”Lex Maja” används och behövs – en första statistik från landets länsstyrelser sedan lagens införande

djur-Lex-Maja-anvands-och-behovs.jpg

Vår expert Sirkku Sarenbo har samlat in statistik kring länsstyrelsernas handläggning av den så kallade Lex Maja-bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen. Denna bestämmelse möjliggör för verksamma inom vård och omsorg att, utan hinder av sekretess, göra anmälningar till länsstyrelse eller Polismyndigheten när de upptäcker djur som far illa. I denna artikel presenterar hon resultatet av statistikinsamlingen tillsammans med sina reflektioner.

Inledning

Den gällande djurskyddslagen trädde i kraft den 1 april 2019, och samma datum började en särskild sekretessbrytande bestämmelse gälla i offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Bestämmelsen 10 kap. 20 a § OSL benämns ”Lex Maja” efter katten Maja som svalt ihjäl efter att ägaren hamnade på sjukhus, och hemtjänstpersonalen vägrade, med hänvisning till sekretessen, katthemmet tillträde till bostaden för att rädda henne. Det var först efter att polisen tillkallades som Maja kunde hämtas, men då var det för sent.

Det fanns också en annan situation där djur befarades fara illa, nämligen i relationer där det förekommer våld (Konstitutionsutskottets betänkande 2016/17:KU15 s. 32). Våldet kunde riktas mot djuret, och djuret användas i syfte att få den våldsutsatta att inte våga lämna relationen. Det ansågs viktigt att socialtjänsten, hemtjänsten och andra myndigheter kunde vid upptäckt av sådan situation samarbeta med djurskyddsinspektörerna. Huvudsyftet med samarbetet ansågs vara att undvika djurlidande, och inte att informationen skulle leda till ett straffrättsligt ingripande (SOU 2011:75, del 2, s. 867). Konsekvenserna av ingripande kunde ändå bli betydande för den enskilde, eftersom kontrollmyndigheten kunde ”besluta om förelägganden eller, om förutsättningar för det föreligger, om omhändertagande av djuret i fråga och djurförbud” (prop. 2017/18:147 s. 300).

Regeringens bedömning är att en "sekretessbrytande bestämmelse i OSL innebär att även personal i en enskilt bedriven verksamhet kan lämna sådana uppgifter som omfattas av den sekretessbrytande bestämmelsen till kontrollmyndigheten för djurskydd eller Polismyndigheten, utan att obehörigen röja uppgiften enligt bestämmelserna om tystnadsplikt i LSS, patientsäkerhetslagen och socialtjänstlagen. Riksdagens tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till en sekretessbrytande bestämmelse (bet.2016/17:KU15 punkt 3, riksdagsskrivelse 2016/17:243) är slutbehandlat i och med förslaget ovan." (prop. 2017/18:147 s. 276).

Hur har det gått sedan Lex Maja trädde i kraft? Har det lämnats in uppgifter, det vill säga anmälningar, eller klagomål, från personal inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten om djur som tydligt utsätts för vanvård eller misshandel, eller som uppenbart uppvisat symtom på sjukdom eller är allvarligt skadat, och att det bedömts att bristen inte kunde åtgärdas i samråd med den som håller djuret? Som underlag för denna artikel tillfrågades samtliga landets länsstyrelser om antalet inkomna Lex Maja-anmälningar, och hur många Lex Maja-ärenden som avslutats sedan bestämmelsen trädde i kraft.

Svaren från länsstyrelserna

Frågan till länsstyrelserna gällde enbart antalet inkomna och avslutade Lex Maja-ärenden, men någon länsstyrelse lämnade så detaljerad information att det gick att urskilja även den anmälande myndigheten, och vilka djurslag som anmälningarna avsåg. Därtill lämnade en länsstyrelse uppgift om datumen för de inkomna anmälningarna och när ärendena avslutats. På så sätt var det möjligt att beräkna handläggningstider för Lex Maja-ärenden, samt urskilja tidsspannen mellan vilka handläggningen ägde rum. Dessa sammanställningar kan inte anses vara representativa för samtliga länsstyrelser, utan visar exempel på hur ärendena handläggs hos en eller ett fåtal länsstyrelser i landet. 

Sjutton av 21 länsstyrelser lämnade statistik på Lex Maja-ärenden hämtad från ärendehanteringsplattformen Platina (”register”). För att kunna söka fram särskilda ärenden behövde de ha blivit märkta så att de kan spåras. Två av länsstyrelserna som saknade möjligheten att ta fram statistik anförde att de inte hade något sökord i sina register för att ta fram just dessa ärenden, och en tredje länsstyrelse uppgav att de hade hanterat många fler än de till detta arbete redovisade ärendena, men att de inte gick att ta fram dem från registret. En länsstyrelse hade börjat märka dessa ärenden först den 1 mars 2021, och kunde söka fram totalt 20 Lex Maja-anmälningar därefter. En länsstyrelse svarade aldrig på förfrågan. Inkomna Lex Maja-anmälningar för sex länsstyrelser framgår i Figur 1. Några långtgående slutsatser kan inte dras av dessa, men det kan konstateras att Lex Maja-anmälningar inkommer, och att antalet varierar mellan länsstyrelserna och även inom länsstyrelserna mellan olika år. Det bör noteras att statistiken för 2019 och 2022 omfattar endast del av åren, medan 2020 och 2021 är kompletta. 

figur-1.jpg

Figur 1. Antalet inkomna Lex Maja-anmälningar till sex länsstyrelser från 1 april 2019 och fram till 6–8 september 2022. 

