Tjänstefel av rektor att inte polisanmäla misstänkt brott
När ska en rektor straffas för underlåtenhet att polisanmäla misstänkta brott mellan elever? I en uppmärksammad dom kommer Umeå tingsrätt fram till att en rektor har gjort sig skyldig till tjänstefel genom att inte anmäla två misstänkta våldsbrott som skett i samband med skolans verksamhet. Enligt tingsrätten är det inte fråga om ett ringa brott som gör att rektorn kan undgå straffansvar. Han döms därför till 30 dagsböter.
BAKGRUND
En rektor vid en kommunal skola åtalades för att han, enligt åklagarens gärningsbeskrivning, uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning åsidosatt vad som gällde för uppgiften genom att inte polisanmäla misstankar om brott som begåtts av en elev mot en annan elev i samband med verksamheten. Bakgrunden var att en pojke född 2014 misstänktes för att vid två tillfällen, den 21 augusti respektive 12 november 2025, ha utsatt en ett år äldre flicka för våld och kränkande behandling. Skolan vidtog ett flertal åtgärder för att komma till rätta med situationen och pojken bytte även skola. Rektorn gjorde dock inte någon polisanmälan på det sätt som krävs enligt 6 a kap. 10 § skollagen (2010:800).
GÄLLANDE RÄTT
Enligt 20 kap. 1 § brottsbalken ska den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning, genom handling eller underlåtenhet, åsidosätter vad som gäller för uppgiften dömas för tjänstefel. Det ska dock inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter, uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa.
I 6 a kap. 10 § skollagen framgår att om det kan misstänkas att ett brott har begåtts av någon som är elev ska rektorn anmäla brottet till Polismyndigheten, om inte övervägande skäl talar emot det. Detta gäller om brottet har begåtts i samband med verksamheten i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning.
TINGSRÄTTEN
Tingsrätten konstaterar inledningsvis att den åtalade var rektor på skolan när misstankarna uppstod och att omständigheterna var sådana att det med fog kunde misstänkas att en elev hade begått brott. Rektorn var därför skyldig att göra polisanmälan, om inte övervägande skäl talade emot det.
Tingsrätten konstaterar också att det är fråga om barn i mellanstadieåldern och inte mycket små barn där stor hänsyn bör tas till deras ålder och mognad vid bedömningen om övervägande skäl talar emot att göra en polisanmälan.
Därefter tar domstolen fasta på skriftlig bevisning där det framgår att frågan om polisanmälan diskuterades vid ett möte på skolan den 24 oktober 2025. Senast vid det mötet måste rektorn ha varit medveten om sin skyldighet att polisanmäla. Oavsett det menar tingsrätten att eventuell okunskap om bestämmelsen, som rektorn anfört, inte kan befria från ansvar.
Har övervägande skäl talat emot att göra en polisanmälan?
Tingsrätten menar att det andra misstänka brottstillfället framstår som förhållandevis allvarligt. Vid detta tillfälle ska pojken ha knuffat omkull flickan i en vattenpöl och slagit och sparkat på henne när hon låg på marken samt uttalat sig kränkande. Att underlåta att göra en polisanmälan vid en sådan misstanke torde kräva mycket starka skäl och några sådana har enligt tingsrätten inte framkommit. Domstolen anser därför att det inte förelegat övervägande skäl emot att göra en polisanmälan.
Vad gäller den första händelsen så framstår den enligt tingsrätten som mindre allvarlig. Pojken ska då ha kastat en sten på flickan, varpå hon fick ont men inte drabbades av några allvarliga skador. Av förarbetena framgår dock att misshandel regelmässigt ska polisanmälas. De brott som där exemplifieras som sådana där rektorn kan avstå från att göra polisanmälan (ringa skadegörelse och ofredande) är påtagligt mer bagatellartade än den nu aktuella misstanken. Till det kommer att det inte verkar ha varit fråga om ett enstaka tillfälle. Tingsrätten bedömer därför att det inte heller vid detta tillfälle har funnits övervägande skäl emot att göra en polisanmälan.
Kan rektorn hållas ansvarig?
Rektorn var inlagd på sjukhus då den andra händelsen inträffade. Han var också på semester 20 november–5 december och slutade på skolan den 31 december 2025. När rektorn var sjukskriven tjänstgjorde en annan person som tillförordnad rektor.
Tingsrätten tar dock fasta på att rektorn var med då en handlingsplan avseende pojken arbetades fram den 18 november 2025 samt att han enligt handlingsplanen skulle informera den person som tjänstgjort som tillförordnad under hans frånvaro. Det visar enligt tingsrätten att rektorn hade tagit över ansvaret för att hantera händelsen den 12 november. Trots det så vidtog han inte några åtgärder för att försäkra sig om att polisanmälan hade gjorts innan han gick på semester.
Eftersom misstanken om brott mot person den 12 november 2025 framstår som allvarlig bör det enligt tingsrätten ställas högre krav på att rektorn, vid återinträde i tjänst, skulle ha säkerställt skollagens bestämmelser om skyldighet att polisanmäla. Sammantaget menar tingsrätten att underlåtenheten att först utreda om polisanmälan gjorts och därefter se till att den blev gjord innebär att rektorn, i vart fall av oaktsamhet, har åsidosatt vad som gäller för hans uppgift som rektor.
Är brottet ringa?
Tingsrätten anser att det inte är fråga om ett ringa tjänstefel för vilket rektorn kan undgå straffansvar. Domstolen gör bedömningen bland annat mot bakgrund av att det är fråga om två brott mot person som har begåtts under kort tid av samma elev, att den senare misstanken avser ett förhållandevis allvarligt brott samt att det inte har varit fråga om brott vid ett enstaka tillfälle. Enligt tingsrätten har det inte heller framkommit omständigheter som talar för en annan bedömning.
Vad blev domen?
Tingsrätten bedömer att rektorn på grund av oaktsamhet ska dömas för tjänstefel i enlighet med åklagarens gärningspåstående. Eftersom det inte är fråga om ett uppsåtligt brott stannar påföljden vid 30 dagsböter.
Domen har överklagats av rektorn. I hovrätten krävs prövningstillstånd.
Referat av Umeå tingsrätt 2026-10-07, mål nr B 809-26.
Ursprungligen publicerad i JP Skolnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 2 nov 2026
Maria Stensson
Jurist, redaktör
