Nya föreskrifter om arbetsanpassning

Den 1 december i år fattade Arbetsmiljöverket beslut om nya föreskrifter om arbetsanpassning, som börjar gälla den 1 juni 2021.

arbetsliv_Nya_foreskrifter_om_arbetsanpassning_16x9.jpg

Syftet med de nya föreskrifterna är att det ska vara lätt att göra rätt, så att fler arbetstagare kan få arbetsanpassning. Såväl innan de riskerar att bli sjukskrivna för att förebygga sjukfrånvaro som vid återgång i arbetet efter sjukfrånvaro.

I de nya föreskrifterna är ordet rehabilitering borttaget i rubriken, men det innebär inte att kraven på arbetsgivares ansvar att få tillbaka en arbetstagare efter sjukskrivning ändras. De nya föreskrifterna gör det tydligare än tidigare att det är på arbetsplatsen som arbetsgivaren har möjlighet att delta i rehabiliteringen genom att anpassa arbetsmiljön och på så vis bidra till arbetstagarens återgång till arbete. Föreskrifterna är mer konkreta om arbetsgivarens tillvägagångssätt för att anpassa arbetsplatsen, arbetsuppgifterna eller arbetssituationen.

För vilka insatser som är lämpliga vid den medicinska rehabiliteringen är utgångspunkten hälso- och sjukvårdens bedömning.

Socialförsäkringsbalken innehåller detaljerade krav på rehabilitering


De krav som ställs på arbetsgivaren vad gäller rehabilitering, utgår i stort från de regler som styr Försäkringskassans verksamhet (socialförsäkringsbalken). I den finns mer detaljerade bestämmelser om arbetsgivares ansvar i rehabiliteringsarbetet. Hon eller han är bland annat skyldig att lämna uppgifter till Försäkringskassan om arbetstagarens arbetssituation. De kraven utgår alltså inte från arbetsmiljölagen. Därför kan och ska inte Arbetsmiljöverket föreskriva om mer detaljerade regler på det området.

Arbetstagarens förmåga att kunna utföra sitt arbete

Arbetsgivaren har ett övergripande ansvar med att titta på arbetstagarens förmåga att utföra sitt vanliga arbete. Det är från den utgångspunkten som arbetsgivaren sedan ansvarar för att arbetsanpassa arbetet.

Sjukfrånvaron är en stor kostnad för arbetsgivare. Att arbetsanpassa för att undvika sjukfrånvaro eller underlätta återgång i arbetet efter sjukfrånvaro, kan minska den kostnaden.

Arbetsanpassningar på arbetsplatsen

De nya föreskrifterna fokuserar på att göra anpassningar på arbetsplatsen.

  • Gäller det den fysiska arbetsmiljön kan det handla om att skaffa tekniska hjälpmedel eller undanröja fysiska hinder för att utföra en arbetsuppgift.
  • Gäller det den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön ska arbetsgivaren organisera arbetet, till exempel genom att låta arbetstagare rotera mellan särskilt tunga eller betungande arbetsuppgifter, för att arbetsbelastningen inte ska skada arbetstagaren. Arbetsroller kan behöva förtydligas och chefen måste stötta i att prioritera olika arbetsuppgifter.

Precis som med allt annat förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgivaren fortlöpande ta reda på behov av arbetsanpassning och göra rutiner för arbetsanpassning kända för alla arbetstagare.

Arbetsgivares ansvar för specifika sjukdomar finns inte i föreskrifterna

Arbetsgivaren är skyldig att arbetsanpassa arbetet för de arbetstagare som har en nedsatt arbetsförmåga, oavsett vad orsaken till nedsättningen är, eller hur eller var den uppkommit.

I samband med behandling av missbruk och relaterade medicinska problem, ska arbetsanpassning ske, som med alla typer av hälsoproblem som påverkar arbetets utförande. Därför lyfts inte alkohol- och drogmissbruk särskilt, i de nya föreskrifterna om arbetsanpassning.

Publicerad 15 dec 2020

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom arbetsrätt och arbetsmiljörätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Arbetsmiljönet

    Informationstjänsten för dig som är arbetsmiljöansvarig, skyddsombud eller har en samordnande roll.
  • JP Arbetsrättsnet

    Informationstjänsten för dig som har personalansvar eller jobbar på en personal- och HR-avdelning.
  • JP LaglistaArbetsmiljö

    Bevaka lagar som berör arbetsmiljöfrågor med en enkel och användarvänlig laglista. Och få personligt stöd av våra jurister.

Nyheter

I denna analys diskuterar JP Infonets expert Lucas Wahlsjö begreppen skiljande från anställning och tvåmånadersregeln, men framförallt vikten av att ha tillräcklig stödbevisning när ord står mot ord mellan arbetsgivare och arbetstagare.

19 maj 2022

Frågan om ledighet för att tjänstgöra inom försvaret väcks inte minst med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Vad gäller egentligen för svenska arbetstagare som vill tjänstgöra inom det svenska försvaret? Vår jurist Emma Wallin svarar på frågan.

19 maj 2022

En underläkare ansåg sig diskriminerad på grund av ålder, etnicitet, modersmål och utländsk examen när han inte fick AT-tjänstgöring. Tingsrätten konstaterar att underläkarens personliga brev är mycket allmänt hållet i jämförelse med de kandidater som har kallats till intervju. Mannen kan därför inte anses ha varit i en jämförbar situation med övriga sökanden.

14 apr 2022