Tolkning av avtalet – vad gäller?

upphandling_tolkning-av-avtal.jpg

Kommunen har genomfört en upphandling, tilldelat kontrakt och tecknat avtal med den vinnande leverantören. Nu inför avtalsstart har det framkommit att kommunen och leverantören har olika åsikter om vad som ingår i leverantörens leverans inom avtalet och vad som inte ingår. Det är vissa moment i leverantörens leverans som de vill ha extra betalt för medan kommunen är av åsikten att även dessa moment ingår då leveransen inte blir fullständig utan dessa moment. Vad gäller egentligen vid tolkning av avtalet?

Juristens svar

Tack för er intressanta fråga, vad man egentligen har kommit överens om kan ibland eller till och med ganska ofta bli föremål för diskussion mellan upphandlande myndighet och en leverantör vid offentliga inköpsavtal. Eftersom jag inte har tillgång till avtalet, förfrågningsunderlaget och annan kringliggande information om vad som förekommit mellan avtalets parter, blir svaret generellt och övergripande. Men jag hoppas ändå kunna ge er några råd på vägen.

Frågan uppkommer som sagt med jämna mellanrum för upphandlande myndigheter, och tolkning av upphandlade avtal har även varit anledning till olika ärenden i Högsta domstolen, till exempel NJA 2021 s. 643, och även återkommande i Hovrätterna (till exempel Hovrätten för Nedre Norrland 2022-03-29, mål nr T 444-20, Hovrätten över Skåne och Blekinge, mål T 536–13, dom av den 22 februari 2017 från Hovrätten för Västra Sverige, mål nummer T 5190-15). De angivna domarna gäller tolkning av upphandlade avtal. Också NJA 2015 s. 741 brukar tas upp, även om det inte rör ett upphandlat avtal.

Vid tolkning av avtal är alltid den gemensamma partsviljan utgångspunkten. Vid upphandlade avtal och i vissa andra avtal saknas det en gemensam partsvilja (se domskälen p. 10 i NJA 2015 s. 741 och p. 11 i NJA 2021 s. 643). Vid upphandlade avtal saknas en gemensam partsvilja då förfrågningsunderlaget i sin helhet är ensidigt upprättat av den upphandlande myndigheten. Avtalsinnehållet får då i stället fastställas med ledning av avtalets ordalydelse och andra objektiva kriterier som exempelvis förfrågningsunderlag med bilagor. När ordalydelsen ger utrymme för olika tolkningar, liksom när ordalydelsen inte ger något besked alls, måste ledning sökas i andra faktorer.

Andra relevanta tolkningsdata kan vara avtalets systematik och det aktuella avtalsvillkorets samband med övriga villkor, bakgrunden till regleringen, det vill säga villkorets syfte, avtalsföremålets natur och ibland parternas ställning. I de flesta fall bör man kunna utgå från att ett avtalsvillkor ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen. I sista hand kan mera generella principer för att fastställa avtalsinnehållet användas, till exempel den så kallade oklarhetsregeln som innebär att oklarheter i avtalsvillkor tolkas till nackdel för den som formulerat villkoret.

När ni tolkar ert avtal är alltså ordalydelsen av förfrågningsunderlaget och de tillhörande bilagorna utgångspunkten. Om ordalydelsen inte ger något svar behöver ni bland annat titta på de tvistiga momentens samband med övriga villkor, själva avtalsföremålets natur och om leveransen enligt avtalet fyller en förnuftig funktion och utgör en rimlig reglering mellan er och leverantören om de tvistiga momenten ingår eller om de inte ingår. I sista hand tolkar ni det aktuella villkoret utifrån de generella principer för att fastställa avtalsinnehåll som finns. Oklarhetsregeln är en sådan princip, men även lojalitetsplikten är en viktig princip vid tolkning av avtal.

Av Anders Vedin, rådgivare och jurist på JP Infonet.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan frågesvaret skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i aktuell informationstjänst.

Publicerad 7 jun 2022

Anders Vedin

Rådgivare, jurist

JP Infonet vill upplysa om att svaret som ges är övergripande och inte en rekommendation till beslut i något enskilt fall.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom konkurrensrätt och upphandlingsrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Upphandlingsnet

    Tjänsten med all relevant information gällande upphandling samlat på ett och samma ställe.
  • JP RättsfallsnetUpphandling

    Rättsfallstjänsten innehåller alla domar som har avgjorts med stöd av upphandlingslagstiftning från samtliga instanser.
  • Rådgivning inom upphandling

    Vi hjälper dig i upphandlingsprocessens samtliga moment. Upprättar rättsutredningar, granskar anbud och mycket mer. Kontakta våra jurister redan i dag!

Nyheter

Anna Ulfsdotter och Elin Nilsson på Advokatfirman Ulfsdotter beskriver vad som gäller enligt sanktionsbestämmelserna och vad som är viktigt att tänka på som upphandlande myndighet respektive leverantör.

22 nov 2022

Värdet av de upphandlingspliktiga inköpen uppgick under 2020 till ett värde av 819 miljarder kronor. Det visar aktuella beräkningar från Upphandlingsmyndigheten.

21 nov 2022

Det konstaterar förvaltningsrätten i en ny dom. Läs mer om målet här!

21 nov 2022