Femåring som växt upp i fångläger i Syrien ges inte vård enligt LVU

social-Femaring-som-vaxt-upp-i-fanglager-i-Syrien-ges-inte-vard-enligt-LVU1-2.jpg

När en mamma och hennes femåriga son återvände till Sverige, efter att ha tillbringat flera år i områden kontrollerade av den Islamiska staten i Syrien och i fångläger, tvångsomhändertog socialnämnden pojken. Kammarrätten beslutar dock att tvångsvården ska upphöra eftersom nämndens utredning inte visar på en tillräckligt konkret och klar risk för att pojkens hälsa eller utveckling skadas till följd av brister i omsorgen.

BAKGRUND

Socialnämnden ansökte om att en femårig pojke, som sedan tidigare var omedelbart omhändertagen, skulle få vård med stöd av 1 och 2 §§ lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Pojkens mamma hade år 2015 rest till Syrien för att ansluta sig till Islamiska staten (IS) och han var född där. När pojken var ett och ett halvt år gammal fördes han och mamman till ett fångläger där de vistades till våren 2022 då de kom tillbaka till Sverige. Nämnden framhöll att säkerhetspolisen (SÄPO) hade gjort en orosanmälan och där konstaterat att pojken kan ha blivit utsatt för brist på mat, vård och omsorg samt att han kan ha varit med om traumatiska upplevelser och bevittnat bland annat mord. SÄPO bedömde även att det hade varit möjligt för mamman att lämna Syrien. Enligt nämnden var mamman misstänkt för allvarlig brottslighet som var kopplad till tiden i Syrien. Polisen hade även uppgifter om att mamman varit i kontakt med IS-personer i Sverige efter sin återkomst. Förvaltningsrätten bedömde att förutsättningarna för vård enligt LVU var uppfyllda.

Mamman överklagade till kammarrätten och framförde bland annat att hon inte sympatiserade med extrem islamism samt att hon samtyckte till att samplaceras med pojken. Hon menade att förvaltningsrättens dom och nämndens utredning innehöll brister och lyfte särskilt fram att hon inte hade haft möjlighet att låta pojken lämna lägret utan henne, att förundersökningen om allvarlig brottslighet hade lagts ner samt att hon inte sympatiserade med IS.

Nämnden menade att pojken hade beteenden som visade att han kunde ha påverkats av IS våldsbejakande värderingar och framhöll att det inte var tillräckligt klarlagt att mamman hade tagit avstånd från ideologin.

KAMMARRÄTTENS BEDÖMNING

Kammarrätten inleder med att förtydliga att fastän LVU är en skyddslag för unga så är ett tvångsomhändertagande väldigt ingripande och får inte ske om det inte finns tungt vägande skäl. Utredningen måste visa att det finns en klar och konkret risk för skada på barnets hälsa eller utveckling. Om risken för skada är övergående eller mindre betydande är det inte tillräckligt för ett tvångsomhändertagande (se HFD 2014 ref. 46 och prop. 1989/90:28 s. 107 f.). Huruvida det finns en påtaglig risk för skada avgörs utifrån omständigheterna som de ser ut vid tidpunkten när domstolen prövar frågan om vård (se RÅ 1983 2:102).

Möjlighet att lämna Syrien och misstanke om brottslighet

Nämnden har uppgett att det enligt SÄPO har varit möjligt för mamman att lämna Syrien. Kammarrätten bedömer dock att utredningen inte i tillräcklig grad visar att mamman vare sig hade möjlighet att själv lämna Syrien eller låta pojken lämna lägret utan henne. Nämnden har även uppgett att mamman är misstänkt för allvarlig brottslighet kopplad till tiden i Syrien samt att hon har haft kontakter med IS-personer i Sverige. Kammarrätten konstaterar dock att förundersökningen mot henne är nedlagd samt att det saknas närmare uppgifter och underlag om hennes påstådda kontakt med IS-personerna. Det finns inte heller något annat som visar att mamman är av intresse för polisen. SÄPO har kontaktat nämnden för att få kontaktuppgifter till mamman samt bokat in ett frivilligt möte. Det tyder enligt kammarrätten på att hon för närvarande inte är av särskilt intresse för SÄPO. Sammantaget bedömer kammarrätten att uppgifterna inte är tillräckliga för att mamman ska anses ha brustit i sin omsorg.

Fortsatta sympatier med IS

Enligt nämnden finns det en risk att mamman sympatiserar med IS, umgås med personer som har våldsbejakande åsikter samt har för avsikt att resa tillbaka till Syrien med pojken. Kammarrätten har ovan konstaterat att det av utredningen inte framkommer några konkreta omständigheter som visar på att mamman, sedan hon återvänt till Sverige, har haft kontakt med IS-personer. Riskerna som nämnden hänvisar till verkar främst vara baserade på hennes val att åka till Syrien år 2015. Detta är enligt kammarrätten inte tillräcklig grund för att hon ska anses ha brustit i omsorgen. Situationen med mammans arbete och bostad är enligt kammarrätten inte optimal, men det utgör inte heller grund för LVU.

Kammarrätten bedömer att utredningen sammantaget inte visar att det finns en konkret och klar risk för att pojkens hälsa eller utveckling skadas på grund av brister i omsorgen. Det finns därför inte förutsättningar för vård med stöd av 2 § LVU.

Av Tilda Ekstrand, redaktör och jurist på JP Infonet.
Ursprungligen publicerad i JP Socialnet.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 18 jan 2023

Tilda Ekstrand

Redaktör, jurist

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom socialrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Socialnet

    Tjänsten för dig som arbetar med socialtjänstfrågor inom offentlig eller privat verksamhet.
  • JP Serveringstillståndsnet

    Tjänsten för dig som arbetar som alkoholhandläggare eller ansvarar för alkoholrelaterade frågor.
  • JP RättsfallsnetBistånd SoL

    JP Rättsfallsnet–Bistånd SoL ger dig till tillgång till alla domar på området.

Nyheter

Brottsoffermyndighetens roll som informations- och kunskapscentrum på brottsofferområdet förstärks i och med ökade anslag och nya regeringsuppdrag.

24 jan 2023

Ny rapport från IVO visar att flickor på SiS särskilda ungdomshem utsätts för hot, kränkningar, våld och otillåtna tvångsåtgärder på sina boenden.

24 jan 2023

Syftet är att förbättra och förenkla kommunikationen mellan vårdgivare och omsorgsgivare och därmed förbättra vården till och insatserna för den enskilde.

19 jan 2023