Logga in

Glömt ditt lösenord?

Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner

forvaltning-Effektiv-ekonomistyrning-i-kommuner-och-regioner.jpg

Regeringen föreslår att kommunallagens resultatutjämningsreserver ska ersättas med resultatreserver i syfte att ge kommuner och regioner utrymme att planera sitt sparande. Det innebär i korthet att kommuner och regioner får större möjlighet att ha en ekonomisk buffert för oförutsedda händelser. Regeringen föreslår också bland annat att budgeten ska innehålla en redogörelse för ekonomin under budgetåret i de kommunala koncernföretagen, att revisionsberättelser ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats och att kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen ska tas bort.

Resultatreserver i stället för resultatutjämningsreserver


För att kunna jämna ut intäkter över en konjunkturcykel har kommuner och regioner möjlighet att under vissa förutsättningar reservera medel till en resultatutjämningsreserv. Den här möjligheten regleras i 11 kap. 14 § kommunallagen (2017:725), KL. För att exempelvis en kommun sedan ska kunna använda medel som reserverats i en sådan resultatutjämningsreserv krävs det att det innevarande årets balanskravsresultat är negativt. Detta riskerar att skapa en inlåsningseffekt av det sparade kapitalet, vilket idag medför att denna möjlighet inte används i den utsträckning som lagstiftaren avsåg när möjligheten infördes 2013.

Regeringen föreslår därför att dessa resultatutjämningsreserver ska ersättas med ett system med resultatreserver. Förutsättningarna att avsätta medel till en resultatreserv ska vara i huvudsak desamma som förutsättningarna att avsätta medel till en resultatutjämningsreserv, men möjligheten att använda reserverna ska vara mer flexibel. Istället för ett krav på att medel endast ska användas för att jämna ut ett negativt resultat, kommer det krävas att medel ska användas för att uppnå en god ekonomisk hushållning. Skillnaden är då att resultatreserven bland annat kan användas för att täcka höga kostnader ett enskilt år, även planerade sådana. Exempelvis sådana kostnader som uppstår till följd av ett beslut om omstrukturering av verksamheten som på sikt bidrar till en god ekonomisk hushållning. Resultatreserven bör även kunna användas för att hantera oförutsedda utgiftsökningar eller inkomstbortfall.

Kort och gott kommer detta innebära att kommuner och regioner i större utsträckning kommer kunna planera sitt sparande och sedan använda det egna kapitalet. Detta innebär dock ingen ändring av kommuners och regioners nuvarande skyldighet att upprätta en balanserad budget där intäkterna överstiger kostnaderna.

Budget, revision och kontroll


Regeringen föreslår också att budgeten ska innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen. Detta är ett viktigt verktyg för att överblicka den ekonomiska utvecklingen och de kommunala koncernföretagens betydelse för kommunens eller regionens ekonomi. Det preciseras dock inte närmre hur detaljerad en sådan redovisning bör vara. Förändringarna kommer att införas i lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning.

Vidare föreslår regeringen att revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats från och med att det tillkännages under vilket sammanträde som berättelserna ska behandlas. Detta i syfte att öka tillgängligheten och möjliggöra insyn i förvaltningen.

Pensionsmedelsförvaltningen


Enligt 11 kap. 4 § KL ska fullmäktige besluta om riktlinjer för förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser. Detta har lett till att sådana medel i kommuner och regioner i större utsträckning förvaltas skilt från ekonomin i övrigt. Det kan till exempel finnas tillgångar i form av placerade pensionsmedel samtidigt som det byggs upp skulder i form av banklån för att finansiera andra investeringar i verksamheten, och det kan inte helt uteslutas att lån ibland har tagits upp endast för att skapa en pensionsmedelsportfölj. Regeringen föreslår därför att dessa krav på särskilda riktlinjer ska tas bort, men att modellen för att redovisa de kommunala pensionsförpliktelserna kvarstår i sin nuvarande utformning.

Ikraftträdande


Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2024.

Av Maja Almgren, redaktör och jurist på JP Infonet.
Ursprungligen publicerad i JP Förvaltningsnet.

Sammanfattning av proposition 2022/23:119 Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 9 jun 2023

Maja Almgren

Redaktör, jurist

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom förvaltningsrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

Nyheter

När ett dokument laddas upp för gemensam redigering i en extern molntjänst är det ett led i en teknisk bearbetning eller teknisk lagring av dokumentet. HFD slår därför fast att en handling inte blir allmän av ett sådant förfarande.

11 apr 2024

För första gången på 20 år minskar valdeltagandet bland unga i åldrarna 18–24 år. Det framgår av en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.  

11 apr 2024

  SKR har publicerat resultaten av undersökningar om hur det går för kommuner i deras informationssäkerhetsarbete.  

8 apr 2024