Logga in

Logga in formulär

Ange ditt användarnamn. Ange ditt lösenord. Glömt ditt lösenord?

Vad innebär kravet på energihushållning?

Kravet på energihushållning är allmänt hållet och vad det praktiskt innebär har arbetats fram i rättspraxis. Vi ska nu titta på tre domar från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) som belyser olika frågor om energihushållning.

Hållbar energi är en viktig fråga både på den globala agendan och nationellt. I 2 kap. 5 § miljöbalken (MB) slås fast att alla som bedriver en verksamhet ska hushålla med energi. I första hand ska förnybara energikällor användas. Bestämmelsen gäller alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Den tar sikte både på energiproduktion och energianvändning. Kraven gäller bara i den mån det inte kan anses orimligt att uppfylla dem, se 2 kap. 7 § MB. För att förstå hur detta ska tolkas behöver man ta stöd i rättspraxis.

Det första målet (MÖD 2008:23) vi ska titta på gällde slutliga villkor för ett pappersbruk. Det fanns vissa tekniska åtgärder som kunde minska energianvändningen. MÖD ansåg att utgångspunkten skulle vara att åtgärderna ska ge en energibesparing vars värde är högre än de ökade driftskostnader som eventuellt uppkommer. I bedömningen ska också vägas in de utsläppsminskningar som kan bli följden. MÖD kom fram till att kostnaden för att installera en barktork för att ta tillvara spillvärme inte var rimlig jämfört med nyttan.

I den andra domen (MÖD 2015:27) förbrukade en verksamhetsutövare cirka 24-35 kubikmeter olja per år för att värma upp en fastighet. Kommunen krävde att denne skulle ersätta oljan med en värmekälla med lågt eller inget inslag av icke förnybara energikällor. Trots att det rörde sig om en mindre verksamhet bedömde MÖD att miljönyttan av åtgärden var beaktansvärd. Åtgärden skulle också återbetala sig över tid. MÖD ansåg därför att var föreläggandet var rimligt.

MÖD kom i det tredje och sista fallet (MÖD 2016-01-19, M 3173-15) fram till att det fanns skäl föreskriva villkor angående energianvändningen på ett massabruk. Villkoret bör dock inte utformas som ett krav på viss teknik. Istället ska det sättas upp ett begränsningskrav avseende energiförbrukningen när en viss produktionsnivå uppnåtts.

I målen klargör MÖD att om en ”energiinvestering” är lönsam inom viss tid är kostnaden för den ofta rimlig jämfört med nyttan. Fokus vid formuleringen av krav på energianvändning ska ligga på mängden energi snarare än vilken teknik som ska användas för att nå dit. Viktigt att tänka på är att tillsynsmyndigheten alltså kan ingripa även mot småskaliga aktörer. Det motiveras av att det finns ett allmänt behov av att minska användandet av icke förnybara källor för att nå en hållbar utveckling. Bästa sättet är att förekomma den typen av krav är genom kontinuerligt energiarbete. 

Det här dokumentet är hämtat från JP Miljönet. Tjänsten innehåller bland annat domar, referat och analyser av framstående experter på området.

Publicerad 6 mar 2017

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom miljörätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

Nyheter

Bolag uppfyller inte kraven i 3 kap. 4 § MB om god hushållning av jordbruksmark och en storskalig solcellspark är därför förbjuden, anser MÖD.

30 maj 2024

Mattias Goldmanns analys visar att Sveriges medlemskapet i Nato får betydande konsekvenser för Sveriges agerande inom klimat, infrastruktur och energi.  

23 maj 2024

I denna intervju med Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, berättar han bland annat om bakgrunden till målet, målets betydelse för Aurora-målet och andra konsekvenser av utgången i målet.  

23 maj 2024