Giltig ursäkt för omständigheter som åberopats efter treveckorsfristen
Kammarrätten bedömer att omständigheterna till stöd för ett bolags talan inte har kunnat åberopas inom treveckorsfristen och därför inte omfattas av regeln om preklusion i 20 kap. 5 b § LOU. Kammarrätten anser vidare att det saknas skäl att frångå förvaltningsrättens bedömning att klagandebolaget inte har uppfyllt sin upplysnings- och dokumentationsskyldighet. Kammarrätten avslår överklagandet.
Bakgrund
Ett bolag (L AB) som är helägt av Region Stockholm genomförde en upphandling av ramavtal för bygg och installationer i sjukhusmiljö. Upphandlingen genomfördes enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) och var indelad i nio olika ramavtalsområden. Upphandlingen utvärderades utifrån förhållandet mellan pris och kvalitet. Pris hade fastställts i en förutbestämd prislista, och utvärderingen avseende kvalitet skedde genom ett intervjuförfarande. Inom respektive område tilldelades tre leverantörer ramavtal enligt en särskild rangordning. Ett bolag (F Bygg AB) lämnade anbud men tilldelades inte något av ramavtalen.
F Bygg AB ansökte om överprövning hos förvaltningsrätten och menade bland annat att L AB brustit i sin motiverings- och dokumentationsplikt. Innan ansökan om överprövning hade F Bygg AB begärt att få ta del av motiveringen till poängsättningen av dess anbud. L AB nekade att lämna ut handlingen med hänvisning till att ärendet inte var slutbehandlat. F Bygg AB begärde därefter ut handlingen igen, utifrån ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen där det konstaterades att en upphandling är slutbehandlad vid tilldelningsbeslutet. L AB nekade återigen utlämnande, och menade då att motiveringen till poängsättningen utgjorde minnesanteckningar. F Bygg AB ansåg att avsaknaden av dokumentation avseende poängsättningen strider mot principen om öppenhet samt den lagstadgade dokumentationsplikten.
Förvaltningsrätten biföll F Bygg AB:s ansökan om överprövning och förordnade att upphandlingen inte skulle avslutas innan rättelse skett på så sätt att utvärderingen gjordes om. Motiveringen var bland annat att L AB inte hade uppfyllt sin dokumentationsskyldighet genom att endast föra sådana minnesanteckningar som inte behöver lämnas ut. Utöver de interna minnesanteckningarna var den enda dokumentation som fanns en förteckning över de poäng som respektive anbudsgivare erhållit i utvärderingen. Enligt förvaltningsrätten var detta inte tillräckligt för att kunna konstatera att endast objektivt godtagbara hänsyn tagits utifrån utvärderingskriterierna.
L AB överklagade domen till kammarrätten och menade att förvaltningsrättens dom dels grundats på omständigheter som inte åberopats av F Bygg AB, dels på omständigheter som varit prekluderade. Enligt L AB hade F Bygg AB i förvaltningsrätten inte påstått att man framställt någon begäran om upplysningar enligt 12 kap. 13 § LOU eller att L AB brustit i sin upplysningsplikt enligt den bestämmelsen. F Bygg AB hade vidare fört fram att L AB brustit i dokumentationsskyldigheten först efter preklusionsfristens utgång.
Rättslig reglering
Enligt 12 kap. 13 § LOU ska en upphandlande myndighet till den anbudssökande eller anbudsgivare som begär det, lämna upplysningar om skälen för att leverantörens ansökan har avslagits eller anbud förkastats.
Det framgår av 12 kap. 14 § LOU att en upphandlande myndighet löpande ska dokumentera genomförandet av en upphandling. Dokumentationen ska vara tillräcklig för att myndigheten ska kunna motivera sina beslut under upphandlingens samtliga skeden.
Preklusionsregeln i 20 kap. 5 b § LOU begränsar möjligheten för en sökande leverantör att åberopa omständigheter senare än tre veckor från den dag då ansökan om överprövning kom in till förvaltningsrätten, om leverantören inte haft giltig ursäkt.
Kammarrätten
Frågan i kammarrätten är om förvaltningsrätten har beaktat omständigheter som inte har åberopats av sökande leverantör eller som varit prekluderade, samt om L AB har brutit mot upplysnings- eller dokumentationsskyldigheten så att det resulterat i skada eller risk för skada för F Bygg AB.
Kammarrätten konstaterar att F Bygg AB både inför och under processen i förvaltningsrätten har begärt att få ta del av motiveringen avseende poängsättningen. Enligt kammarrätten måste detta tolkas som en begäran om upplysningar enligt 12 kap. 13 § LOU, även utan en uttrycklig hänvisning till bestämmelsen. Kammarrätten finner därför att förvaltningsrätten inte har beaktat några omständigheter som F Bygg AB inte har åberopat.
Kammarrätten prövar därefter preklusionsfrågan. Ansökan om överprövning kom in till förvaltningsrätten den 20 januari 2025. Domstolen konstaterar att F Bygg AB uttryckligen fört fram att L AB brustit i dokumentationsskyldigheten först den 1 april 2025, det vill säga efter treveckorsfristen. Det var dock först den 11 mars 2025 som F Bygg AB fick besked om att en handling med närmare motivering till poängsättning inte finns hos L AB. Avsaknaden av en sådan handling är grunden för påståendet om brister i dokumentationsplikten. Kammarrätten finner därför att omständigheterna inte har kunnat åberopas inom fristen, och därför inte omfattas av preklusionsregeln.
Kammarrätten bedömer vidare att det saknas skäl att frångå förvaltningsrättens bedömning att L AB inte uppfyllt sin upplysnings- och dokumentationsskyldighet, samt att F Bygg AB i vart fall riskerat att lida skada på grund av detta. Kammarrätten avslår därför L AB:s överklagande.
Referat av Kammarrätten i Stockholm 2026-03-31, mål nr 4805-25.
Ursprungligen publicerad i JP Upphandlingsnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 26 maj 2026
Tora Rosengren
Jurist, redaktör
