HFD prövar statlig myndighets talerätt

En statlig myndighet har möjlighet att lämna anbud och konkurrera om kontraktet i en annan statlig myndighets upphandling. Men vad gäller om den myndighet som agerat som anbudsgivare anser att den andra myndigheten brutit mot reglerna under förfarandet? Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har nyligen prövat frågan om en statlig myndighet har talerätt i en sådan situation. Här följer ett utdrag från Magnus Ehns, senior specialist, och Olle Lindbergs, advokat, analys kring HFD:s dom i mål nr 4998-20.

upphandling_HFD_provar_statlig_myndighets_taleratt_16x9.jpg

En statlig myndighet kan i och för sig vara en leverantör i upphandlingsrättslig mening. Det innebär dock inte att en statlig myndighet kan anses ha talerätt avseende en upphandling som genomförs av en annan statlig myndighet. 

Eftersom statliga myndigheter ingår i samma juridiska person, staten, kan myndigheterna inte ingå ett kontrakt (i upphandlingsrättslig mening) med varandra. Det upphandlingsrättsliga kontraktsbegreppet förutsätter ett avtal mellan olika juridiska personer, och statliga myndigheter ingår i samma juridiska person. Kontraktsbegreppet förutsätter även förpliktelser mellan avtalsparterna vilka kan åberopas inför domstol, och en och samma juridiska person (det vill säga staten, i det här fallet) kan inte ansöka om stämning mot sig själv. 

Kontraktsbegreppet kan inte bli uppfyllt i ett avtal mellan två statliga myndigheter. Talerätt i upphandlingsmål förutsätter intresse av att ingå avtal i en viss upphandling, och med detta menas ett avtal enligt den upphandlingsrättsliga kontraktsdefinitionen. När leverantören och den upphandlande myndigheten ingår i samma juridiska person är det inte möjligt att ingå ett sådant avtal, och något ”intresse av att ingå avtal” är därför inte möjligt. Mot den bakgrunden fann Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) att en statlig myndighet inte kan anses ha talerätt avseende en annan statlig myndighets upphandling.

Det här är ett utdrag från JP Upphandlingsnets analys. Vill du ta del av hela analysen? Läs då mer om JP Upphandlingsnet och skaffa ett gratis testkonto här >  

Publicerad 17 aug 2021

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom konkurrensrätt och upphandlingsrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Upphandlingsnet

    Tjänsten med all relevant information gällande upphandling samlat på ett och samma ställe.
  • JP RättsfallsnetUpphandling

    Rättsfallstjänsten innehåller alla domar som har avgjorts med stöd av upphandlingslagstiftning från samtliga instanser.
  • Rådgivning inom upphandling

    Vi hjälper dig i upphandlingsprocessens samtliga moment. Upprättar rättsutredningar, granskar anbud och mycket mer. Kontakta våra jurister redan idag!

Nyheter

Domstolsverket ingick ett samarbete med ett fastighetsbolag om att bygga en ny domstolsbyggnad som myndigheten sedan skulle hyra. Konkurrensverket anser att detta var en otillåten direktupphandling, samarbetet skulle ha annonserats enligt upphandlingsreglerna.

18 jan 2022

Vid upphandling av ramavtal måste den största kvantitet eller det högsta värde som ramavtalet ska omfatta anges. Leverantörerna har i de aktuella fallen dock inte visat att avsaknad av uppgift om detta har medfört att de har lidit eller riskerar att lida skada.

18 jan 2022

Konkurrensverket yrkar att kommunen, som ingick ett avtal om drift av ett serveringskök utan att först annonsera enligt upphandlingsreglerna, ska betala upphandlingsskadeavgift för en otillåten direktupphandling.

13 jan 2022