Lagen om framtidsfullmakter

Lagen om framtidsfullmakter ger en person rätt att själv bestämma att en annan person ska ta hand om hans eller hennes ekonomiska och personliga angelägenheter i framtiden. Fullmakten träder i kraft när den enskilde inte längre kan ta hand om sina angelägenheter själv på grund av sjukdom, psykisk störning eller liknande. Framtidsfullmakten kan ersätta god man eller förvaltare.

Reglerna om framtidsfullmakt är tänkta att öka människors självbestämmande och förstärka möjligheterna för enskilda att bestämma hur deras angelägenheter ska skötas i framtiden. En framtidsfullmakt kan gälla både ekonomiska och personliga angelägenheter. Ekonomiska angelägenheter kan omfatta förvaltning av egendom och betalning av räkningar. En personlig angelägenhet kan vara att se till att personen får den omsorg som han eller hon behöver. Det kan vara bra om fullmakten gäller både ekonomiska- och personliga angelägenheter. Om en person exempelvis ska flytta in på ett äldreboende är ansökan om bistånd en personlig angelägenhet, medan tecknande av hyreskontrakt är en ekonomisk angelägenhet.

En framtidsfullmakt börjar gälla när fullmaktsgivaren inte längre har förmåga att ta hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Det är fullmaktshavaren som gör den bedömningen, men han eller hon kan ansöka om att tingsrätten ska pröva om fullmakten har trätt i kraft.  

Bra att veta gällande lagen om framtidsfullmakter:

• Man måste vara minst 18 år och ha förmåga att ta hand om sina angelägenheter för att upprätta en framtidsfullmakt.
• Framtidsfullmakten ska vara skriftlig och bevittnad av två personer.
• Framtidsfullmakten ska ange en eller flera personer som fullmaktshavare.
• Åtgärder inom hälso- och sjukvård eller tandvård och vissa frågor av utpräglat personlig karaktär omfattas inte av framtidsfullmakten.
• Fullmaktshavaren har en lojalitets- och samrådsplikt och ska handla enligt fullmaktsgivarens intressen.
  
  

 Regler om anhörigbehörighet

Samtidigt som lagen om framtidsfullmakter trädde i kraft tillkom också nya regler om anhörigbehörighet. Ändringarna skapar en rättslig ram för sådana vardagliga rättshandlingar som många anhöriga redan i dag utför och finns i 17 kap. föräldrabalken. Anhörigas behörighet gäller ordinära rättshandlingar i den dagliga livsföringen, som att sköta ekonomin och ingå avtal. Det kan vara att betala räkningar för boende, hälso-​ och sjukvård och andra sociala tjänster, transporter, försäkringar, skatter, tv och telefon. Anhöriga kan upprätta nya autogiron. Ofta behövs också hjälp att köpa mat, kläder och hygienartiklar. Den anhöriga kan även lämna in inkomstdeklarationen.

Bra att veta gällande reglerna om anhörigbehörighet:

• Behörigheten gäller bara i ekonomiska angelägenheter för ordinära rättshandlingar med anknytning till den dagliga livsföringen.
• Om den enskilde har en god man, förvaltare eller en framtidsfullmaktshavare så gäller inte anhörigbehörigheten i den delen.
• Anhörigbehörigheten innebär inte att en anhörig kan föra den enskildes talan i domstol. För det krävs en god man.
• I frågor där den anhöriga och den enskilde kan ha motstridiga intressen uppstår jäv och då gäller inte anhörigbehörigheten.
• En anhörig har inte rätt att ta del av sekretesskyddade uppgifter om den enskilde.
• Behöriga anhöriga att företräda den enskilde är, i tur och ordning, den enskildes
  - make/maka eller sambo
  - barn
  - barnbarn
  - föräldrar
  - syskon
  - syskonbarn

Tjänster för dig som arbetar inom socialtjänsten

JP Infonet erbjuder både informationstjänster, utbildningar och rådgivning till dig som arbetar inom socialtjänsten.

Informationstjänsten JP Socialnet erbjuder ett kvalificerat stöd till alla handläggare. I tjänsten kan du bland annat bevaka lag- och praxisuppdateringar, ta del av lagkommentarer och analyser av hela rättsområdet. Läs mer om tjänsten för socialrätt här.

För dig som är i behov av en grundläggande genomgång eller en fördjupning i socialrättens frågeställningar håller vi utbildningar på både ingångs- och fördjupningsnivå. Se hela kursutbudet här.

Behöver du ytterligare stöd finns våra konsulter till hands. Oavsett om det gäller exempelvis rättsutredningar, överklaganden, granskning av riktlinjer eller råd vid ansökan om tillstånd. Läs mer om vår konsultverksamhet här. 

Senast uppdaterad 5 april 2022. 

Publicerad 17 nov 2017