Logga in

Logga in formulär

Ange ditt användarnamn. Ange ditt lösenord. Glömt ditt lösenord?

LPT – Lagen om psykiatrisk tvångsvård

Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ger lagligt stöd för tvångsvård av människor med allvarliga psykiska störningar som har ett oundgängligt behov av vård. Även under tvångsvård ska patientens vilja respekteras och beaktas så mycket som möjligt.

lagen-om-psykiatrisk-tvangsvard-lpt.jpg

Vad är LPT?

Enligt grundlagen är alla människor skyddade mot frihetsberövande och påtvingade kroppsliga ingrepp. Tvångsvård kan dock ändå ges om en patient lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård. Reglerna för denna vård finns i bland annat LPT.

Sluten psykiatrisk tvångsvård

Om vårdbehovet inte bedöms kunna tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård kan det bli fråga om så kallad sluten psykiatrisk tvångsvård.

Öppen psykiatrisk tvångsvård

Det kan även bli aktuellt med öppen psykiatrisk tvångsvård om personen inte behöver vara inlagd på sjukhus, men ändå måste iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård. Det kan innebära behandling från psykiatrin genom till exempel regelbundna besök för samtal eller för att ta sin medicin.

Samtycke och integritet

En förutsättning för tvångsvård är att patienten motsätter sig den vård som behövs, eller att det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med samtycke. Trots detta ska patientens vilja och egna upplevelser fortfarande beaktas så långt det är möjligt. Så lite tvång som möjligt ska användas. Att tvångsvårdas är dock fortfarande ett allvarligt ingrepp i individens integritet och kan upplevas som kränkande.

Olika tvångsåtgärder inom den psykiatriska tvångsvården

Läkare kan till exempel bestämma att en tvångsvårdad patient måste ta sin medicin, kroppsvisiteras, bältesläggas, inte får ta emot besök eller inte får lämna sitt rum, sin avdelning eller sin vårdinrättnings område. Det finns tydliga regler om hur och när dessa tvångsåtgärder anses vara berättigade, hur länge de får gälla och hur de kan överklagas.

Lagstöd krävs

LPT och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) ger lagligt stöd för psykiatrisk tvångsvård under frihetsberövande. Såväl LPT som LRV innehåller materiella och processuella regler som ska tillgodose grundläggande rättssäkerhetskrav – som till exempel proportionalitet, förutsägbarhet och möjlighet till rättslig kontroll.

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård innehåller följande avsnitt

  • Inledande bestämmelser
  • Förutsättningar för tvångsvård
  • Intagning för tvångsvård
  • Tvångsvård efter beslut av rätten
  • Övergång från rättspsykiatrisk vård till tvångsvård enligt denna lag
  • Gemensamma bestämmelser om vården
  • Sluten psykiatrisk tvångsvård
  • Öppen psykiatrisk tvångsvård
  • Tvångsvårdens upphörande
  • Stödperson
  • Dagliga aktiviteter och utomhusvistelse
  • Överklagande
  • Handläggningen i domstol
  • Övergångsbestämmelser

Tjänster för dig som jobbar med sjukvårdsfrågor

Arbetar du med dessa frågor inom till exempel den psykiatriska vården som chefsöverläkare eller sakkunnig läkare, på domstol eller som beslutsfattare i en region? JP Rättsfallsnet—LPT ger dig tillgång till alla domar som har avgjorts med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Informationstjänsten JP Sjukvårdsnet innehåller relevant juridisk information och stöd för verksamma inom regional och kommunal hälso- och sjukvård såväl som privat.

Vill du dessutom fördjupa din kunskap om lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT)? Ta då del av ett utdrag från vår lagkommentar skriven av den erfarna juristen Håkan Sandesjö. Upptäck insiktsfulla förklaringar, praktisk vägledning och tolkningar av lagens bestämmelser.

Senast uppdaterad 18 september 2023. 

Publicerad 31 dec 2019

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom hälso- och sjukvårdsrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

Nyheter

Regeringen och SKR har slutit en överenskommelse för att stärka och utveckla hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap avseende medicintekniska produkter och personlig skyddsutrustning.

28 nov 2024

Till följd av nya JO-anmälningar om lång handläggningstid hos IVO tar nu chefsJO ett samlat grepp om en anmälare till IVO av klagomålsärenden enligt patientsäkerhetslagen kan anses vara part och därmed om bestämmelserna i förvaltningslagen om så kallad dröjsmålstalan kan vara tillämpliga på dessa ärenden. Läs vår analys!

17 sep 2024

Riksdagen har bland annat klubbat igenom socialutskottets förslag till en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen.

3 maj 2024