Offentlighetsprincipen – en grundsten i Sveriges demokratiska statsskick

Offentlighetsprincipen innebär att enskilda har rätt till insyn i offentlig verksamhet och den utgör en grundsten i Sveriges demokratiska statsskick. Principen regleras i tryckfrihetsförordningen och undantag från principen finns i offentlighets- och sekretesslagen.

Offentlighetsprincipen har varit del av svensk rätt sedan 1766 års tryckfrihetsförordning. Den består av handlingsoffentligheten och meddelarfriheten som regleras i tryckfrihetsförordningen. Bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen och kommunallagen om offentlighet vid domstolsförhandlingar och politiska sammanträden är också viktiga delar av offentlighetsprincipen.

Principen finns till för att upprätthålla ett fritt och allsidigt meningsutbyte och för att det ska vara möjligt för enskilda att granska det offentligas verksamhet. Huvudregeln är att enskilda alltid ska ha rätt att få ta del av och sprida allmänna handlingar samt vara med som åskådare vid förhandlingar, riksdagssammanträden och sammanträden av kommunfullmäktige. 

Det finns vissa undantag från offentlighetsprincipen. Information som finns i allmänna handlingar kan till exempel omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen, och då ska den inte lämnas ut. Sekretess kan också innebära att hela eller delar av en domstolsförhandling ska ske bakom stängda dörrar.

Tjänster för dig som arbetar inom offentlig förvaltning

Informationstjänsten JP Förvaltningsnet erbjuder ett kvalificerat stöd till dig som arbetar inom kommunen eller på en myndighet, domstol eller advokatbyrå. I tjänsten finns material om bland annat kommunala befogenheter, utlämnande av allmän handling, sekretessprövning, serviceskyldighet, omprövning av beslut och laglighetsprövning.

För dig som är i behov av en grundläggande genomgång eller en fördjupning håller vi utbildningar på både ingångs- och fördjupningsnivå. Se våra kurser inom förvaltningsrätt här. 

Senast uppdaterad 5 april 2022. 

Publicerad 24 okt 2019