När upphör rätten till ersättning vid en åldersuppskrivning?

Kommuner kommer i vissa fall att få stå för boendekostnader utan rätt till ersättning när ensamkommande får sin ålder uppskriven. Det konstaterar kammarrätten i Jönköping efter att ha granskat ett fall där Migrationsverket avslog en kommuns begäran om ersättning.

ålderuppskrivning.jpg

Kammarrätten i Jönköping 2018-08-24, mål nr 1095-18

Enligt huvudregeln har kommuner rätt till ersättning från Migrationsverket för ensamkommande fram till den dag då den unge fyller 18 år eller får sin ålder uppskriven. Vad som händer sen blev nyligen fråga för kammarrätten i Jönköping.

Kommunen begärde ersättning för en ensamkommandes boende från och med den dag då han blev åldersuppskriven som över 18 år. Den unge hade nämligen inte blivit underrättad om åldersuppskrivningen förrän cirka en månad efter beslutet. Han kunde inte heller lämna sitt kommunordnade boende förrän några dagar efter underrättelsen eftersom det var oklart var Migrationsverket skulle låta honom bo. Migrationsverket valde att avslå begäran om ersättning.

Kammarrätten ger Migrationsverket rätt

Nu konstaterar även kammarrätten att kommunen saknar rätt till ersättning för tiden efter åldersuppskrivningen. Den aktuella typen av åldersuppskrivning innebär att den asylsökande med omedelbar verkan anses vara i den ålder som denne skrivs upp till. Ersättning betalas ut fram till det att det ensamkommande barnet fyller eller registreras som 18 år.

Migrationsverkets åldersbedömning i fallet har inte ifrågasatts. Den unge är inte heller ensamkommande och ansvaret för att ordna boende för den asylsökande faller därför som huvudregel inte på kommunen utan på Migrationsverket. 

Samtidigt påpekar kammarrätten att det sällan är vare sig önskvärt eller möjligt att den asylsökande lämnar sitt boende samma dag som Migrationsverket fattar beslut om åldern. Den asylsökande måste först underrättas om beslutet, och det får normalt förutsättas att Migrationsverket bereder plats på en förläggning innan den asylsökande lämnar kommunens boende. Kommuner kommer därför i vissa fall att – utan rätt till ersättning – få stå för boendekostnader som egentligen är Migrationsverkets ansvar. Ersättningssystemet är dock baserat på schabloner och är inte konstruerat för att ersätta varje enskild kostnad som kommunerna har. Kammarrätten väljer därför att inte vidare bedöma lämpligheten av den rådande ordningen.

Jenny Blomqvist
Redaktör, jurist

Senast uppdaterad 24 sep 2018

Mer om Migration