Stärkt skydd för barn som riskerar att fara illa
Regeringen föreslår flera lagändringar som syftar till att stärka barns möjligheter till skydd och stöd från socialnämnden. Bland annat föreslås att fler myndigheter ska vara skyldiga att anmäla oro för barn och att socialnämndens återkoppling till anmälningsskyldiga ska ske inom en viss tid. Det föreslås även att viss personal inom skolan på begäran ska vara skyldig att lämna uppgifter till socialnämnden som kan ha betydelse för bedömningen av en fråga om vårdnad, boende eller umgänge. Lagändringarna föreslås börja gälla den 15 januari 2026.
Bakgrund
Regeringen föreslår i propositionen flera lagändringar i olika lagar för att stärka barns möjligheter till skydd och stöd från socialnämnden. Propositionen är baserad på förslagen i departementspromemorian Fler verktyg i socialtjänstens arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn (Ds 2023:15).
En utvidgad anmälningsskyldighet
I nuläget gäller en skyldighet att genast anmäla oro för barn bland annat för vissa utpekade myndigheter, anställda och yrkesverksamma samt andra myndigheter och anställda vars verksamheter berör barn och unga (se 19 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:400), Sol). Regeringen föreslås dels att fler myndigheter ska vara skyldiga att anmäla oro för barn, dels att det ska förtydligas att vissa myndigheter redan omfattas. Enligt regeringen ska ytterligare myndigheter, anställda och yrkesverksamma omfattas av anmälningsskyldigheten. Det gäller Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, länsstyrelserna, Skatteverket, Tullverket och ordningsvakter som fått förordnanden enligt lagen (2023:421) om ordningsvakter. Dessutom föreslår regeringen att det ska förtydligas att vissa myndigheter och yrkesverksamma omfattas av anmälningsskyldigheten. Det gäller myndigheter inom tandvården, myndigheter och yrkesverksamma inom verksamheter enligt skollagen (2010:800), medlare som fått uppdrag enligt föräldrabalken, Ekobrottsmyndigheten, Migrationsverket och Åklagarmyndigheten.
Återkoppling från socialnämnden inom viss tid
Av 19 kap. 6 § SoL framgår att socialnämnden på begäran ska återkoppla till den anmälningsskyldige som gjort en anmälan om oro för ett barn om att en utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår, om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna. Regeringen anser att det finns ett behov av att förbättra återkopplingens genomförande och föreslår därför en tidsfrist som innebär att informationen ska lämnas senast en vecka efter det att socialnämnden har fattat beslut om att inleda eller inte inleda utredning. Om begäran kommer in efter denna tidpunkt eller om en utredning redan pågår ska informationen lämnas genast.
Sekretess hos anmälningsskyldiga
Regeringen föreslår att det ska införas en ny bestämmelse om sekretess i 40 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, som innebär att sekretess ska gälla hos myndigheter och verksamheter som är anmälningsskyldiga för uppgifter som hänför sig till en anmälan om oro för ett barn eller återkoppling från socialnämnden till anmälaren. Enligt förslaget ska sekretessen gälla för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretessen ska gälla i högst sjuttio år.
Regeringen föreslår även att meddelarfriheten avseende uppgifter som hänför sig till en anmälan eller återkoppling ska inskränkas, vilket innebär att den tystnadsplikt som följer av den föreslagna sekretessen har företräde framför den grundlagsskyddade rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
Uppgiftsskyldighet för viss personal inom skolan
Innan en domstol avgör ett mål eller ärende om vårdnad, boende eller umgänge, ska domstolen ge socialnämnden tillfälle att lämna upplysningar. Dessutom får domstolen om det behövs ge socialnämnden eller något annat organ i uppdrag att utföra en så kallad vårdnads-, boende- och umgängesutredning (jfr 6 kap. 19 § föräldrabalken (FB)). Den som utför en sådan utredning har möjlighet att kontakta referenspersoner för att ta in uppgifter från personer som känner barnet väl genom sin professionella roll. Det kan exempelvis röra sig om personal på förskolan, skolan eller fritidshemmet. I nuläget är en förutsättning för att referenspersonen ska kunna lämna uppgifter att vårdnadshavaren, och i vissa fall även barnet, samtycker alternativt att det finns någon sekretessbrytande bestämmelse som är tillämplig. Regeringen anser att det finns ett behov av att socialnämnden kan få uppgifter från vissa referenspersoner utan samtycke från en vårdnadshavare.
