Ny praxissammanställning inom upphandlingsområdet

Under andra halvåret 2018 kom det många intressanta avgöranden från EU-domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och Högsta domstolen (HD) inom upphandlingsområdet. Här kan du ta del av några av dem.

upphandling_Ny_praxissammanstallning_inom_upphandlingsomradet_16x9_.jpg

I september gjorde EU-domstolen bedömningen att det är tillåtet att vid ett öppet förfarande ställa upp ett tröskelvärde avseende den tekniska utvärderingen, så att anbud som inte uppnår detta minimikrav undantas från vidare utvärdering. En sådan stegvis utvärdering är tillåten oberoende av hur många anbudsgivare som kvarstår efter den inledande utvärderingen.

I slutet av oktober kom HFD fram till att det finns ett stort handlingsutrymme för upphandlande myndigheter att utforma sina direktupphandlingar. De grundläggande principerna gäller även vid direktupphandling, men inte med samma styrka som vid annan upphandling.    

I ett annat mål konstaterade HFD att en kommunal nämnd kan vara en egen upphandlande myndighet. Vid bedömningen av storleken på den upphandlingsskadeavgift som skulle betalas på grund av att en kommunal nämnd hade genomfört en otillåten direktupphandling var det inte en försvårande omständighet att en annan nämnd i samma kommun tidigare hade gjort sig skyldig till en sådan överträdelse.

Under hösten undanröjdes även ett tillsynsbeslut från Konkurrensverket. Myndigheten meddelade i ett tillsynsbeslut att flera kommuner inte fick köpa avfallshanteringstjänster utan föregående annonsering från ett bolag med stöd av in house-regeln. HFD konstaterade att beslutet var överklagbart och att beslutet inte kunde uppfattas på annat sätt än som ett förbud. Konkurrensverket saknade befogenhet att meddela sådana förbud och hade därför agerat utanför sin kompetens.

I ett avgörande från december fann HD att ett företag inte hade rätt skadestånd. Kammarrätten beslutade att en upphandling som avsåg driften av ett system för ammunitions- och minröjning skulle göras om. Högsta domstolen konstaterade att det företag som lämnade anbud i den första upphandlingen, men inte i den andra, inte hade rätt till skadestånd för sina kostnader för att upprätta anbud. Företaget hade inte heller rätt till skadestånd för sina kostnader för att föra talan mot det första upphandlingsbeslutet.

Vill du ta del av hela praxissammanställningen?


Läs då mer om informationstjänsten JP Upphandlingsnet

Senast uppdaterad 15 feb 2019

Mer om Upphandling
Utbildningar

Prenumerera på vårt fokusbrev Upphandling

Se vår integritetspolicy

Webbtjänster inom området