Delegation av nämndbeslut

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i ett aktuellt ärende behövt ta ställning till om visst beslut varit att betrakta som ett delegationsbeslut i kommunallagens mening. Vad krävs för att beslutanderätten i en viss fråga ska anses delegerad? Kan alla typer av frågor delegeras och till vem kan de delegeras? Hur kan en nämnd agera om de inte anser att den givna delegationen fungerar och vad kan delegaten göra om den inte längre vill ha kvar sin beslutanderätt? I denna analys besvarar JP Infonets expert biträdande chefsjuristen Patrik Kastberg dessa och andra relevanta frågor vad gäller delegation av kommunala nämndbeslut.

Ytterst är all beslutandemakt i en kommun placerad hos de förtroendevalda politikerna. Utgångspunkten är att alla beslut ska tas av dessa i fullmäktige eller i nämnd och att kommunens tjänstemän därför endast har att verkställa de förtroendevaldas beslut. För att nämndernas arbete ska kunna skötas på ett mer ändamålsenligt sätt är det möjligt för nämnder att delegera beslutanderätten för vissa ärenden och frågor. Den som fattar beslut på nämndens vägnar på grundval av en delegation anses ur rättsligt hänseende ha fattat ett nämndbeslut (prop. 1990/91:117 s 223 f.).

Fortsätt läsa analysen genom att ladda ner den.

Publicerad 29 jun 2016