Så påverkas skollagen ifall bestämmelserna om diskriminering införlivas
I den statliga offentliga utredningen om bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) som redovisades i december 2016 föreslås ett antal ändringar i regleringen av skolornas ansvar att förhindra kränkande behandling och olika former av diskriminering, bland annat trakasserier och sexuella trakasserier. I denna analys utreder Maria Refors Legge, som är doktorand i offentlig rätt vid Stockholms universitet, vad de potentiella följderna av den föreslagna ändringen skulle kunna tänkas bli.
Det finns sju diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Enligt dagens reglering klassas alla kränkningar som sker mellan elever och som på något sätt har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna som trakasserier, vilket är en form av diskriminering. Kränkningar som inte går att koppla till någon av dessa grunder klassas istället enligt skollagen som kränkande behandling. Dagens uppdelade reglering innebär att det huvudsakligen är två statliga myndigheter som delar på tillsynen över skolornas arbete mot kränkningar i skolmiljön.
I stora drag går SOU 2016:87 ut på att utredningen föreslår en flyttning av diskrimineringslagens bestämmelser om diskriminering till skollagen på det skollagsreglerade området. Detta innebär att även kränkningar som grundar sig på någon av de sju diskrimineringsgrunderna kommer att regleras i skollagen. Fortsätt läs hela analysen av Maria Refors Legge genom att ladda ner dokumentet.
Vill du få praktiskt stöd i arbetet mot kränkande behandling?
Upptäck vår webbkurs skolans arbete mot kränkande behandling.
Publicerad 16 nov 2017
