Miljömålsberedningens rapport ”Havet och människan” – en överblick med fokus på förslaget till en havsmiljölag

Miljömålsberedningen lämnade i december 2020 delbetänkandet ”Havet och människan” i syfte att föreslå en strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser. Här ges en sammanfattning av David Langlets, professor i havsförvaltningsrätt vid Handelshögskolan i Göteborg, analys av rapporten med fokus på förslaget till en havsmiljölag.

mark_miljo_Rapporten_Havet_och_manniskan_16x9_ny.jpg

Problembeskrivning

Utredningen bekräftar den allmänt kända vetskapen att havets miljötillstånd är bekymmersamt både globalt och i Sveriges närhet. Vad gäller orsakerna till problemen pekar beredningen på att havet är föremål för en väldigt komplex förvaltning som omfattar en stor mängd aktörer med olika ansvarsområden och mandat. Förvaltningen av havet tenderar också att finansieras och genomföras i projektform, vilket gör den svåröverskådlig och skapar bristande kontinuitet. Många av de åtgärder som görs eller skulle behöva göras idag får emellertid tydliga effekter i havet först om flera decennier, vilket gör havsmiljöförvaltning till ett politiskt utmanande område.

Bland de fenomen och sektorer som beredningen menar måste uppmärksammas särskilt eller där det idag fattas en helhetssyn ingår sjöfart och fritidsbåtar, undervattensbuller, fiske, farliga ämnen samt övergödning. Marint områdesskydd och tillgång till havsmiljödata lyfts också fram som viktiga områden.

Förslaget

Ett av beredningens centrala förslag är införandet av en havsmiljölag med bestämmelser om regeringens havsmiljöarbete. Den korta lagen föreslås göra klart att regeringens arbete på området ska vila på vetenskaplig grund och syfta till att uppnå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Regeringen ska tillämpa ekosystemansatsen som en utgångspunkt i arbetet. Begreppet förklaras på följande sätt i utredningen; ”[e]nligt ekosystemansatsen ska naturvärden bevaras och naturresurser nyttjas miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart, med målet att säkerställa att ekosystemen används inom sina gränser.” 

Vad gäller formerna för arbetet föreslås att regeringen varje mandatperiod ska ta fram en havsmiljöproposition innehållande en resultatanalys och beskrivning av planerade åtgärder för att uppnå nämnda miljökvalitetsmål samt eventuella författningsförslag som behövs för detta. Utöver vad som framgår av själva lagförslaget föreslår beredningen även att regeringen inrättar ett tvärvetenskapligt sammansatt expertorgan för att belysa effekter av beslutade och föreslagna styrmedel ur ett samhällsperspektiv och för att identifiera områden med behov av ytterligare åtgärder.

Avslutande kommentarer


Miljömålsberedningen har gjort ett omfattande arbete inom sitt uppdrag om havsmiljön. Det är glädjande att så pass många konkreta förslag har kunnat få stöd i beredningen. Naturligtvis kan man ha synpunkter eller invändningar, och flera av förslagen kommer säkert att bli föremål för en hel del diskussion, men det övergripande intrycket är att beredningen korrekt identifierat komplexitet och bristande samordning och koherens som grundläggande problem för havsmiljöarbetet och försökt identifiera sätt att komma tillrätta med detta. Att ett antal förslag syftar till att tydliggöra ansvar, i flera fall genom att lyfta frågor till regeringen, är välkommet. Ekosystemen är komplexa, och det gäller även samhällets interaktion med dessa system. Den offentliga styrningen behöver däremot var så begriplig som möjligt för att fungera och få genomslag, inte minst eftersom det är oundvikligt att många olika aktörer behöver förstå och delta i havsförvaltningsarbetet. 

Om förslaget till ny havsmiljölag kommer att få några konkreta effekter återstår att se. Den föreslagna lagen är väldigt övergripande och fokuserar på processen och de principiella utgångspunkterna för regeringens arbete på området. Den har dock potential att hålla havsmiljöfrågorna aktuella och säkerställa kontinuerlig uppföljning och revidering på en strategisk nivå. Den kortfattade definitionen av vad ekosystemansatsen ska anses innebära kommer säkert att möta kritik för att vara ganska substanslös och inte ge vägledning för konkreta avvägningar. Men om existensen av en definition i svensk rätt kan styra fokus från begreppsdiskussioner är det i sig värdefullt. En fungerande ekosystemansats måste formas i det konkreta arbetet och kan inte definieras fram. Samtidigt kan den som övergripande princip understryka behovet av att hela tiden sträva efter en effektivt samordnad förvaltning med förmåga att anpassa åtgärder efter den vid varje tidpunkt bästa kunskapen om havet och hur vi påverkar och påverkas av det. 

Det här är en sammanfattning av JP Miljönets analys som är skriven av David Langlet. Vill du ta del av hela analysen? Läs då mer om JP Miljönet och skaffa ett gratis testkonto här >  

Publicerad 11 maj 2021

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom miljörätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Miljönet

    Informationstjänsten för dig som arbetar med miljöfrågor inom offentlig eller privat sektor.
  • JP Djurnet

    Tjänsten för dig som arbetar med djurfrågor på t.ex. en länsstyrelse eller i privat verksamhet.
  • JP RättsfallsnetMark och miljö

    Vår tjänst JP Rättsfallsnet—Mark och miljö innehåller alla domar från mark- och miljödomstolarna, från samtliga instanser.

Nyheter

Regeringen har fattat beslut om förnyat tillstånd till Vattenfall för vindkraftsparken Kriegers flak söder om Trelleborg. Ändringen innebär att större vindkraftverk kan byggas och att de kan vara i drift under hela sin tekniska livslängd.

2 jun 2022

Regeringen beslutar nu om flera uppdrag för att få en grund för framtidens vargförvaltning.

2 jun 2022

En man åtalades för grovt artskyddsbrott efter att ha handlat med och salufört särskilt hotade, sällsynta och skyddsvärda reptiler. Enligt hovrätten har den åtalade mannen gjort sig skyldig till sex fall av grovt artskyddsbrott och 24 fall av artskyddsbrott som inte är grovt.

9 maj 2022