HFD och kamerabevakning i Uppsala

dataskydd-HFD-och-kamerabevakning-i-Uppsala.jpg

I ett färskt avgörande från HFD prövas frågan om en kommuns möjlighet att kamerabevaka två brottsutsatta torg dygnet runt. Den avgörande frågan är balanstestet mellan å ena sidan de registrerades integritetsintresse och å andra sidan kommunens intresse av kamerabevakningen. Sammantaget anser HFD att kommunen inte kunnat visa på att man haft tillräckligt starka skäl för att kamerabevaka torgen under dagtid. Vår expert Didrik Värmon, Group Data Protection Officer vid Hoist Finance AB, analyserar domen. 

BAKGRUND

Att kamerabevaka en plats dit allmänheten har tillträde är en typ av aktivitet som kräver tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (”IMY”) förutsatt att det är en myndighet som vill bedriva kamerabevakningen. Uppsala kommun hade ambitionerna att bedriva kamerabevakning dygnet runt vid två torg inom kommunen. Ändamålet med bevakningen angavs vara att förebygga, förhindra och utreda brott, förebygga, förhindra eller upptäcka störningar av allmän ordning och säkerhet samt öka allmänhetens trygghet. Myndigheten sökte tillstånd hos IMY för att kunna genomföra denna kamerabevakning. 

IMY valde att godkänna myndighetens ansökan men godkände inte ansökan i sin helhet utan godkännandet rörde enbart viss kamerabevakning. Tillståndet från IMY omfattade kamerabevakning av de två torgen enbart under kvälls-/nattetid (mellan klockan 20:00 och 06:00) och kamerabevakningen fick bestå av kamerabevakning i realtid utan avlyssning av ljud med rätt att spela in och lagra bildmaterial med fasta kameror med fast optik och rörliga kameror med optisk zoom. Slutligen villkorades även tillståndet om att restauranger och uteserveringar skulle maskeras från kamerornas upptagningsområde. 

IMY:S BEDÖMNING 

I sin bedömning angående om tillstånd skulle beviljas eller inte valde IMY att lyfta fram tre relevanta bestämmelser. Till att börja med behöver man beakta GDPR (Förordning EU 2016/679) då kamerabevakning innebär insamling av personuppgifter och i synnerhet behöver man beakta en av de grundläggande principerna i artikel 5 GDPR, nämligen principen om uppgifts minimering i artikel 5.1 (c) GDPR. Den principen innebär att man inte ska behandla mer personuppgifter än nödvändigt för att uppfylla ändamålet med behandlingen. 

Utöver GDPR måste man även ta kamerabevakningslagen (lag 2018:1200) i beaktande. Syftet med kamerabevakningslagen är att tillgodose behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål och att skydda fysiska personer mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten vid sådan bevakning. Detta framgår av 2 § kamerabevakningslagen. Enligt 7 § krävs tillstånd om en myndighet ska bedriva kamerabevakning av en plats dit allmänheten har tillträde och enligt 8 § ska sådana tillstånd enbart beviljas om intresset av sådan bevakning (bevakningsintresset) väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad (integritetsintresset).

IMY gjorde bedömningen att integritetsintresset rörande den föreslagna kamerabevakningen var starkt i och med att platserna var centralt belägna och en större mängd människor dagligen passerade eller vistades där. Två busshållplatser och flertalet restauranger och uteserveringar fanns i området vilka alla bidrog till att integritetsintresset skulle anses starkare. 

Myndigheten hade lämnat in omfattande statistik från Polisen och ordningsvakter för att visa på förekommen brottslighet. IMY ansåg att man inkommit med tillräcklig dokumentation för att visa på att plasterna varit brottsutsatta och att det därmed förelåg ett bevakningsintresse. Man ansåg dock att dokumentationen visat på ett mindre bevakningsintresse dagtid jämfört med nattetid. 

I sin avvägning av integritetsintresset i förhållande till bevakningsintresset ansåg IMY att det förelåg ett tillräckligt starkt bevakningsintresse nattetid för att motivera integritetsintrånget som kamerabevakning alltid innebär. Under dagtid ansåg man dock inte att myndigheten kunnat visa på tillräcklig brottslighet (vare sig gällande frekvens eller art) under dagtid för att motivera kamerabevakning även under denna tid på dygnet. Att kamerabevaka under dagtid skulle innebära att en oproportionerlig insamling av personuppgifter och bevakningsintresset ansågs väga lättare än integritetsintresset. Myndigheten ansåg även att integritetsintresset var särskilt stark gällande bevakningen av restauranger och uteserveringar. Dessa områden fick inte filmas alls. 

FÖRVALTNINGSRÄTTENS OCH KAMMARRÄTTENS DOMAR

Myndigheten valde att överklaga IMY:s beslut till förvaltningsrätten i Stockholm då man ville att ansökan i sin helhet skulle beviljas. Domstolen hade därför att avgöra om IMY gjort rätt i sin avvägning mellan bevakningsintresset och integritetsintresset när man valt att delvis godkänna myndighetens ansökan. 

Förvaltningsrätten ansåg till skillnad från IMY att myndigheten i sitt underlag kunnat påvisa att torgen varit brottsutsatta även på dagtid. Man ansåg även att den brottsligheten varit tillräckligt allvarlig för att motivera användandet av kamerabevakning även under eftermiddagar. Detta skiljde sig från IMY:s bedömning som var att myndighetens underlag enbart visade ett behov av kamerabevakning nattetid. Domstolen ansåg att det var proportionerligt att godkänna kamerabevakning mellan 15:00 och 06:00. 

