Inget skadestånd för påstådd miljöskada i Chile på 1980-talet

Under 2013 stämdes Boliden Mineral på 102 miljoner kronor av 796 privatpersoner som menade att de drabbats av ohälsa till följd av det våtverksslam som bolaget överlät till ett chilenskt bolag under 1980-talet. Personerna förlorade målet i både tingsrätten och hovrätten. Nu är hovrättens dom överklagad till Högsta domstolen. I detta referat redogör JP Infonets redaktör Karin Forsman för det aktuella rättsläget samt tingsrättens och hovrättens domskäl.

Aktiebolaget Boliden Mineral ingår i Bolidenkoncernen och ägnar sig åt att utvinna och leverera metaller och mineraler. En av Boliden Minerals anläggningar är Rönnskärsverken i Skelleftehamn. Under 1980-talet utvann Boliden Minerals koppar vid Rönnskärsverken. Kopparn gav upphov till restprodukten våtverksslam, som innehåller arsenik och andra metaller. 1983 och 1984 ingick Boliden Mineral avtal med det chilenska bolaget Promel om överlåtelse av våtverksslammet från Rönnskärsverken. Våtverksslammet fraktades till hamnstaden Arica i norra Chile i tre omgångar under 1984 och 1985. 

miljo_boliden_chile16x9.jpg

I september 2013 lämnade Arica Victims in en stämningsansökan på 102 miljoner kronor mot Boliden Mineral till Skellefteå tingsrätt. Arica Victims är ett svenskt kommanditbolag med chilenska medborgare och ett chilenskt bolag som bolagsmän. Skadeståndskravet kommer från 796 privatpersoner som bor eller har bott i Arica och som enligt stämningsansökan drabbats av ohälsa till följd av våtverksslammet.

Lagval

I ett fall där det finns anknytning till mer än ett land uppkommer frågan om vilket lands lag som ska tillämpas. Arica Victims menade att chilensk rätt skulle tillämpas i målet. Enligt chilensk rätt är det endast huvudskadan som måste vara förutsebar för skadevållaren och denne har strikt ansvar för eventuella följdskador. Boliden å andra sidan menade att svensk rätt skulle tillämpas i målet. Fordringarna från privatpersonerna skulle då vara preskriberade, eftersom det har gått mer än tio år från de påstått skadegörande handlingarna.

När det gäller skadeståndsskyldighet i utomobligatoriska förhållanden regleras lagvalet i svensk rätt genom Rom II-förordningen. Förordningen tillämpas dock inte på skadevållande händelser som inträffat före den 11 januari 2009. De händelser som hänvisas till i stämningsansökan inträffade på 1980-talet. Avgörande för vilken lag som ska tillämpas i målet är därför de lagvalsregler som gällde i Sverige före den 11 januari 2009, vilket är något oklart eftersom det inte fanns en allmän lagvalsbestämmelse för utomobligatoriskt skadeståndsansvar. Detta kom att bli en avgörande fråga i domstolarnas bedömningar.

Endast ett fåtal av personerna hade enligt tingsrättens bedömning en sådan halt av arsenik i urinen som visade att de drabbats av en ersättningsgill skada.

Domstolarnas bedömning

Skellefteå tingsrätt meddelade dom i målet i mars 2018. Tingsrätten menade att det var den skadelidandes intresse som var avgörande vid bedömningen av lagval och att chilensk rätt därför skulle tillämpas i målet. Arica Victims anspråk var därför inte preskriberat. Endast ett fåtal av personerna hade enligt tingsrättens bedömning en sådan halt av arsenik i urinen som visade att de drabbats av en ersättningsgill skada. För boende i två av de aktuella bostadsområdena ansåg tingsrätten dessutom att det inte var bevisat att våtverksslammet hade bidragit till arseniken i miljön.

Inom övriga områden ansåg tingsrätten däremot att det var bevisat att det fanns ett samband mellan våtverksslammet och arsenikhalten. Dessa områden hade dock bebyggts efter det att Boliden levererat våtverksslammet till Promel. De uppmätta halterna av arseniken i urinen framstod enligt tingsrättens bedömning inte som en typisk och förutsägbar följd av Bolidens agerande och orsakssambandet mellan bolagets handling och skadorna var därför inte adekvat. Sammantaget ledde detta till att tingsrätten lämnade Arica Victims talan utan bifall.

Efter överklagande från Arica Victims meddelade Hovrätten för Övre Norrland dom i målet under mars 2019. Hovrätten bedömde att Bolidens påstådda vårdslöshet hade sitt centrum i Sverige och att svensk skadeståndsrätt därför skulle tillämpas i målet. Arica Victims anspråk var där med preskriberat och hovrätten ogillade skadeståndskravet. 

Slutkommentar

Arica Victims ska som förlorande part betala både sina egna och Boliden Minerals rättegångskostnader, vilket var 36 miljoner kronor i tingsrätten och 3,7 miljoner kronor i hovrätten. Den 23 april 2019 överklagade dock Arica Victims hovrättens dom. Högsta domstolen har nu att besluta om målet får prövningstillstånd, vilket innebär att målet kan komma att prövas en sista gång.

Karin_Forsman_120x150.jpg

Karin Forsman
Jurist, redaktör
JP Miljönet

Publicerad 26 apr 2019

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom miljörätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Miljönet

    Informationstjänsten för dig som arbetar med miljöfrågor inom offentlig eller privat sektor.
  • JP Djurnet

    Tjänsten för dig som arbetar med djurfrågor på t.ex. en länsstyrelse eller i privat verksamhet.
  • JP RättsfallsnetMark och miljö

    Vår tjänst JP Rättsfallsnet—Mark och miljö innehåller alla domar från mark- och miljödomstolarna, från samtliga instanser.

Nyheter

I den här analysen studerar vår miljörättsjurist John Woivalin ett nytt MMD-mål utifrån den uppdaterade artskyddsförordningen.

22 nov 2022

På 16 procent av den areal som avverkats i Sverige har inte skogsägaren fått upp ny skog på det sätt som lagen kräver. Det visar Skogsstyrelsens senaste inventering av föryngringar i skogen.

21 nov 2022

Vår expert Sirkku Sarenbo har samlat in statistik kring länsstyrelsernas handläggning av den så kallade Lex Maja-bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen.

25 okt 2022