Kommunen kan dra tillbaka ett tillstyrkande av vindkraft

När ett tillståndsbeslut för vindkraft visade sig innebära andra förutsättningar för buller än vad som först utlovats, ändrade sig kommunen och lade in sitt veto. Enligt Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har en kommunal tillstyrkan av vindkraftsprojekt som prövas av miljöprövningsdelegationen inte någon bindande verkan. Det var därför rätt av MMD att upphäva tillståndsbeslutet efter att kommunen dragit tillbaka sin tillstyrkan.

mark_miljo_Kommunen_kan_dra_tillbaka_ett_tillstyrkande_av_vindkraft_16x9.jpg

Bakgrund

Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutade att ge ett bolag tillstånd till vindkraftverksamhet. Innan MPD fattade sitt beslut hade kommunen tillstyrkt bolagets ansökan.

Efter MPD:s tillståndsbeslut beslutade kommunen att inte längre tillstyrka vindkraftsanläggningen genom att lägga in sitt veto. I samband med detta överklagade kommunen tillståndsbeslutet och krävde att det skulle upphävas. Anledningen till vändningen var att kommunen ansåg att tillståndsbeslutet hade ändrat förutsättningarna kring verksamhetens avstånd till bostäder. Resultatet för bullernivåerna blev alltså något annat än vad kommunen tagit ställning till vid tidpunkten för beslutet om att tillstyrka ansökan.

Mark- och miljödomstolen (MMD) upphävde MPD:s beslut. Bolaget överklagade då till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) och menade att kommunen var bunden av sitt tillstyrkande när tillståndsbeslutet prövades av en högre instans.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Tillstånd till en anläggning för vindkraft får endast ges om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det (16 kap. 4 § miljöbalken, MB). Frågan i målet är om kommunen kan dra tillbaka en sådan tillstyrkan under processens gång.

Det finns särskilda principer om ställningstaganden som en part gör i en domstolsprocess, till exempel medgivanden. I dispositiva mål, det vill säga mål där parterna kan komma överens om hur tvisten ska lösas istället för att domstolen gör det, gäller som huvudregel att sådana så kallade processuella dispositioner inte kan återkallas i högre instans. I mål som inte är dispositiva går det i högre grad att beakta ett återkallande. Det går dock inte att fastställa någon generell princip för hur bunden en part är av sina processuella dispositioner i sistnämnda fall. MÖD konstaterar att ett ansökningsmål enligt miljöbalken inte är ett dispositivt mål.

I förarbetena till bestämmelsen i 16 kap. 4 § MB anges att bestämmelsen om kommunal tillstyrkan infördes för att säkerställa ett långtgående kommunalt inflytande över användningen av mark och vatten.

Varken i lagtexten eller i förarbetena står det något om att kommunen skulle vara bunden av sin tillstyrkan under tillståndsprocessen. Det har inte heller angivits någon tid inom vilken kommunen ska lämna besked. Det anges dock att det är viktigt att en kommun som är negativ till en etablering av vindkraft redan under samrådsprocessen tydligt redogör för sin uppfattning, så att verksamhetsutövaren inte riskerar att dra på sig kostsamma prövningsprocesser i onödan.

Eftersom det inte finns lagstöd anser MÖD att en kommunal tillstyrkan vid MPD inte kan ges en bindande verkan. Det var därför korrekt av MMD att upphäva tillståndsbeslutet med hänvisning till att det saknades kommunal tillstyrkan.

Publicerad 16 mar 2021

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom miljörätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Miljönet

    Informationstjänsten för dig som arbetar med miljöfrågor inom offentlig eller privat sektor.
  • JP Djurnet

    Tjänsten för dig som arbetar med djurfrågor på t.ex. en länsstyrelse eller i privat verksamhet.
  • JP RättsfallsnetMark och miljö

    Vår tjänst JP Rättsfallsnet—Mark och miljö innehåller alla domar från mark- och miljödomstolarna, från samtliga instanser.

Nyheter

I den här analysen studerar vår miljörättsjurist John Woivalin ett nytt MMD-mål utifrån den uppdaterade artskyddsförordningen.

22 nov 2022

På 16 procent av den areal som avverkats i Sverige har inte skogsägaren fått upp ny skog på det sätt som lagen kräver. Det visar Skogsstyrelsens senaste inventering av föryngringar i skogen.

21 nov 2022

Vår expert Sirkku Sarenbo har samlat in statistik kring länsstyrelsernas handläggning av den så kallade Lex Maja-bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen.

25 okt 2022