Säkerhet och tillgänglighet vid val

Regeringen föreslår ändringar i vallagen med syfte att skydda de allmänna valen samt stärka möjligheterna att utnyttja rösträtten. Till exempel får valmyndigheten ett tydligt samordningsansvar för skydd av val. Fler personer ska även kunna rösta med ambulerande röstmottagare. Dessutom anser regeringen att det ska finnas möjlighet att få röstkort digitalt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2025.

BAKGRUND

Fria och hemliga val är grundläggande utgångspunkter i valsystemet. Valsystemets struktur bidrar till att säkerställa detta. I Sverige är valadministrationen decentraliserad, med en uppdelning i tre nivåer. Valmyndigheten är den centrala valmyndigheten som har det övergripande ansvaret för frågor om val. Länsstyrelserna har ansvar för frågor om val och utbildning av valnämnderna i respektive län. På kommunal nivå är det kommunernas valnämnder som ansvarar. Valnämnderna ansvarar bland annat för vallokaler och lokaler för förtidsröstning, samt att upprätthålla ordningen i val- och röstningslokaler. I utlandet är det utlandsmyndigheter som anordnar förtidsröstning.

Hoten mot valens genomförande och risken för informationspåverkan samt desinformation har ökat. För att säkerställa säkerheten och tillgängligheten vid val föreslår regeringen ändringar i vallagen (2005:837).

SÄKERHET

Valmyndighetens övergripande ansvar

Regeringen föreslår att vallagen ska få ett nytt kapitel om valsäkerhet, 16 kap. vallagen. Enligt den föreslagna 16 kap. 1 § ska den centrala valmyndigheten stödja och samordna valmyndigheternas arbete med skydd av val samt analysera och bedöma risker som kan hota valens genomförande.

Uppgiften att stödja och samordna arbetet med skydd av val innebär huvudsakligen att bedöma vilka åtgärder som bör vidtas inom valadministrationen angående den fysiska säkerheten, valsystemets infrastruktur och informationshantering. Arbetet riktar sig främst mot övriga valmyndigheter, det vill säga länsstyrelserna och kommunernas valnämnder. Detta hindrar dock inte att utlandsmyndigheter involveras, eller att Valmyndigheten samarbetar med andra myndigheter.

Uppgiften att analysera och bedöma risker som kan hota valens genomförande innefattar främst att bedöma omvärldsutvecklingen, både nationellt och internationellt. Det handlar om att bevaka och analysera olika händelser och risker som på olika sätt kan påverka valens genomförande.

Rapportering av incidenter i samband med val

Regeringen föreslår att länsstyrelserna, de kommunala valnämnderna och de utlandsmyndigheter som har inrättat röstningslokaler skyndsamt ska rapportera incidenter till Valmyndigheten. Detta föreslås införas i 16 kap. 2 § vallagen. En incident är en händelse som riskerar att påverka genomförandet av val, allmänhetens förtroende för valets genomförande eller i övrigt är av betydelse för valadministrationen i dess arbete med att skydda valen. En definition av incident föreslås införas i 16 kap. 2 § andra stycket vallagen.

Ackreditering av valobservatörer

All rösträkning i Sverige är offentlig. Som huvudregel gäller detsamma för röstmottagningen. Det innebär att det finns möjlighet för valobservatörer, liksom vem som helst, att observera och rapportera kring genomförandet av allmänna val. Det saknas dock reglering kring valobservatörers status i svensk rätt. Byrån för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) har rekommenderat Sverige att införa en sådan reglering. ODIHR har även tagit fram en handbok där det framgår att valobservatörer bör ha en möjlighet att bli ackrediterade.

Mot den bakgrunden föreslår regeringen att det ska införas bestämmelser om ackreditering och mottagande av nationella och internationella valobservatörer i 16 kap. 3 § vallagen. Valmyndigheten ska få ackreditera en valobservatör som avser att granska genomförandet av valen till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Europaparlamentet. Det föreslås även framgå uttryckligen av bestämmelsen att valmyndigheterna ska ta emot ackrediterade valobservatörer före, under och efter ett val.

Eftersom valförfarandet redan idag är transparent och tillgängligt för granskning påverkas inte en valobservatörs rätt att genomföra sitt uppdrag om ackreditering nekas. En ackreditering innebär inte heller några särskilda förmåner. Därför anser regeringen att ett beslut om ackreditering inte ska vara överklagbart.