Båda parter valde att överklaga beslutet vilket innebar att kammarrätten också fick pröva frågan om hur man skulle se på bevakningsintresset i förhållande till integritetsintresset i det aktuella fallet. Kammarrätten ansåg dock likt IMY att integritetsintresset vägde tyngre under dagtid. Att använda sig av kamerabevakning ansågs enbart proportionerligt mellan 20:00 och 06:00. 

HFD:S BEDÖMNING

Målet överklagades återigen av Uppsala kommun och togs upp av Högsta förvaltningsdomstolen (”HFD”). Återigen (likt i förvaltnings- och kammarrätten) är den avgörande frågan för domstolen balanstestet mellan å ena sidan de registrerades integritetsintresse och å andra sidan kommunens intresse av kamerabevakningen gällande kamerabevakning på dagtid. 

Det som enligt HFD talar för de registrerades integritetsintresse är det faktum att området i fråga är ett sådant där ett mycket stort antal personer, särskilt under dagtid, passerar eller uppehåller sig vilket innebär att kamerabevakningen leder till att en stor mängd personuppgifter samlas in. Det är också väsentligt att medborgare ska kunna röra sig på områden som dessa utan att bevakas. 

Omständigheter som enligt HFD minskar integritetsintresset är dels att kamerabevakningen syftar till att skydda samma personer som utsätts för kamerabevakningen, dels att kommunen valt att maska bevakning av restauranger och uteserveringar. 

Sammantaget anser HFD att kommunen inte kunnat visa på att man haft tillräckligt starka skäl (och därmed inte ett tillräckligt starkt bevakningsintresse) för att kamerabevaka torgen även under dagtid. Kamerabevakning anses enbart nödvändigt mellan klockan 20:00 och klockan 06:00. 

ANALYS

Kamerabevakning är en ständigt aktuell fråga inom områdena dataskydd och personlig integritet och det är därför nödvändigt att vi får så mycket vägledning som möjligt från såväl myndigheter som domstolar. Frågan är dessutom mer aktuell i ett samhälle där brottslighet och brottsbekämpande åtgärder är högt på agendan inom politiken. När det gäller sakfrågan i detta mål finns det ett antal omständigheter som man påminns om gällande förutsättningar för att, som myndighet, få tillstånd till att använda sig av kamerabevakning. 

För det första är det viktigt att alltid ha i åtanke att kamerabevakning är en typ av aktivitet som i regel faller så väl under kamerabevakningslagens som GDPR:s tillämpningsområde. Man behöver därmed hela tiden säkerställa att de personuppgifter man samlar in följer de grundläggande principerna i artikel 5 GDPR, däribland principen om ändamålsbegränsning och principen om uppgiftsminimering.

Det andra som belyses av såväl IMY som underrätt och HFD är det faktum att ett tillstånd enbart beviljas efter en intresseavvägning mellan å ena sidan de registrerades integritetsintresse och å andra sidan intresset hos den myndighet som vill bedriva kamerabevakning. När det gäller den intresseavvägningen framgår det dessutom att kamerabevakning av allmän plats i regel ska anses som relativt integritetskränkande vilket gör att det krävs särskilda omständigheter för att få använda sig av denna typ av åtgärd. 

När det gäller kamerabevakning som sker eller planeras i bevakningssyften framgår det även tydligt av domen att det ställs höga krav på den myndighet som vill bedriva kamerabevakning. Man måste med hjälp av dokumentation kunna påvisa dels att kamerabevakningen i sig är nödvändig, dels vilka tidpunkter på dygnet det faktiskt är nödvändigt med kamerabevakning. Brottslighet under en viss tid på dygnet innebär inte en rätt att kamerabevaka under alla dygnets timmar. 

Slutligen visar domen även på att det inte heller räcker med att kunna visa på tidigare brottslighet. Det krävs en viss typ av nivå eller omfattning av brottslighet för att kamerabevakning ska anses som nödvändig. I domen hade det förekommit brottslighet även på dagtid men inte i sådan omfattning att domstolen ansåg det nödvändigt med kamerabevakning under dagtid. 

Genom denna dom får myndigheter runt om i Sverige lite mer vägledning angående hur de ska göra sina individuella bedömningar i situationer då de planerar att införa kamerabevakning. Detta blir ytterligare ett nödvändigt verktyg för att kunna säkerställa att vi använder oss av kamerabevakning på ett sätt som värnar om den personliga integriteten samtidigt som man beaktar ursprungssyftet med bevakningen. 

Av Didrik Värmon, Group Data Protection Officer, Hoist Finance AB.
Ursprungligen publicerad i JP ITnet.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 6 mar 2023

Didrik Värmon

Data Protection Officer, Hoist Finance

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom it-rätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP ITnet

    Informationstjänsten för dig som arbetar med juridiska frågor inom IT och dataskydd.
  • JP Registerförteckning

    Ett enkelt och användarvänligt verktyg för att uppfylla krav på dokumentation av personuppgiftsbehandling.
  • Rådgivning inom dataskydd

    Behöver du vägledning i frågor som rör GDPR och dataskydd? Våra specialiserade jurister hjälper gärna till.

Nyheter

Hur vet man när man ska genomföra en konsekvensbedömning och när det är aktuellt att göra en informationsklassning? Här redogör vi för vad som gäller.

14 nov 2023

I denna analys går vår expert Didrik Värmon igenom frågan i ljuset av ett rättsligt ställningstagande från Finansinspektionen (FI 2023:1).

13 nov 2023

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över grundlagsskyddet för vissa söktjänster som offentliggör personuppgifter. Uppdraget ska redovisas senast den 15 november 2024.

13 nov 2023