JP Infonet.se

LPT - Lagen om psykiatrisk tvångsvård

Huvudregeln är att all vård kräver patientens samtycke. Ibland krävs dock att människor med allvarliga psykiska störningar tvångsvårdas, till exempel om de är en fara för sig själva eller andra. Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ger lagligt stöd för denna sorts behandling.

Sluten eller öppen tvångsvård

Enligt grundlagen är alla skyddade mot frihetsberövande och påtvingade kroppsliga ingrepp. Tvångsvård kan dock ändå ges om en patient lider av en allvarlig psykisk störning. På grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt har personen då ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård. Om behovet inte bedöms kunna tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård kan det bli fråga om så kallad sluten psykiatrisk tvångsvård.

Det kan även bli aktuellt med öppen psykiatrisk tvångsvård om personen inte behöver vara inlagd på sjukhus men ändå måste iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård. Det kan innebära behandling från psykiatrin genom till exempel regelbundna besök för samtal eller för att ta sin medicin.

Lagstöd krävs

LPT och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) ger lagligt stöd för psykiatrisk tvångsvård under frihetsberövande. Såväl LPT som LRV innehåller materiella och processuella regler som ska tillgodose grundläggande rättssäkerhetskrav – som till exempel proportionalitet, förutsägbarhet och möjlighet till rättslig kontroll.

Samtycke och integritet

En förutsättning för tvångsvård är att patienten motsätter sig den vård som behövs, eller att det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med samtycke. Patientens vilja och egna upplevelser ska fortfarande dock beaktas så långt det är möjligt. Så lite tvång som möjligt ska användas.                                                          

Att tvångsvårdas är dock ett allvarligt ingrepp i individens integritet och kan upplevas som kränkande. Läkare kan till exempel bestämma att en tvångsvårdad patient måste ta sin medicin, kroppsvisiteras, bältesläggas, inte får använda telefon eller internet, inte får ta emot besök eller inte får lämna sitt rum, sin avdelning eller sin vårdinrättnings område. Det finns tydliga regler om hur och när dessa tvångsåtgärder anses vara befogade, hur länge de får gälla och hur de kan överklagas.

Senast uppdaterad 14 feb 2018

Mer om Hälso- och sjukvård

Utbildningar

  • Denna 2-dagars översiktskurs för vårdpersonal behandlar vårdgivarens och vårdpersonalens juridiska ansvar inom hälso- och sjukvården. Kursen leds av en läkare och en jurist vilket förser deltagarna med en unik kombination av teoretiska och praktiska exempel.  

    Malmö 2-dagarskurs Föreläsare: Linda Larsson, Hans Adler
  • Denna kurs om sekretess inom hälso- och sjukvården behandlar bland annat frågan om inre sekretess, tillgång till patientuppgifter, undantag från sekretess och utlämning av journaler. Kursen leds av en läkare och en jurist vilket förser deltagarna med en unik kombination av teoretiska och praktiska exempel.   

    Stockholm Föreläsare: Linda Larsson, Hans Adler