Elev tas emot i anpassad grundskola trots att ADHD-diagnos delvis kan förklara inlärningssvårigheterna
En kommun nekade en elev en plats i anpassad grundskola med motiveringen att det inte kunde uteslutas att hans inlärningssvårigheter även berodde på andra faktorer än hans intellektuella funktionsnedsättning. Överklagandenämnden bedömer däremot att elevens inlärningssvårigheter främst beror på hans intellektuella funktionsnedsättning, trots att han har en ADHD-diagnos som delvis kan ha inverkan på hans inlärningssvårigheter. ÖKN bifaller överklagan och beslutar att eleven ska tas emot i anpassad grundskola.
BAKGRUND
En elev ansökte genom sina vårdnadshavare om att tas emot i anpassad grundskola, men kommunen avslog ansökan eftersom utredningarna var motstridiga. Eleven hade fått diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning fastställd av en legitimerad psykolog, men hade också en ADHD-diagnos och en inlärningsstörning. Det kunde därmed inte uteslutas att pojkens inlärningssvårigheter berodde på andra faktorer än hans intellektuella funktionsnedsättning.
Pojken överklagade genom sina vårdnadshavare. Vårdnadshavarna framhöll att han hade ett omfattande stödbehov och att han inte nådde kunskapskraven trots anpassningar. Hans svårigheter berodde inte på sociala faktorer och barnets bästa talade tydligt för att han skulle placeras i anpassad grundskola. Vårdnadshavarna ansåg att kommunen hade ställt för höga krav genom att kräva att det skulle uteslutas att hans svårigheter berodde på andra faktorer.
GÄLLANDE RÄTT
Enligt 7 kap. 5 § skollagen (2010:800) ska barn som på grund av en intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms kunna nå grundskolans betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper tas emot i anpassad grundskola. Innan beslut fattas ska en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social utredning göras i samråd med vårdnadshavarna.
För att ett barn ska tas emot i anpassad grundskola krävs en helhetsbedömning som visar att barnet inte kan nå grundskolans kunskapskrav på grund av en utvecklingsstörning eller vad skollagen därmed jämställer. Bedömningen ska vanligtvis bygga på tidigare kunskap om barnet, hemmets och förskolans eller skolans iakttagelser samt nödvändiga utredningar (prop. 2009/10:165 s. 388).
SKOLVÄSENDETS ÖVERKLAGANDENÄMND
Den pedagogiska och skolsociala utredningen visar att eleven har svårigheter med bland annat koncentration, motivation, uthållighet och kunskapstillägnande. Trots att eleven har haft anpassad studiegång, särskilt stöd, undervisning i liten grupp och resurs har han inte nått kunskapskraven i svenska, matematik eller engelska. Överklagandenämnden (ÖKN) konstaterar att det inte framgår tydligt av utredningen ifall eleven kan nå betygskriterierna i flera ämnen. Av specialpedagogens komplettering framkommer att de enda ämnena där eleven har nått betygskriterierna för godkänt är slöjd och bild. Det framkommer även oklarheter kring omfattningen av det särskilda stödet i engelska och svenska och vilka ämnen som har anpassats bort till följd av den anpassade studiegången. Trots dessa otydligheter bedömer ÖKN att eleven inte kan nå grundskolans betygskriterier med det stöd han har rätt till i grundskolan.
Den neuropsykiatriska utredningen visar att eleven har en allmänkognitiv funktionsnivå klart under genomsnittet. Detta visar att eleven har svårigheter med logiskt tänkande, problemlösning och kunskapstillägnande, vilket styrker uppgifterna om att eleven har grundläggande inlärningssvårigheter. Eleven har även särskilda svårigheter med bland annat arbetsminne, koncentration och mental uthållighet. Han bedömdes ha ADHD av medelsvår grad samt blandad inlärningsstörning. Det har även framkommit att hans kognitiva förmåga ligger betydligt under genomsnittet och att han även har nedsatta adaptiva färdigheter. Nedsättningarna gör det svårt för honom att nå krav som är anpassade efter hans ålder. Kriterierna för intellektuell funktionsnedsättning, lindrig grad, bedöms av utredningen vara uppfyllda.
Den medicinska utredningen visar att pojken har ADHD och en intellektuell funktionsnedsättning av lindrig grad.
ÖVERKLAGANDENÄMNDENS BEDÖMNING
Till skillnad från den neuropsykiatriska utredningen från 2024 visar utredningen från 2025 att eleven har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Eftersom 2025 års bedömning är den senast utfärdade och grundar sig på både brister i intellektuella funktioner utifrån standardiserad testning och nedsatta adaptiva förmågor, finner ÖKN inte skäl att ifrågasätta diagnosen. ÖKN bedömer att elevens inlärningssvårigheter inte beror på sociala faktorer. Även om elevens ADHD-diagnos delvis kan förklara hans inlärningssvårigheter, konstaterar ÖKN att elevens svårigheter att nå kunskapskraven beror på elevens intellektuella funktionsnedsättning. ÖKN bifaller därför överklagandet och beslutar att eleven ska tas emot i anpassad grundskola.
Av: Amanda Olsson Djurestig, biträdande redaktör.
Referat av Skolväsendets överklagandenämnd 2026-08-13, dnr 2026:308.
Ursprungligen publicerad i JP Skolnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 7 okt 2026