Överklagande av val

Av 3 kap. 12 § regeringsformen framgår att val till riksdagen får överklagas hos en av riksdagen utsedd valprövningsnämnd. Vilka andra beslut enligt vallagen som får överklagas regleras i 15 kap. vallagen. I vallagen finns dock inga formella krav på vad ett överklagande ska innehålla. Av Valprövningsnämndens erfarenhetsrapport efter valen 2018 framgår att många överklaganden saknade uppgifter om klagandens namn och vilket eller vilka val som överklagades.

Regeringen föreslår att det ska införas en bestämmelse, 15 kap. 5 a §, i vallagen med bestämmelser om vad ett överklagande av utgången av ett val ska innehålla. Det föreslås vara uppgifter om klagandens personnummer eller organisationsnummer, eller annan uppgift om klagandens identitet, samt kontaktuppgifter.

TILLGÄNGLIGHET

Regeringen föreslår ett antal bestämmelser med syfte att stärka tillgängligheten vid val. Till exempel föreslås det införas en målsättningsbestämmelse, 7 kap. 1 § vallagen, där det framgår att valmyndigheter och de utlandsmyndigheter som har inrättat röstningslokaler ska verka för att röstningen är tillgänglig för alla väljare.

Det föreslås även ett tillägg i 3 kap. 3 § vallagen om att varje kommun senast 32 dagar före valdagen ska meddela Valmyndigheten om var och när röstmottagning kan ske inom kommunen samt uppgifter om lokalernas tillgänglighet. Syftet är bland annat att väljare med funktionsnedsättningar på förhand ska kunna få upplysningar om tillgängligheten för en viss lokal.

Regeringen anser vidare att målgruppen som får använda ambulerande röstmottagare ska utökas. Därför föreslås en ändring i 7 kap. 3 a § vallagen om att denna rätt ska omfatta väljare som är intagna i en polisarrest eller på en vårdinrättning som begränsar möjligheten att rösta i en röstningslokal. Vårdinrättningar som åsyftas är främst särskilda ungdomshem, men det kan också vara andra vårdinrättningar där det förekommer inlåsning eller andra liknande restriktioner.

Regeringen föreslår även en ändring i 7 kap. 3 § vallagen, som idag stadgar att väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster får anlita någon annan person som hjälper honom eller henne vid röstningen. Regeringen föreslår en ändring med innebörden att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när en väljare får hjälp av någon annan. Syftet är att röstmottagaren ska kunna bevaka att väljaren inte utsätts för otillbörlig påverkan av sitt eget biträde, samt att biträdet följer väljarens instruktioner.

UTLANDSSVENSKAR

Enligt 3 kap. 4 § tredje stycket regeringsformen avgörs rösträtten av en röstlängd som upprättas före valet. Svenska medborgare som flyttar från Sverige tas automatiskt upp i röstlängden under tio år från att folkbokföringen i Sverige upphörde. Därefter krävs en skriftlig anmälan om adress till Skatteverket var tionde år för att vara kvar i röstlängden. Detta framgår av 5 kap. 2 § vallagen.

Regeringen föreslår att bestämmelsen ändras så att en anmälan om återupptagande i röstlängd inte ska kräva uppgift om adress. Anledningen är att avsaknaden av en adress i utlandet inte utgör något praktiskt eller principiellt hinder för att tas med i röstlängden igen. Regeringen föreslår även att en anmälan om ny adress i utlandet också ska ses som en anmälan om att återupptas i röstlängden.

Utlandssvenskar som fallit ur röstlängden kan återupptas i den genom att avge en förtidsröst från utlandet. En sådan röst ses som en anmälan om att tas upp i röstlängden. Någon sådan möjlighet finns dock inte vid förtidsröstning i Sverige. Regeringen föreslår därför att även en förtidsröst i Sverige ska ses som en anmälan om att tas upp i röstlängden. Regeringen anser att det därefter ska vara Valmyndigheten som lägger till väljaren i röstlängden.

Dessa ändringar föreslås införas i 5 kap. 2 § vallagen.

DIGITALA RÖSTKORT

Regeringen anser att det bör införas en möjlighet att skicka röstkort digitalt till väljare. Enligt regeringen skulle det möjliggöra att fler röstkort än idag når sin rätta mottagare och att risken minskar för att det sker senare än vad som är föreskrivet, särskilt när det gäller utlandssvenskar. Regeringen anser att en sådan möjlighet inte behöver framgå uttryckligen av vallagen. En reglering för att skapa förutsättningar för digitala röstkort kan i stället tas in i förordning.

IKRAFTTRÄDANDE

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2025.

Sammanfattning av Prop. 2024/25:181 Säkerhet och tillgänglighet vid val.

Av: Tora Rosengren, biträdande redaktör

Ursprungligen publicerad i JP Förvaltningsnet.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 8 okt 2025