 jun 2022

Under maj månad har Högsta förvaltningsdomstolen meddelat två upphandlingsdomar, en som handlar om upphandlingsskadeavgift och en som handlar om leverantörsbyte.

2 jun 2022

Riksdagen har beslutat om viktiga ändringar i upphandlingslagarna. Riksdagen har nämligen sagt ja till regeringens förslag till nya regler för en effektivare överprövning av offentliga upphandlingar.

2 jun 2022