Hos en länsstyrelse hade Lex Maja-klagomålen inkommit från antingen kommuner eller Polismyndigheten, och inkluderade djurslag som degu, fågel, gris, hund, kanin, katt, råtta och sköldpadda (Figur 2). Det visade sig att hund var vanligast förekommande djurslaget, antingen som ett ensamt djur, eller i grupp med andra hundar, katter eller andra djurslag.

figur-2.jpg

Figur 2. Fördelning av djurslagen i Lex Maja-ärendena hos en länsstyrelse (antal inkomna klagomål). 

Eftersom flera av länsstyrelserna enbart redovisade totala antalet inkomna och avslutade Lex Maja-ärenden, går det enbart att visa statistiken årsvis för dem som redovisade varje år för sig (Figur 1) och som totalsiffra. 

Det har inkommit uppgift om totalt 651 Lex Maja-ärenden till landets länsstyrelser sedan 1 april 2019 och september 2022. Antalet är en grov underskattning då svar från fem länsstyrelser saknas helt, och någon länsstyrelse bara angett en bråkdel av de inkomna ärendena. Totala antalet djur kan vara flerfaldigt högre än antalet inkomna uppgifter då, som vi sett, ett Lex Maja-ärende kan omfatta flera djurindivider och dessutom av flera olika djurslag. Siffrorna från flera länsstyrelser är sannolikt uppskattningar och inte exakta.

Handläggningstiden för Lex Maja-ärendena hos en länsstyrelse varierade från 0 till 152 dagar, medelvärdet på handläggningstiden i 45 ärenden var 24 dagar, och medianen 12 dagar. 

Avslutande reflektioner 

Detta första försök att sammanställa Lex Maja-statistik visar att bestämmelsen de facto har kommit till användning, och att Lex Maja-ärendenas komplexitet varierar av handläggningstiderna att döma, och att flera djurslag berörs. Mer djupgående analyser skulle kräva att samtliga länsstyrelser markerar Lex Maja-ärenden på liknande sätt så att de går att ta fram i dokumenthanteringsplattformen. Det vore intressant att undersöka hur stor andel av anmälningarna som behandlar fall där samhället borde ingripit tidigare när ägarens förmåga att ta hand om sitt djur avtagit, och andelen fall där djuren farit illa på grund av våld i mänskliga relationer. Hur bedömdes författningens formuleringar som ”tydligt utsätts för vanvård eller misshandel” och ”uppenbart uppvisar symptom på sjukdom eller är allvarligt skadat”? Hur stor andel av djuren kunde räddas, och hur många var det nödvändigt att avliva? Hur skulle samhället kunna anordna skydd för dessa djur i ett tidigare skede? 

Lex Maja-anmälningarna verkar utgöra en mindre del av de inkommande klagomålen om brister i djurskyddet, vilka årligen redovisas av Jordbruksverket till Näringsdepartementet. Från djurskyddsrapporten framgår att länsstyrelserna tog emot totalt 14 116 klagomål om brister i djurskyddet under 2021, omfattande såväl sällskapsdjur som lantbrukets djur. Utöver dessa tog länsstyrelserna emot 1 808 informationsärenden från officiella veterinärer på slakterier. Av genomförda djurskyddskontroller omfattade 1 921 kontroller djurslaget hund och 1 202 kontroller katter, år 2021 (Jordbruksverket 2022, Nationell djurskyddsrapport 2021 – En redovisning av kontrollmyndigheternas arbete). 

Det kan finnas olika strategier att förebygga att djur hamnar i en situation där de blir utsatta för lidande. En relativt enkel förebyggande åtgärd vore att sprida broschyren Vem tar hand om mitt djur när jag blir sjuk eller inte orkar längre? (Länsstyrelsen i Stockholm 2020) inom kommuners vård- och omsorgsverksamheter samt socialförvaltningarna, för att spridas vidare till brukarna eller omsorgstagarna. Djurägarna kan i förväg planera vad som ska ske med djuren i händelse av sjukdom eller oförutsedd situation, och hålla informationen i ett kontaktkort lätt tillgänglig så att personalen kan kontakta anhöriga eller andra som är beredda att hjälpa djuret i en akut situation. 

Av Sirkku Sarenbo, lektor och docent i miljövetenskap vid Linnéuniversitetet i Kalmar.
Ursprungligen publicerad i JP Djurnet.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan analysen skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 25 okt 2022

Sirkku Sarenbo

Lektor och docent i miljövetenskap vid Linnéuniversitetet i Kalmar

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom miljörätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Miljönet

    Informationstjänsten för dig som arbetar med miljöfrågor inom offentlig eller privat sektor.
  • JP Djurnet

    Tjänsten för dig som arbetar med djurfrågor på t.ex. en länsstyrelse eller i privat verksamhet.
  • JP RättsfallsnetMark och miljö

    Vår tjänst JP Rättsfallsnet—Mark och miljö innehåller alla domar från mark- och miljödomstolarna, från samtliga instanser.

Nyheter

I den här analysen studerar vår miljörättsjurist John Woivalin ett nytt MMD-mål utifrån den uppdaterade artskyddsförordningen.

22 nov 2022

På 16 procent av den areal som avverkats i Sverige har inte skogsägaren fått upp ny skog på det sätt som lagen kräver. Det visar Skogsstyrelsens senaste inventering av föryngringar i skogen.

21 nov 2022

Nya ersättningsbestämmelser i växtskyddsförordningen möjliggör mer förmånlig ersättning till skogsbruket vid angrepp av allvarliga växtskadegörare.

22 aug 2022