Klimatlagen – en del av ett klimatpolitiskt ramverk

År 2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk med syftet att skapa en långsiktig och sammanhängande klimatpolitik för Sverige. Ramverket ställer krav på hur regeringen ska bedriva sitt klimatarbete och består av tre delar: klimatlagen, ett antal fastställda klimatmål samt ett oberoende klimatpolitiskt råd. 

Det klimatpolitiska ramverket

Det klimatpolitiska ramverket bygger på en överenskommelse som upprättades inom den så kallade Miljömålsberedningen, där representanter från sju av Sveriges riksdagspartier deltog. Efter godkännande i riksdagen i juni 2017 trädde ramverket i kraft i januari 2018. Detta markerade en milstolpe eftersom klimatarbetet blev lagstadgat i Sverige. Ramverket kan delas upp i tre huvuddelar, som fungerar enligt följande: 

Klimatlagen

Klimatlagen (2017:720) trädde i kraft den 1 januari 2018. Lagen ställer inga direkta krav på företag eller enskilda, utan reglerar regeringens klimatpolitiska arbete. I lagen finns bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete, vad arbetet ska syfta till och hur det ska bedrivas. I detta ingår till exempel att regeringen varje år ska lämna en klimatredovisning till riksdagen i budgetpropositionen (4 §) och att regeringen vart fjärde år ska ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som visar hur klimatmålen ska nås (5 §). 

En central utgångspunkt för klimatlagen är att klimatpolitiska och budgetpolitiska mål ska ges förutsättningar att samverka med varandra (3 §).

Sveriges klimatmål

Sverige har fastställt ambitiösa klimatmål för att säkerställa en hållbar framtid.

Det långsiktiga målet

Sveriges långsiktiga mål är att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast år 2045 än utsläppen år 1990. De resterande utsläppen ned till noll kan uppnås genom kompletterande åtgärder.  

Vid beräkning av utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium omfattas inte utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).

Etappmål för år 2030 och 2040

Sveriges etappmål är följande:

• Utsläppen år 2020 skulle minska med 40 procent jämfört med utsläppsnivån år 1990 (etappmålet uppnåddes). 
• Utsläppen år 2030 ska minska med 63 procent jämfört med utsläppsnivån år 1990. 
• Utsläppen år 2040 ska minska med 75 procent jämfört med utsläppsnivån år 1990. 

Målen omfattar inte utsläpp och upptag i markanvändningssektorn.

Utsläpp från inrikes transporter

Utsläppen från inrikes transporter (exklusive inrikesflyg) styrs av ett nationellt etappmål samt EU:s bindande ansvarsfördelningsförordning (ESR). Det tidigare siffermålet om 70 procents minskning till 2030 (jämfört med 2010) har varit föremål för översyn för att harmoniera bättre med EU-rätten och Sveriges samlade klimatåtaganden. 

Sveriges klimatmål i relation till globala och europeiska mål

EU har beslutat om klimatmål som gäller i hela unionen vilket innebär att Sverige omfattas av dessa. EU:s övergripande klimatmål, enligt EU:s klimatlag som antogs i juni 2021, är att senast 2050 vara klimatneutralt. År 2030 ska EU:s nettoutsläpp vara minst 55 procent lägre än de var 1990.

Alla länder som ingår i EU måste vara med och bidra för att uppfylla klimatmålen och EU:s bidrag till Parisavtalet, inklusive Sverige.

Parisavtalet är ett internationellt klimatavtal som slöts den 12 december 2015 och togs fram under Förenta nationernas klimatkonferens 2015 i Paris. Parisavtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 °C och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 °C

Det klimatpolitiska rådet

Klimatpolitiska rådet ska utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. 

Inom ramen för detta ingår att

1. utvärdera om inriktningen inom olika relevanta politikområden bidrar till eller motverkar möjligheten att nå klimatmålen

2. belysa effekter av beslutade och föreslagna styrmedel från ett brett samhällsperspektiv

3. identifiera politikområden där ytterligare åtgärder behövs

4. analysera hur målen kan nås på ett kostnadseffektivt sätt både kort- och långsiktigt

5. utvärdera de underlag och modeller som regeringen bygger sin politik på. 

Rådet ska också senast vid utgången av mars varje år lämna en rapport till regeringen med en bedömning av hur klimatarbetet och utsläppsutvecklingen fortskrider, en bedömning av om regeringens politik är förenlig med klimatmålen samt övriga analyser och bedömningar som myndigheten har gjort. Därutöver ska rådet, tre månader efter det att regeringen lämnat sin klimatpolitiska handlingsplan, lämna en rapport till regeringen med en bedömning av handlingsplanen.

Rådet ska även bidra till en ökad diskussion i samhället om klimatpolitiken.

Se förordningen (2017:1268) med instruktion för Klimatpolitiska rådet. 

Juridiskt ansvar och konsekvenser enligt klimatlagen

Vilka sanktioner hotar vid överträdelser av klimatlagen?

Klimatlagen innehåller inga sanktioner. EU:s klimatlagstiftning är däremot juridiskt bindande för medlemsstaterna. Om Sverige inte uppfyller sina åtaganden kan EU-kommissionen inleda ett överträdelseförfarande, vilket i sista hand kan leda till ekonomiska sanktioner från EU-domstolen. 

Hur kan företag hållas ansvariga?

EU:s system för utsläppshandel, EU Emission Trading System (EU ETS), är ett sätt som EU styr hur länder och företag ska uppnå EU:s klimatmål och internationella åtaganden inom Parisavtalet. Företag som omfattas av EU ETS och inte följer regelsystemet riskerar administrativa sanktioner. Det kan handla om sanktionsavgifter om företaget överlämnar för få utsläppsrätter, eller förseningsavgifter om utsläppsrapporten lämnas in för sent. 

Hur granskas efterlevnaden av klimatlagen? 

Eftersom klimatlagen saknar juridiska sanktioner sker kontrollen genom politisk och offentlig granskning. Klimatpolitiska rådet har i uppdrag att årligen utvärdera om regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen.  

För dig som hanterar klimatfrågor 

Få juridiskt stöd i klimatfrågor

Med vår informationstjänst JP Miljönet får du en bred bevakning av klimatjuridiken och tillgång till senaste nytt på klimatområdet. Med djupgående analyser och sammanfattningar av domar ger vi dig juridiskt stöd i frågor som berör klimatomställningen. Du får även tillgång till omfattande bevakning av rättskällor och vägledande dokument. Du kan prova tjänsten kostnadsfritt.

Senast uppdaterad 28 oktober 2026. 

Publicerad 19 mar 2024