Tre HFD-avgöranden som du inte får missa

Under det senaste halvåret har det kommit tre intressanta avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) på upphandlingsområdet. HFD har bland annat kommit fram till att det inte är tillåtet att ställa ett obligatoriskt krav på att ett golvpris inte får underskridas. 

Inte tillåtet att ställa ett obligatoriskt krav på att ett golvpris inte får underskridas
I juni konstaterade HFD att det inte är förenligt med upphandlingslagstiftningen att som obligatoriskt krav i en upphandling ange att anbud med ett timarvode under en viss nivå, så kallat golvpris, inte kommer att antas. HFD framhöll att en upphandlande myndighet har en relativt stor frihet att bestämma vilka obligatoriska krav som ska gälla för en viss upphandling, men att kraven ska ställas så att leverantörer behandlas lika. Ett obligatoriskt krav som grundas på ett golvpris förhindrar leverantören från att konkurrera med priset eftersom anbud under golvpriset automatiskt utesluts. Ett sådant förfarande kan leda till att leverantörer behandlas olika. Det är därför inte förenligt med likabehandlingsprincipen att ange ett golvpris. Det ställda kravet strider även mot bestämmelsen om förfarandet för att utvärdera vad som uppfattas vara onormalt låga anbud.

Omfattningen av en domstols utredningsansvar när uppgifter som omfattas av sekretess hämtas in i ett upphandlingsmål
I maj slog HFD fast att en domstols granskning av inhämtade anbudshandlingar ska ske utifrån de skäl som medförde att handlingarna hämtades in. Om det i handlingarna framkommer andra brister i förfarandet ska däremot dessa inte beaktas. HFD konstaterade också att det är rätten som bestämmer om den behöver biträde av en sakkunnig och om ett yttrande ska hämtas in. Hur långt utredningsansvaret sträcker sig får därför avgöras från fall till fall med utgångspunkten att domstolens granskning ska vara effektiv och garantera rätten till en rättvis rättegång.  

Okej att enbart utländska leverantörer behövde lämna in myndighetsintyg  
I mars prövade HFD om det fanns sakliga skäl för olika behandling av svenska och utländska leverantörer. Migrationsverket hade självt inhämtat uppgifter om svenska leverantörer genom att använda befintliga register, men krävt att utländska leverantörer skulle lämna in intyg från behöriga myndigheter i det egna landet. HFD konstaterade att de skilda metoderna visserligen innebar att leverantörer behandlades olika, men att det var sakligt motiverat. Utformningen av förfrågningsunderlaget stred därför inte mot likabehandlingsprincipen. När underlag om utländska leverantörer ska inhämtas avseende förhållanden i det egna landet ska inhämtas kan det, enligt HFD, inte förutsättas att upphandlande myndigheter kan inhämta uppgifter eller ens kan antas känna till varifrån en viss uppgift kan inhämtas. För att kontrollen ska kunna genomföras måste leverantörerna därför lämna uppgifterna.         

Senast uppdaterad 15 aug 2018

Mer om Upphandling

Utbildningar

Prenumerera på vårt fokusbrev Upphandling

Se vår integritetspolicy

Webbtjänster inom området