Kan en kommun dra in tilläggsbeloppet om kommunen anser att skolan brister i att ge eleven stöd?

skola_Kan-en-kommun-dra-in-tilläggsbeloppet-om-kommunen-anser-att-skolan-brister-i-att-ge-eleven-stöd.jpg

En skola har fått tilläggsbelopp för en elev som inte kommer till skolan. Kommunen tycker inte att skolan gör tillräckligt för att vända elevens frånvaro till närvaro. Kan kommunen dra in tilläggsbeloppet? JP Infonets skoljurist Maria Bjurholm reder ut saken.


För grundskolan regleras tilläggsbelopp i 10 kap. 39 § skollagen:

”Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.”

Av bestämmelsen kan vi utläsa att tilläggsbelopp ska utgå om rekvisitisen är uppfyllda. Ett beslut om tilläggsbelopp är ett gynnande beslut som inte kan ändras till den enskildes nackdel som huvudregel. Undantag finns i 37 § andra stycket förvaltningslagen, där nämns till exempel vilseledande uppgifter och återkallelseförbehåll. En del kommuner brukar fatta beslut om tilläggsbelopp med någon typ av återkallelseförbehåll. Ett sådant förbehåll ska vara tydligt. Är det så att det finns ett sådant i nu aktuellt fall som tar sikte på den uppkomna situationen skulle det kunna vara en möjlighet att återkalla beslutet med stöd av det. Men jag bedömer att bara det faktum att eleven har en problematiskt hög frånvaro inte räcker som stöd för att kommunen ska kunna återkalla beslutet. Även i sådana fall har skolan en skyldighet att arbeta med insatser för att få eleven tillbaka till skolan och ge eleven utbildning.

Jag tycker att ni som kommun ska föra en dialog med skolan om hur stödet för eleven ska organiseras och hur skolan kan arbeta med att vända elevens frånvaro till närvaro. Finns det ytterligare hjälp att sätta in, och på vilket sätt kan hemkommunen stötta i arbetet med att vända frånvaro till närvaro? Om grundskolan är belägen i er kommun har kommunen enligt 10 kap. 41 § rätt till insyn i verksamheten för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen. Först efter kommunen har haft en dialog med skolan som inte har lett någonstans kan kommunen överväga att göra en anmälan om bristande stöd till Skolinspektionen.

Av Maria Bjurholm, skoljurist på JP Infonet.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan frågesvaret skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i aktuell informationstjänst.

Publicerad 29 apr 2022

Maria Bjurholm

Redaktör och rådgivare, jurist

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom skoljuridik:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Skolnet

    Juridisk informationstjänst för dig som arbetar med skolfrågor.
  • JP RättsfallsnetSekretess

    JP Rättsfallsnet–Sekretess ger dig tillgång till alla domar om sekretess som avgjorts med stöd av tryckfrihetsförordningen och OSL.
  • JP RättsfallsnetSkola

    JP Rättsfallsnet–Skola ger dig till tillgång till alla domar på skolans område.

Nyheter

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att alla nationella yrkesprogram på gymnasieskolan ska ge behörighet till universitets- och högskolestudier.

9 maj 2022

Kammarrätten bedömer att två kommuners beslut om förändringar i respektive kommuns skolverksamhet inte strider mot barnkonventionen.

29 apr 2022

Andelen behöriga lärare i gymnasieskolan har ökat, från 82,4 procent föregående läsår till 83,5 procent i år. I grundskolan är andelen behöriga lärare på samma nivå som förra läsåret, 71 procent. Det visar bland annat Skolverkets statistik över pedagogisk personal i skolan läsåret 2021/22.

8 apr 2022