När ska en konsekvensbedömning göras?

Datainspektionen har nu tagit fram en förteckning över i vilka fall företag, myndigheter och andra organisationer måste göra en konsekvensbedömning innan de börjar samla in personuppgifter.

dataskydd_Nar_ska_en_konsekvensbedomning_goras_16x9_NY.jpg

Förteckningen består av en lista på nio kriterier som ska ligga till grund för bedömningen av om en konsekvensbedömning måste göras. En sådan bedömning ska göras om minst två av kriterierna är uppfyllda. Bland kriterierna finns exempelvis:

  • behandling av personuppgifter som innebär utvärdering eller poängsättning av människor
  • behandling av känsliga personuppgifter eller uppgifter av mycket personlig karaktär
  • behandling av personuppgifter på ett sätt som innebär systematisk övervakning av människor
  • behandling som innebär användning av ny teknik eller nya organisatoriska lösningar.

I förteckningen finns också flera olika exempel på när minst två av dessa kriterier kan anses vara uppfyllda. Till exempel:

  • arbetsgivare som systematiskt övervakar hur de anställda använder internet och e-post
  • företag som använder kunders lokaliseringsuppgifter, via exempelvis en mobilapp, för att rikta marknadsföring till kunden
  • parkeringsbolag som använder kamerabevakning som kan skilja ut registreringsnummer i syfte att debitera parkeringsavgifter.

Enligt Datainspektionen är förteckningen inte uttömmande och kan komma att uppdateras och kompletteras med fler exempel.

Publicerad 29 jan 2019

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom it-rätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP ITnet

    Informationstjänsten för dig som arbetar med juridiska frågor inom IT och dataskydd.
  • JP Registerförteckning

    Ett enkelt och användarvänligt verktyg för att uppfylla krav på dokumentation av personuppgiftsbehandling.
  • Rådgivning inom dataskydd

    Behöver du vägledning i frågor som rör GDPR och dataskydd? Våra specialiserade jurister hjälper gärna till.

Nyheter

Regeringen har föreslagit flera ändringar i de grundlagar som gäller tryck- och yttrandefriheten, det vill säga tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

16 maj 2022

Får en person ut kyrkogårdsförvaltningens hela register med gravrättsinnehavare, information om för- och efternamn, adress, gravplats och släktskap med den avlidna? Nej, säger kammarrätten och hänvisar till att personuppgiftsbehandlingen kommer att strida mot dataskyddsförordningen (GDPR).

12 maj 2022

Behöver kommunens utbildningsnämnd teckna personuppgiftsbiträdesavtal (PUB-avtal) med myndigheter? Till exempel Navet för folkbokföringsuppgifter eller Statistiska centralbyrån (SCB) för oktoberstatistiken?

12 maj 2022