Felaktigt uppsagd tornväktare vann strid mot kommun
Uppsägningen av en tornväktare i Ystad kommun ogiltigförklaras av Arbetsdomstolen. Striden mellan kommunen och tornväktarnas fack har gällt om en av stadens tornväktare ska anses ha varit tillsvidareanställd eller inte. Nu är frågan avgjord.
Bakgrund
Tornväktaren anställdes i augusti 2016 hos kommunen för att utföra traditionsenlig lurblåsning från tornet i S:ta Maria kyrka i Ystad. I december 2019 beslutade kommunen, med hänvisning till arbetsmiljöskäl, att lurblåsning tills vidare inte skulle ske. Kommunen meddelade därför tornväktaren att han fortsättningsvis inte skulle få arbeta som tornväktare. Han fick betalt för redan schemalagda arbetspass.
Tvisten gäller huvudsakligen om tornväktaren varit tillsvidareanställd eller haft upprepade tidsbegränsade anställningar samt om kommunens besked om att han inte längre skulle få arbeta som tornväktare innebar att han avskedades eller sades upp utan att det fanns saklig grund för uppsägning.
Arbetsdomstolen
Har tornväktaren haft en tillsvidareanställning?
Enligt Arbetsdomstolen (AD) är det visat att kommunen visserligen avsett att tornväktaren skulle ha upprepade tidsbegränsade anställningar, där varje arbetspass utgör en anställning, så kallad intermittent anställning. Däremot kan det sätt på vilket tornväktarens arbete har anordnats inte uppfattas på annat sätt än att kommunen och tornväktaren varit överens om att han mot betalning skulle arbeta de kvällar i veckan som parterna enats om. Denna överenskommelse har inte på något sätt varit begränsad i tiden, och har därför gällt tills vidare.
AD:s slutsats är alltså att tornväktaren haft en tillsvidareanställning.
Har kommunen avskedat eller sagt upp tornväktaren?
I december 2019 fick tornväktaren besked om att anställningen skulle upphöra den 5 januari 2020, och att han skulle vara arbetsbefriad fram till dess. Detta måste, enligt AD:s mening, uppfattas som att kommunen sagt upp tornväktaren. Genom utredningen är det klarlagt att kommunen av arbetsmiljöskäl har bestämt att verksamheten med lurblåsning under obestämd tid inte skulle äga rum, och att kommunen därför inte hade behov av några tornväktare för detta arbete. Det har därigenom funnits arbetsbrist.
Däremot har kommunen inte utrett om det fanns möjligheter att omplacera tornväktaren till annat arbete och kommunen har alltså inte fullgjort sin omplaceringsskyldighet. Därmed finner AD att det inte funnits saklig grund för uppsägningen.
AD ogiltigförklarar uppsägningen och förpliktar kommunen att betala skadestånd med 60 000 kronor till tornväktaren.
Domen är refererad av Karin Otterheim, jurist och redaktör för JP Arbetsrättsnet.
Vill du läsa fler domsreferat inom området arbetsliv?
Prova då våra informationstjänster JP Arbetsmiljönet och JP Arbetsrättsnet kostnadsfritt.
Publicerad 1 sep 2020