hammer lagkommentar till kamerabevakningslagen

Lagkommentaren är skriven av rättschefen vid Polismyndigheten, Hans-Olof Sandén. Kommentaren beskriver det aktuella rättsläget och behandlar frågor som är relevanta för den praktiserande juristen.

Prova gratis

Är du intresserad av våra tjänster? Ange dina kontaktuppgifter nedan samt vilken tjänst du vill testa så kontaktar vi dig inom kort med inloggningsuppgifter för en kostnadsfri testperiod.

Visa alla tjänster

Beslutsstöd

Lagefterlevnad

Se vår integritetspolicy

Den här lagkommentaren är en del av JP Juridiskt Bibliotek där du hittar alla våra lagkommentarer, samt analyser av ny lagstiftning och oklara rättsfrågor. Klicka på Prova gratis för att testa tjänsten och hålla dig à jour med gällande rätt.

Kommentar till kamerabevakningslagen

Det är lätt att tro att kamerabevakning är ett nytt fenomen och något som främst hör framtiden till. Vem minns inte George Orwell och bästsäljaren ”1984” med slagordet ”Storebror ser dig”? Men inspirationen till boken fick han inte från en avlägsen framtid utan från den bevakning som redan under andra världskriget etablerades för att övervaka uppskjutningen av långdistansrobotar. Sedan dess har utvecklingen exploderat och kamerabevakning sker på så många platser att ingen längre kan undvika att fångas på film. 

Kamerabevakningen har ställt rättssystemet inför ett behov av att väga främst två intressen mot varandra. Det ena handlar om att skapa trygghet, förhindra och beivra brott, det andra om att skydda var och ens behov av integritet – rätten att inte bli bevakad. Innan dagens utvecklade regler inom området togs fram fick man förlita sig på mer allmänna bestämmelser såsom den om ofredande. Först den 1 januari 1977 fick Sverige sin första lag om kamerabevakning i form av lagen om TV-övervakning.

I takt med att tekniken utvecklats och blivit en alltmer naturlig del av våra liv har kamerabevakning i det offentliga rummet också blivit mer accepterad. Parallellt med detta har även brottsligheten blivit allt grövre och brutalare med skjutningar och sprängningar på öppen gata som följd. Kameror har i samband med detta blivit en viktig del i kampen mot brottsligheten.

I den här kommentaren till kamerabevakningslagen (2018:1200) har viss möda lagts på att ge en så allsidig och mångfacetterad bild som möjligt av problemområdet. De viktigaste begreppen avhandlas under respektive bestämmelse och aktuella avgöranden presenteras med korta referat för att skapa en snabb inblick i hur praxis har utvecklats. De konkreta exemplen är valda och formulerade för att underlätta för den som har att handlägga och besluta i ärenden om kamerabevakning. 

Författare

Hans-Olof Sandén

Rättschef vid Polismyndigheten i region Väst

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom it-rätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP ITnet

    Informationstjänsten för dig som arbetar med juridiska frågor inom IT och dataskydd.
  • JP Registerförteckning

    Ett enkelt och användarvänligt verktyg för att uppfylla krav på dokumentation av personuppgiftsbehandling.
  • Rådgivning inom dataskydd

    Behöver du vägledning i frågor som rör GDPR och dataskydd? Våra specialiserade jurister hjälper gärna till.

Nyheter

Hur vet man när man ska genomföra en konsekvensbedömning och när det är aktuellt att göra en informationsklassning? Här redogör vi för vad som gäller.

14 nov 2023

I denna analys går vår expert Didrik Värmon igenom frågan i ljuset av ett rättsligt ställningstagande från Finansinspektionen (FI 2023:1).

13 nov 2023

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över grundlagsskyddet för vissa söktjänster som offentliggör personuppgifter. Uppdraget ska redovisas senast den 15 november 2024.

13 nov 2023