Cementas ansökan om täkttillstånd avvisas på grund av bristande utredning

MÖD avvisar Cementas ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet vid Slite på Gotland. MÖD bedömer, till skillnad från mark- och miljödomstolen, att Cementas miljökonsekvensbeskrivning är så bristfällig att det saknas förutsättningar för att göra en prövning av tillståndsansökan. 

mark_miljo_Cementa_16x9.jpg

BAKGRUND

Cementa AB bedriver täktverksamhet enligt ett tillstånd från 2010 för brytning av kalk- och märgelsten vid Slite på Gotland. Eftersom tillståndet går ut den 31 oktober 2021, ansökte Cementa om tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet hos mark- och miljödomstolen (MMD). MMD lämnade bolaget tillstånd till täktverksamheten för 20 år, förenat med villkor. Bolaget beviljades också Natura 2000-tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken (MB) eftersom verksamheten på ett betydande sätt kan påverka närliggande Natura 2000-områden.

MMD:s dom överklagades till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) av Naturvårdsverket, länsstyrelsen i Gotland, flera miljöorganisationer och privatpersoner.

RÄTTSLIGA UTGÅNGSPUNKTER

Vid tillståndsansökan tillämpas miljöbalkens krav på en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB:n ska innehålla de uppgifter som behövs för att uppfylla syftet att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra (6 kap. 3 och 7 §§ MB). Då verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan, ska MKB:n dessutom innehålla en beskrivning av de planerade åtgärder som behövs för att undvika, minska eller avhjälpa skadliga verkningar. Det så kallade nollalternativet ska också ingå i MKB:n, det vill säga en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten inte kommer till stånd. 

Eventuella brister i MKB:n kan utgöra processhinder om bristerna är så väsentliga att det inte går att bedöma verksamhetens inverkan på miljön (NJA 2009 s. 321).

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Den övergripande frågan i målet är om Cementa ska få fortsatt och utökat tillstånd till uttag av kalk- och märgelsten. Ansökan omfattar också tillstånd till bortledning av dag- och grundvatten i täkterna, bortledning av ytvatten och Natura 2000-tillstånd enligt 7 kap. 28 a § MB.

Cementas utredning visar att den del av verksamheten som består i bortledning av inläckande grundvatten i File hajdar-täkten påverkar grundvattnet som sträcker sig i riktning mot och delvis in i närliggande Natura 2000-områden. Täktverksamheten ger även upphov till en sådan störning på grundvattenförekomsten Mellersta Gotland-Roma som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå en vattenstatus enligt gällande miljökvalitetsnormer. 

Med hänsyn till detta och de invändningar som förts fram mot Cementas grundvattenmodell, tar MÖD först ställning till om Cementas MKB uppfyller MB:s krav. MÖD bedömer detta särskilt i förhållande till File hajdar-täktens närområde och grundvattenförekomsten Mellersta Gotland-Roma.

Påverkan på File hajdar-täktens närområde

Grundvattenmodellen har dominerat utredningen om påverkan på File hajdar-täktens närområde. Cementa har uppdaterat sin grundvattenmodell under målets handläggning vid MÖD, där modellen har anpassats utifrån senare mätningar vid borrhål i och nära Natura 2000-områden. MÖD anser att fler mätningar sannolikt skulle kunna leda till ytterligare förändringar av modellen och att det är osäkert i vilken utsträckning den kan förutsäga vilken framtida påverkan verksamheten kan ha på omgivningen. Även det använda nollalternativet har brister när det gäller hur vattenflödet till täkten ska beräknas för 20 år framåt. 

Det går därför inte att dra tillräckligt säkra slutsatser om vilken betydelse verksamheten skulle få på omgivningen och de konstaterade bristerna kan inte heller läkas genom den uppdatering som skett vid MÖD på grund av den osäkerhet som kvarstår. 

Påverkan på grundvattenförekomsten Mellersta Gotland-Roma

Grundvattenförekomsten når inte upp till kraven för god grundvattenstatus då gränsvärdet för klorid överskrids. Cementas utredning i fråga om hur kloridhalterna har förändrats under den nu relevanta tiden är begränsad. Sammanfattningsvis har utredningen brister som innebär stora begränsningar av möjligheten att bedöma vilken effekt som den planerade verksamheten har på grundvattenförekomsten.

Slutsats

MÖD anser att MKB:n har så väsentliga brister, även efter gjorda kompletteringar, att den inte kan läggas till grund för en bedömning av verksamhetens inverkan på miljön. Eftersom detta är en förutsättning för att pröva Cementas tillståndsansökan ska ansökan avvisas.

Av Fanny Vesterberg, jurist.
Ursprungligen publicerad i JP Miljönet

Senast uppdaterad 3 sep 2021

Läs mer inom rättsområdet
Utbildningar

Om JP Infonet


JP Infonet erbjuder tjänster och vägledning för dig som berörs av juridik i din yrkesroll. Vår vision är att tillgängliggöra juridiken, så att du som kund ska få all information, beslutsstöd och kompetens du behöver – på det sätt som du föredrar.

Mer om oss

Webbtjänster inom området