Ökat skydd för väljares valhemlighet i vallokalen

Regeringen föreslår ändringar i vallagen som innebär att vallokalen ska ha en avskärmad plats där valsedlar kan läggas ut och där väljarna var för sig kan ta sina valsedlar utan insyn. Bara en person i taget ska sedan gå bakom valskärmen och göra iordning sina röster. Röstmottagarna ska få möjlighet att uppmana en person som inte följer röstmottagarnas anvisningar att tillfälligt lämna lokalen. Regeringen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft 1 februari 2022 och tillämpas för första gången i 2022 års allmänna val.

Ökat skydd för väljares valhemlighet i vallokalen.jpg

BAKGRUND

Val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige sker genom hemliga val. Med hemliga val menas att väljaren inte är tvungen att visa eller tala om hur han eller hon röstat. Regeringen konstaterar att vallokalerna innehåller brister på det här området och föreslår därför ändringar för att väljare ska kunna bevara sin valhemlighet på ett bättre sätt.

Bara en person bakom ett avskärmat valsedelställ och bara en person bakom valskärmen

I 2019 års val till Europaparlamentet infördes avskärmade valsedelsställ för första gången. Detta vill regeringen behålla eftersom förändringen föll väl ut hos både väljare och valnämnder. Regeringen vill nu förtydliga reglerna så att det framgår att en väljare ska vara ensam när denne tar för sig av valsedlar vid valsedelställen som ska stå utan insyn. På sina håll förekommer det att en hel grupp eller familj går bakom en och samma valskärm och gör iordning sina valsedlar. Regeringen vill därför förtydliga vallagen så att det framgår att varje väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster, ska precis som idag kunna få hjälp av röstmottagarna eller medföljande person.

Valnämnden ska ansvara för att lägga ut valsedlarna

Idag är ansvaret för att väljarna har tillgång till valsedlar på ett röstmottagningsställe delat mellan valadministrationen och partierna. Kommunernas valnämnder, i praktiken röstmottagarna, ansvarar för att det finns valsedlar utlagda och de partier som deltar i valen kan också lägga ut sina valsedlar. Detta delade ansvar har lett till oordning bland valsedlarnaoch det blir också många människor som befinner sig vid valsedlarna. Regeringen föreslår därför att ansvaret för att lägga ut valsedlarna övergår till valadministrationen, i praktiken röstmottagarna i vallokalen. Kommunerna bedömer att röstmottagarna skulle behöva göra kontroller i intervallet varje till var femte väljare för att kunna motverka oordning bland valsedlar. Distributionen av valsedlarna ska fortsatt ligga kvar på partierna.

Valmyndighetens informationsmaterial ska användas som huvudregel

Valmyndigheten ska inför varje val ta fram utbildningsmaterial för röstmottagarna och det är det som ska användas som huvudregel. Kommunernas valnämnder får ersätta delar av materialet eller komplettera det om det behövs med hänsyn till lokala förhållanden.

Röstmottagarnas befogenhet förtydligas

Omkring var sjätte kommun hade problem med försök till sabotage, ordningsstörningar eller andra hot mot genomförandet av valen eller tilltron till valresultatet i samband med valen till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige 2018. Det är röstmottagarna som ansvarar för att ordningen på röstmottagningsstället upprätthålls. Regeringen föreslår att den som inte följer röstmottagarnas anvisningar får av röstmottagarna uppmanas att tillfälligt lämna lokalen eller utrymmet, om det är av väsentlig betydelse för genomförandet av röstmottagningen. Det innebär inte att röstmottagarna ges befogenhet att med tvång eller våld avlägsna den som underlåtit att följa en anvisning. Den rätten ska fortsättningsvis förbehållas polisen. Förtydligandet är tänkt att tillämpas endast i undantagsfall, som en sista åtgärd för att inte tillfälligt behöva avbryta röstmottagningen.

IKRAFTTRÄDANDE 

Regeringen föreslår att ändringarna ska träda i kraft den 1 februari 2022 och tillämpas första gången inför och vid ordinarie val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige 2022.

Av JP Infonets expert Maria Bjurholm, redaktör och jurist. Ursprungligen publicerad i JP Förvaltningsnet

Publicerad 30 nov 2021

Maria Bjurholm

Redaktör och rådgivare, jurist

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom förvaltningsrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Förvaltningsnet

    Tjänsten för dig som arbetar med förvaltningsrättsliga frågor såväl inom privat som offentlig verksamhet.
  • JP RättsfallsnetKommunallagen

    Tjänsten ger dig tillgång till alla domar på området. För dig som arbetar med kommunalrättsliga frågor är tjänsten ett värdefullt stöd.
  • JP RättsfallsnetSekretess

    JP Rättsfallsnet–Sekretess ger dig tillgång till alla domar om sekretess som avgjorts med stöd av tryckfrihetsförordningen och OSL.

Nyheter

Kommunallagen ska ändras så att kommuner och regioner ska kunna delegera rätten att fatta beslut till en automatiserad beslutsfunktion.

10 jun 2022

Diskrimineringsombudsmannen (DO) inleder tillsyn av fem statliga myndigheters arbete med lönekartläggning. Tillsynen syftar till att säkerställa att de aktuella myndigheterna känner till och följer gällande lagstiftning.

27 maj 2022

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att överväga lagändringar som minskar offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier.

27 maj 2022