Kamerabevakning av registreringsskyltar

Vi vill inledningsvis upplysa om att svaret som ges är övergripande och inte en rekommendation till beslut i något enskilt fall.

Fråga

I två kommuner som jag är dataskyddsombud i ska återvinningscentralen börja med automatisk fakturering. Det fungerar genom att en kamera läser av registreringsskylten och skickar data till transportstyrelsen som sedan konstaterar om det är en företagsbil eller inte. Debitering sker automatiskt. Behövs tillstånd enligt kamerabevakningslagen och hur ska man i övrigt tänka kring GDPR?

Svar

Behövs tillstånd enligt kamerabevakningslagen?

För att veta om tillstånd för kamerabevakning krävs när kamerabevakning sker av fordons registreringsskyltar vid en kommunal återvinningscentral i syfte att debitera fordonsägaren som nyttjar återvinningscentralelens tjänster måste det först undersökas om kamerabevakningslagen är tillämplig.

Eftersom begreppet personbevakning i kamerabevakningslagen är snävare än begreppet personuppgiftsbehandling i GDPR, medför det att kameror som används på en återvinningscentral för att enbart läsa av fordons registreringsnummer inte omfattas av kamerabevakningslagens tillämpningsområde. Att kamerabevakningslagen inte är tillämplig medför i sin tur att inget tillstånd behöver sökas hos Datainspektionen. Om det däremot, utöver registreringsskylten, förekommer till exempel fotgängare, förare och personal på återvinningscentralen på kameraupptagningen behöver tillstånd för kamerabevakningen sökas hos Datainspektionen.

Vad bör man tänka på gällande GDPR?

Eftersom ett registreringsnummer går att hänföra till en fysiskt levande person medför det att ett registreringsnummer är en personuppgift och GDPR blir då tillämplig. För att få lov att utföra personuppgiftsbehandlingen, att kamerabevaka registreringsnummer, måste följande i GDPR efterföljas: 

• Principerna i artikel 5, vilket innebär att den personuppgiftsansvarige (även kallad nämnden) bland annat måste ha ett berättigat ändamål för kamerabevakningen (ändamålsbegränsningprincipen). Tänk också på att nämnden måste fastställa en lagringstid för det inspelade materialet (lagringsminimeringprincipen). Utgångspunkten är att inspelningsmaterial ska lagras under så kort tid som möjligt. Huvudregeln är att lagring får ske i max tre dygn. Om nämnden vill lagra inspelningsmaterialet en längre tid än tre dygn, krävs en särskild motivering härvid. Glöm inte att det inte räcker att nämnden efterföljer GDPR, nämnden måste också visaatt den efterföljer GDPR – vilket sker genom att dokumentera er bedömning (ansvarsprincipen).
  
  
• Ett lagstöd i artikel 6 måste tillämpas på personuppgiftsbehandlingen.
  
  
• Information måste tillhandahållas enligt artikel 13–14. Notera att nämnden exempelvis måste informera om att den har för avsikt att dela inspelad data (registreringsnumren) med tredje part, det vill säga Transportstyrelsen. Nämnden måste också bland annat informera om vilka rättigheter de registrerade har.
• En konsekvensbedömning enligt artikel 35 måste utföras innan personuppgiftsbehandlingen påbörjas, eftersom kamerabevakningen som ska äga rum på återvinningscentralen kan innebärabevakning i stor omfattning och att, beroende på vilket system som ska tillämpas, ny teknik/ny organisatorisk lösning/internet applikation appliceras på personuppgiftsbehandlingen.

Frågan är besvarad Emma Swärd, jurist och rådgivare inom dataskydd.

Vill du ta del av fler frågor och svar inom dataskyddsområdet?

Prova då vår informationstjänst JP ITnet. Som användare av tjänsterna får du bland annat tillgång till en kostnadsfri frågeservice. Du kan både ställa dina egna frågor och ta del av andras. 

Publicerad 7 sep 2020