Socialtjänstlagen – SoL
Socialtjänstlagen (2025:400), SoL, är en målinriktad ramlag med fokus på personers individuella behov och förutsättningar. Kommunerna har stor frihet att själva organisera verksamheten inom lagens ramar, kommunens egna förutsättningar och förändringar i samhällsutvecklingen.
Vad är socialtjänstlagen (SoL)?
Socialtjänstlagen utgör grunden för socialtjänstens verksamhet och sätter upp ramarna för socialtjänstens uppgifter och ansvarsområden. Socialtjänsten ska enligt socialtjänstlagen arbeta förebyggande och vara lätt tillgänglig och även främja jämlika och jämställda levnadsvillkor. Socialtjänsten ska vara särskilt inriktad på att enskilda får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande och ska samarbeta med andra myndigheter. Verksamheten ska vidare bygga på självbestämmande och integritet och inte tvång och kontroll. Dessutom ska socialtjänstens verksamhet bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialtjänstlagen betonar personers individuella behov och förutsättningar i stället för deras grupptillhörighet.
Varje kommun har det yttersta ansvaret för att var och en som vistas inom kommunen får de insatser som de behöver, om inte annat så i avvaktan på att den myndighet som bär ansvaret, till exempel sjukvården eller skolan, träder in. Detta framgår av 4 kap. 1 § SoL.
Barnperspektivet regleras i 3 kap. 1 § SoL, och innebär att vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand det som bedöms vara barnets bästa beaktas.
Insatser för ekonomiska och personliga behov
En enskild som inte själv kan tillgodose sina personliga behov och inte heller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till insatser för personliga behov enligt 11 kap. 1 § SoL. Insatser för personliga behov ska ge den enskilde skäliga levnadsförhållanden och omfattar individuella behov av stöd, omsorg och vård i den dagliga livsföringen.
Den som inte själv kan tillgodose sina egna behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till ekonomiskt bistånd för sin försörjning (försörjningsstöd) eller för sina levnadskostnader i övrigt, enligt 12 kap. 1 § SoL. Den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå genom insatsen. Syftet med ekonomiskt bistånd är att försäkra att den enskilde har rätt till stöd och hjälp från samhällets sida när den enskilde på grund av bristande arbetsförmåga, funktionsnedsättning, ålder eller av annan liknande omständighet befinner sig i en situation som kräver insatser från samhället (Prop. 2024/25:89 s. 353).
Insatser utan individuell behovsprövning
Socialtjänsten kan tillhandahålla insatser för personliga behov utan individuell behovsprövning, vilket framgår av 11 kap. 5 § SoL. Insatser som inte får tillhandahållas utan individuell behovsprövning är:
- kontaktperson, kontaktfamilj eller kvalificerad kontaktperson
- vård i familjehem
- vård i LVM-hem
- vård i särskilda ungdomshem
- vård av barn eller unga mellan 18 och 20 år i jourhem, stödboende, skyddat boende och andra hem för vård eller boende utöver sådana LVM-hem och särskilda ungdomshem som avses i punkt 3 och 4
- bostad i ett boende för äldre personer eller för personer med funktionsnedsättning som avses i 8 kap. 4 eller 11§, och
- vård i hem för viss annan heldygnsvård (korttidsboende)
Socialtjänsten ska kunna erbjuda insatser utan individuell behovsprövning för att förenkla tillhandahållandet av tidiga och förebyggande insatser (Prop. 2024/25:89 s. 325).
Socialtjänstlagen (2025:400) innehåller följande kapitel:
- 1 kap. Lagens innehåll och tillämpningsområde
- 2 kap. Socialtjänstens mål
- 3 kap. Barns rättigheter
- 4 kap. Ansvaret för uppgifter inom socialtjänsten
- 5 kap. Verksamhetens kvalitet
- 6 kap. Allmänt förebyggande arbete
- 7 kap. Övergripande planering och samverkan
- 8 kap. Boende och delaktighet i samhället
- 9 kap. Vård utanför det egna boendet och skyddat boende
- 10 kap. Socialnämndens ansvar att erbjuda insatser
- 11 kap. Insatser för personliga behov
- 12 kap. Insatser för ekonomiska behov
- 13 kap. Vissa insatser som socialnämnden ska kunna erbjuda
- 14 kap. Handläggning och dokumentation
- 15 kap. Uppgiftsskyldighet och rätt att ta del av uppgifter
- 16 kap. Gallring
- 17 kap. Hantering av uppgifter i enskild verksamhet
- 18 kap. Socialnämndens ansvar för barns och ungas uppväxtförhållanden
- 19 kap. Anmälan om oro för att ett barn far illa
- 20 kap. Bedömning och utredning av barns eller ungas behov av skydd eller stöd
- 21 kap. Insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke
- 22 kap. Vård av barn utanför det egna hemmet
- 23 kap. Uppföljning av ett barns situation
- 24 kap. Internationella adoptioner
- 25 kap. Behörighetskrav
- 26 kap. Tillstånds – och anmälningsplikt
- 27 kap. Missförhållanden
- 28 kap. Tillsyn
- 29 kap. Ansvarsfördelning mellan kommuner
- 30 kap. Socialnämndens organisation och delegering av beslutanderätt
- 31 kap. Rätt att meddela föreskrifter
- 32 kap. Avgifter
- 33 kap. Återkrav
- 34 kap. Bristande verkställighet och särskild avgift
- 35 kap. Överklagande
- Övergångsbestämmelser
Tjänster för dig som arbetar inom socialtjänsten
Informationstjänsten JP Socialnet erbjuder ett kvalificerat stöd till alla handläggare. I tjänsten kan du bland annat bevaka lag- och praxisuppdateringar samt ta del av lagkommentarer och analyser av hela rättsområdet.
För dig som är i behov av en grundläggande genomgång eller en fördjupning i socialrättens frågeställningar håller vi utbildningar på både ingångs- och fördjupningsnivå. Upptäck våra kurser inom socialrätt här.
Behöver du ytterligare stöd finns våra kunniga jurister till hands. Oavsett om det gäller exempelvis rättsutredningar, överklaganden, granskning av riktlinjer eller råd vid ansökan om tillstånd. Läs mer om vår rådgivning inom sociala frågor här.
Vår förhoppning är att du nu lärt dig mer om socialtjänstlagen (SoL), men tveka inte att klicka på någon av länkarna ovan för att utöka dina kunskaper ytterligare!
Senast uppdaterad 1 juli 2025.
Publicerad 16 jan 2020
