Förslag om förenklad leverantörskontroll vid upphandling

Regeringens proposition syftar till att effektivisera kontrollen av leverantörer vid offentlig upphandling och vid användning av valfrihetssystem. Målet är att motverka arbetslivskriminalitet och säkerställa att offentliga medel inte tillfaller oseriösa eller kriminella aktörer. Genom att införa ett system för samordnad registerkontroll ska upphandlande myndigheter och enheter enklare kunna identifiera om det finns skäl för uteslutning av en leverantör på grund av brott, obetalda skatter eller ekonomiska svårigheter som konkurs. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. 

Samordnad registerkontroll 

Det centrala förslaget är att inrätta en funktion för samordnad registerkontroll som ska förvaltas av Bolagsverket. Förslaget är en reaktion på flera identifierade problem som till exempel sekretesshinder, att flera relevanta uppgifter är spridda hos flera myndigheter och ofta skyddas av sekretess, vilket försvårar för den upphandlande myndigheten att få en helhetsbild. Ett annat problem har varit att i brist på effektiva kontrollsystem så förlitar sig myndigheter ofta på så kallade sanningsförsäkringar från leverantörer, vilket bedöms vara otillräckligt för att stoppa kriminella aktörer. 

Bolagsverket ska fungera som samordnare och hämta uppgifter från bland annat Polismyndighetens belastningsregister, Skatteverkets skattedatabas, Kronofogdemyndighetens register samt Bolagsverkets egna insolvensregister. Systemet ska kunna användas både vid tilldelning av kontrakt och vid uppföljning under avtalstiden. 

En viktig del i Bolagsverkets nya uppdrag är att göra en inledande analys av domar från belastningsregistret. Myndigheten ska sålla bort domar som inte är relevanta för uteslutningsprövningen för att minimera spridningen av känsliga personuppgifter och minska den administrativa bördan för de upphandlande myndigheterna. Det slutgiltiga beslutet om uteslutning kvarstår dock hos den upphandlande myndigheten. 

Harmonisering av valfrihetssystem (LOV) 

Propositionen föreslår att reglerna för uteslutning i lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) ska anpassas för att motsvara de som gäller vid icke-direktivstyrd upphandling enligt LOU. Tidigare har LOV haft färre och mer begränsade uteslutningsgrunder än LOU. 

Med de nya förslagen ska en upphandlande myndighet ha samma möjlighet att utesluta sökande i ett valfrihetssystem som vid en vanlig upphandling. Detta innebär att samma grunder avseende brottslighet, obetalda skatter och missförhållanden i övrigt ska gälla. Syftet är att skapa ett enhetligt regelverk som underlättar både för myndigheter och leverantörer samt täpper till kryphål där oseriösa aktörer kunnat verka inom valfrihetssystem trots belastning. 

Sekretess, tystnadsplikt och dataskydd 

Hanteringen av uppgifter ur belastningsregistret innebär behandling av mycket integritetskänslig information. För att skydda enskilda föreslås flera lagändringar: 

• Ny sekretessbestämmelse i OSL: Sekretess ska gälla för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden i ärenden om samordnad registerkontroll. 
• Tystnadsplikt: En ny bestämmelse om tystnadsplikt införs i upphandlingslagarna och LOV. Denna träffar personer hos till exempel privata upphandlande enheter eller leverantörer som får del av uppgifter ur belastningsregistret. Det blir förbjudet att obehörigen röja eller utnyttja dessa uppgifter. 
• Rättsligt stöd för personuppgifter: För att leva upp till EU:s dataskyddsförordning (GDPR) införs uttryckligt rättsligt stöd för att behandla uppgifter om lagöverträdelser (artikel 10 GDPR) när det är nödvändigt för att pröva uteslutning.  

Förbudet mot att använda sanningsförsäkringar skärps också. Om en myndighet har möjlighet att få informationen kostnadsfritt via den samordnade registerkontrollen, får den inte begära in handlingar eller intyg direkt från leverantören. 

Konsekvenser för berörda aktörer 

För företagen 

Systemet förväntas minska den administrativa bördan, särskilt för små och medelstora företag, eftersom de slipper hämta in och skicka in egna registerutdrag och intyg. Det bidrar även till sund konkurrens genom att oseriösa aktörer som konkurrerar med olagliga metoder lättare kan sorteras bort. 

För upphandlande myndigheter 

Kontrollerna blir säkrare, mer enhetliga och billigare eftersom funktionen hos Bolagsverket föreslås vara avgiftsfri för användarna. Myndigheterna får bättre verktyg för att följa upp avtal under hela löptiden. 

Statsfinansiella konsekvenser 

Utvecklingen av IT-systemet hos Bolagsverket beräknas kosta mellan 120 och 135 miljoner kronor, med en årlig förvaltningskostnad på ca 36 miljoner kronor. Regeringen har avsatt medel för detta i budgetpropositionen för 2025. 

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 

Bolagsverket har i uppdrag att utveckla systemet under 2025–2027, med målet att lansera en pilot i slutet av 2026 och ha systemet i full drift 2028. För valfrihetssystem föreslås att äldre bestämmelser fortsätter att gälla för de system som annonserats före ikraftträdandet, för att värna likabehandlingsprincipen och undvika retroaktiv tillämpning på befintliga kontrakt. 

Sammanfattningsvis innebär propositionen en genomgripande reform av hur leverantörer kontrolleras i Sverige, med målet att göra den offentliga marknaden tryggare och mer rättssäker genom digital samordning och stärkt skydd för känslig information. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. 

Sammanfattning av Prop. 2025/26:177 Förenklad leverantörskontroll vid upphandling.

Ursprungligen publicerad i JP Upphandlingsnet.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 31 mar 2026

Anna Sandesjö

Jurist, redaktör