Kommun kritiseras för att ha lämnat ut handlingar med bristfällig maskeringsmetod
En omsorgs- och arbetsmarknadsnämnd i en kommun kritiseras av JO för två brister. Nämnden dröjde drygt fem veckor med att lämna ut begärda allmänna handlingar. Dessutom röjde den sekretessbelagda uppgifter, eftersom handlingarna maskerades med tipp-ex och skickades ut i original i stället för som kopior. Mottagaren kunde då skrapa bort maskeringen. JO konstaterar att tidsåtgången var alldeles för lång, även med hänsyn till att materialet var relativt omfattande. Bristerna berodde på kunskapsbrister och avsaknad av rutiner för utlämnande och maskering.
Bakgrund
Den 27 augusti 2025 begärde en enskild, A, att få kopior av vissa handlingar från nämnden. Hon fick del av handlingarna först den 4 oktober 2025, efter att ha påmint nämnden. Vid sekretessprövningen hade nämnden bedömt att vissa uppgifter om enskildas personliga förhållanden omfattades av socialtjänstsekretess enligt 26 kap. 1 § OSL. Uppgifterna täcktes över med en korrigeringsroller av märket tipp-ex. Avsikten var att handlingarna sedan skulle kopieras, så att mottagaren inte skulle kunna ta del av de maskerade uppgifterna. I stället skickades de maskerade originalhandlingarna till A, som skrapade bort maskeringen och tog del av de sekretessbelagda uppgifterna.
I sitt yttrande till JO medgav nämnden brister i två avseenden. Utlämnandet hade inte uppfyllt tryckfrihetsförordningens krav på skyndsamhet, och maskeringen hade gjorts på ett bristfälligt sätt som lett till att sekretessbelagda uppgifter röjts. Nämnden uppgav att den hade gjort en anmälan om personuppgiftsincident och genomfört en lex Sarah-utredning, och IVO hade fattat beslut med anledning av lex Sarah-anmälan. Det framkom också att tjänstemannen som utförde maskeringen saknade introduktion och utbildning i offentlighet och sekretess. Någon fastställd och tillgänglig rutin för utlämnande av allmänna handlingar fanns inte heller vid tidpunkten.
Rättslig reglering
Enligt 2 kap. 1–4 §§ TF har var och en rätt att ta del av allmänna handlingar som inte omfattas av sekretess. En begäran ska behandlas skyndsamt, och den som begär det har rätt att mot avgift få en kopia (2 kap. 15 och 16 §§ TF). Enligt JO:s praxis bör besked i utlämnandefrågan normalt lämnas samma dag. Någon eller några dagars fördröjning kan godtas om det behövs för sekretessprövningen. Vid omfattande material kan längre dröjsmål vara ofrånkomligt, och då är det ofta lämpligt att successivt lämna besked om vad som kan lämnas ut (se JO 2015/16 s. 665).
Slutsats
JO delar nämndens uppfattning att handlingarna hade kunnat lämnas ut tidigare och anser att drygt fem veckor var alldeles för lång tid. Uppgifterna hade bedömts som sekretessbelagda enligt 26 kap. 1 § OSL, och A borde därför inte ha fått del av dem på det sätt som skedde. JO betonar att röjda sekretessuppgifter kan få negativa konsekvenser för den enskilde som berörs, och att sådana uppgifter därför måste hanteras varsamt och med stor noggrannhet. Nämnden hade brustit i noggrannhet när den lämnade ut handlingar vars maskering gick att skrapa bort. Utredningen tydde på kunskapsbrister om hur en begäran om utlämnande ska hanteras, och på att det saknades fullgoda rutiner för maskering. Nämnden kritiseras därför både för den långsamma handläggningen och för att ha röjt sekretessbelagda uppgifter genom bristfällig maskering.
Referat av Justitieombudsmannen 2026-10-23, dnr 3011-2026.
Ursprungligen publicerad i JP Förvaltningsnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 3 nov 2026
Anna Sandesjö
Jurist, redaktör