Regeringen föreslår därför en ny bestämmelse i 6 kap. föräldrabalken som innebär att de som är verksamma i sådana verksamheter som avses i 1 kap. 1 och 2 §§ skollagen är skyldiga att lämna uppgifter som kan ha betydelse för bedömningen av en fråga om vårdnad, boende eller umgänge om det sker på begäran av en socialnämnd som ska lämna upplysningar eller utföra en utredning enligt 6 kap. 19 eller 20 §§ FB. Detsamma ska gälla när uppgifterna begärs av den som nämnden har utsett att utföra en utredning enligt 6 kap. 19 § FB. Uppgiftsskyldigheten avser uppgifter som kan ha betydelse för bedömningen av en fråga om vårdnad, boende eller umgänge och kan omfatta många olika typer av uppgifter. Uppgiftsskyldigheten innebär att den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 28 § OSL blir tillämplig och att uppgifterna därmed kan lämnas från referenspersonen till socialnämnden utan hinder av sekretess och oberoende av om vårdnadshavaren eller barnet samtycker. Uppgiftsskyldigheten ska dock inte gälla för skolläkare, skolsköterskor, psykologer eller kuratorer inom elevhälsan.
Uppgifter ur misstanke- och belastningsregistren
Socialnämnden får hämta in vissa uppgifter ur misstanke- och belastningsregistren i utredningar av barns skydd eller stöd om det rör sig om ett ärende om åtgärder enligt bland annat lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Regeringen föreslår att socialnämndens möjlighet att inhämta uppgifter ur misstanke- och belastningsregistren ska utökas till att även omfatta utredningar av om nämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen.
Enligt regeringen bör den utökade möjligheten att ta del av uppgifter ur misstanke- och belastningsregistren regleras i förordning, på samma sätt som gäller för ärenden enligt LVU. I propositionen framgår att regeringen därför avser att återkomma i kommande förordningsarbete med den närmare regleringen av den utökade möjligheten att hämta in uppgifter.
Förlängd gallringstid
Huvudregeln är att anteckningar och andra uppgifter i en personakt hos socialnämnden ska gallras fem år efter att den sista anteckningen gjordes i akten (16 kap. 1 § SoL). Från det finns vissa undantag. Regeringen anser att det finns skäl för ytterligare undantag och att vissa handlingar i barns personakter bör bevaras under en längre tid än vad som görs idag.
I propositionen föreslås därför en ny bestämmelse, 16 kap. 2 a § SoL, med innebörden att handlingar som har kommit in eller upprättats i samband med en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd inte får gallras förrän han eller hon har fyllt 30 år. Det innebär att samtliga handlingar som kan hänföras till en utredning om ett barn enligt 20 kap. 3 § SoL ska undantas från gallring tills personen har fyllt 30 år.
Den förlängda gallringstiden ska dock inte gälla för handlingar i ett ärende där socialnämnden beslutat att inte inleda utredning enligt 20 kap. 2 § SoL. I sådana fall ska huvudregeln om gallring fem år efter sista anteckningen gälla.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 15 januari 2026. Den föreslagna bestämmelsen om undantag från gallring i socialtjänstlagen ska inte gälla för ärenden som har avslutats före ikraftträdandet.
Sammanfattning av proposition av prop. 2025/26:12 Stärkt skydd för barn som riskerar att fara illa.
Ursprungligen publicerad i JP Socialnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 17 nov 2025
Tilda Ekstrand
Jurist, redaktör
