Vinnande leverantör som gått miste om kontrakt värt miljarder anses inte ha talerätt i upphandlingsmål

En region upphandlade regionaltåg genom att avropa från ett ramavtal och tilldelade kontrakt till en av tre befintliga ramavtalsleverantörer. Avropet omfattade 18 fordon i en grundbeställning och en option på ytterligare avrop av 60 fordon. Enligt förvaltningsrätten var det inte fråga om tilldelning av nytt kontrakt, utan om ett nytt ramavtal och domstolen beslutade därför att upphandlingen skulle göras om. Domen överklagades av den vinnande leverantören. Kammarrätten menar att förvaltningsrättens beslut inte kan anses ha en sådan precis och påtaglig betydelse för leverantören att bolaget har talerätt.

Upphandling_regionaltag_16x9.jpg

Bakgrund

En region genomförde en ramavtalsupphandling avseende leverans av regionaltåg enligt lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (ÄLUF). Ramavtalsleverantörer i avtalet var tre bolag.

Genom en förnyad konkurrensutsättning genomförde regionen avrop från det befintliga ramavtalet och beslutade att tilldela kontrakt till en av de befintliga leverantörerna.

En av de leverantörer som inte tilldelats kontrakt ansökte om överprövning och anförde bland annat att det inte var fråga om tilldelning av ett nytt kontrakt, utan ett nytt ramavtal då den övervägande delen av upphandlingen utgjordes av optionsfordonen.

Förvaltningsrättens bedömning

Förvaltningsrätten höll med leverantören och ansåg att regionens förfaringsätt att göra avrop från ett ramavtal som inte resulterar i tilldelning av kontrakt, utan i ett nytt ramavtal, riskerar att innebära en möjlighet för den upphandlande myndigheten att undvika konkurrensutsättning vilket strider mot bestämmelserna i ÄLUF.

Förvaltningsrätten ansåg också att leverantören lyckats visa att bolaget genom den aktuella bristen lidit eller i vart fall riskerat att lida skada och beslutade därför att upphandlingen skulle göra som.

Den vinnande leverantören överklagade domen till kammarrätten och anförde att domstolen skulle avslå bolagets ansökan om överprövning. Den vinnande leverantören gjorde gällande att man hade talerätt då förvaltningsrättens dom innebar att de gick miste om ett upphandlingskontrakt värt flera miljarder kronor och att om de nekades talerätt, garanterades inte bolaget ett effektivt rättskydd enligt EU-rättens krav på effektiva rättsmedel.

Kammarrättens bedömning

Kammarrätten konstaterar att för talerätt i upphandlingsmål krävs det att det överklagade beslutet i sig har en precis och påtaglig betydelse för klaganden, oavsett vad utfallet blir eller kan bli av den åtgärd som domstolen väljer. Frågan om talerätt måste också avgöras med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet.

Förvaltningsrätten har i den överklagade domen förordnat att upphandlingen ska göras om. Enligt kammarrätten kan detta förordnade inte anses ha en sådan precis och påtaglig betydelse för den vinnande leverantören att bolaget har talerätt (Högsta förvaltningsdomstolen 2018-04-16, mål nr 7311-7406-17). Det som bolaget anfört om EU-rättens krav på effektiva rättsmedel medför inte att bolaget ändå har haft rätt att föra talan mot förvaltningsrättens dom. Bolagets överklagande ska därför avvisas.

Senast uppdaterad 23 feb 2021

Läs mer inom rättsområdet
Utbildningar

Om JP Infonet


JP Infonet erbjuder tjänster och vägledning för dig som berörs av juridik i din yrkesroll. Vår vision är att tillgängliggöra juridiken, så att du som kund ska få all information, beslutsstöd och kompetens du behöver – på det sätt som du föredrar.

Mer om oss

Webbtjänster inom området