Statistik om inköpsvärden – behövs det?

En rapport från Upphandlingsmyndigheten visar att det finns ett stort behov av nationell statistik om inköpsvärden och att det är möjligt att samla in relevanta uppgifter.
 upphandling_Statistik_om_inkopsvarden_16x9.jpg

Upphandlingsmyndigheten har under 2018 på uppdrag från regeringen genomfört en studie om möjligheten att samla in uppgifter om inköpsvärden. Nu har slutsatserna presenterats i en rapport.

En slutsats i rapporten till regeringen är att den annonsbaserade statistiken som finns idag bör kompletteras med uppgifter om faktiska inköpsvärden. Uppgifterna bör utgöra underlag för en heltäckande nationell statistik som omfattar alla inköp av varor, tjänster och byggentreprenader som genomförs av upphandlande myndigheter i Sverige.

Insamlingen av uppgifter bör inte avgränsas till inköp som sker med stöd av upphandlingslagarna men dessa inköp bör kunna identifieras och särskiljas.

– Den nationella inköpsstatistiken ska ge svar på de centrala frågorna: vem som köper vad, av vem och för hur mycket. Den blir då ett bra underlag för analyser av inköps- och leverantörsmönster som kan tillgodose många användares behov, säger Andreas Larsson, analytiker på Upphandlingsmyndigheten.

Förslaget innebär att den nationella statistiken exempelvis ska kunna visa:

  • hur stora belopp inköpen uppgår till och hur stor del som anskaffas med stöd av upphandlingslagarna
  • hur inköpen fördelar sig mellan olika inköpsområden och vilka kategorier av varor, tjänster och byggentreprenader som köps
  • hur inköpen fördelar sig mellan kategorier av upphandlande myndigheter och mellan enskilda upphandlande myndigheter
  • hur inköpen fördelar sig mellan leverantörer och hur mycket som exempelvis köps av privata kontra offentliga leverantörer, av små- och medelstora företag och av idéburna organisationer
  • hur inköps- och leverantörsmönster ser ut för enskilda upphandlande myndigheter.

Upphandlingsmyndigheten delar regeringens tidigare bedömning att en skyldighet för upphandlande myndigheter att lämna vissa uppgifter om inköpsvärden bör införas. Men man betonar att det är viktigt att ta hänsyn till uppgiftslämnarbördan.

– Det kan vara lämpligt att skyldigheten att lämna uppgifter inledningsvis begränsas till sådana som redan idag är allmänt tillgängliga hos upphandlande myndigheter, säger Andreas Larsson.

Det är dock nödvändigt att insamlingen i ett senare skede utvidgas till ytterligare uppgifter som kan användas för att identifiera vilka inköp som sker med stöd av upphandlingslagarna.

Publicerad 8 mar 2019

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom konkurrensrätt och upphandlingsrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Upphandlingsnet

    Tjänsten med all relevant information gällande upphandling samlat på ett och samma ställe.
  • JP RättsfallsnetUpphandling

    Rättsfallstjänsten innehåller alla domar som har avgjorts med stöd av upphandlingslagstiftning från samtliga instanser.
  • Rådgivning inom upphandling

    Vi hjälper dig i upphandlingsprocessens samtliga moment. Upprättar rättsutredningar, granskar anbud och mycket mer. Kontakta våra jurister redan idag!

Nyheter

Konkurrensverket yrkar att kommunen, som ingick ett avtal om drift av ett serveringskök utan att först annonsera enligt upphandlingsreglerna, ska betala upphandlingsskadeavgift för en otillåten direktupphandling.

13 jan 2022

Den 1 november 2021 började en ny lag att gälla som påverkar upphandling av livsmedel. Enligt vår expert Eva Lindahl Toftegaard får lagen betydelse för såväl privata företag i livsmedelsbranschen som upphandlande myndigheter.

7 dec 2021

Konkurrensverket anser att det var en otillåten direktupphandling när en tingsrätt anlitade en tolk till en domstolsförhandling utan att först annonsera enligt upphandlingsreglerna.

7 dec 2021